Industriarbetarnas tidning

Lika lön för lika jobb? Javisst!

14 augusti, 2013

Skrivet av

Kvinnorna på Stora Kvarnsveden upplever inga löne­skillnader.– Vi känner inte alls igen oss i DA:s siffror. Här tjäna­r alla lika oavsett om man är man eller kvinna, säger Helen Loning, operatö­r på emballeringen.

Det är tre kraftfulla damer som samlats i fikarummet på fackexpeditionen för att prata löner med Dagens Arbete.
In på arbetsplatsen släpps vi inte. Det har företagsledningen nogsamt sett till. Pressen ska hållas utanför grindarna.

Så här sitter vi. Helen Loning, 47 år, som arbetat drygt tjugofyra år på företaget. Ann-Marie Précenth, 49 år, våtändesoperatör på pappersmaskin med sjutton år på företaget. Och nykomlingen på bruket, Therese Berg, 35 år, operatör i renseriet som fick fast anställning 2007 men som sommarjobbat sedan 2001.
De menar att alla har sin bestämda yrkesroll, sin befattning och den betalas lika.
Punkt slut.

– Däremot är det olika lätt att stiga i graderna, beroende på vilken avdelning man jobbar på, säger Therese Berg.
Ann-Marie Précenth nickar instämmande. Hon vet. Hon har gått den långa vägen till löneligans topp.

Nu är jag ganska tuff, har fått skälla och säga ifrån. Men jag har också haft manliga kollegor som stöttat mig.

Ann-Marie började på elverkstan som instrumentmakare. Sedan blev det ett hopp till massadelen på bruket och vidare över till pappersmaskinen, där hon började i rullmaskinen.
– Hela tiden möttes jag av ett motstånd.
– För att du var kvinna? inflikar Helen.
– Ja. Nu är jag ganska tuff, har fått skälla och säga ifrån. Men jag har också haft manliga kollegor som stöttat mig.

Attityderna har funnits där bland chefer och bland både yngre och äldre arbetskamrater. Chefen på PM9:an, Lennart Johansson, får dock beröm.
– Det var nog den enda maskinen där kvinnorna kunde göra karriär, säger Ann-Marie.

Therese inflikar att det kan vara svårt att ta sig från en del i bruket till en annan oavsett kön.
– Vad jag förstår är det väldigt svårt att ta sig från torränden, där min kille för övrigt jobbar, och vidare.
– Ja, det är hemskt lätt att man blir kvar där, nickar Helen.
– Och om man är tjej är det ännu svårare, säger Ann-Marie.
Hon drar sig till minnes den gången hon gick till sin förman och ställde frågan rakt och enkelt: Har du problem med att jag jobbar här?
– Han erkände att det var på det sättet, men då sa jag att han fick vänja sig.

Samtalet som skulle handla om löneskillnader kantrar över till att handla om jämställdhet och annat som rör jobbet.
Det märks att de tre kvinnorna tycker det är minst lika kul att träffa varandra och utbyta erfarenheter, som att möta pressen. För det är glest mellan kvinnorna på de egna skiften.

De upplever att det snackas en hel del om jämställdhet från företagets sida.
– Men det är aldrig någon som kommer och pratar med oss och hör vad vi tycker, säger Ann-Marie.
Hon berättar också om de egna högt ställda kraven.
– När jag skulle läsa upp till den högsta löne­graden (S 600) hade jag inte fel på en enda fråga.
– Mina chefer ställde sig upp och applåderade.

Alla tre känner igen det där. Som kvinna måste man vara bättre från början. När kvinnor tror att något är på ett visst sätt, vet männen att det är så.
Och när killar tackar ja till jobb är det utifrån att det de inte kan lär de sig sedan, medan tjejerna lär sig först.
– Om jag visar att jag kan behöver jag inte stångas mer, säger Ann-Marie.

Nu befinner Ann-Marie sig i löneligans topp på företaget och frågan är naturligtvis: Får hon lika mycket betalt som sina manliga kollegor?
Och hur är det med det så kallde ”seniltilllägget”? Egentligen.
För tidigare fanns ett pålägg som premierade lång och trogen tjänst och när det togs bort fick de som redan hade tillägget behålla det.
– Min närmaste arbetskamrat, en man, har ett sånt. Runt 130 kronor, tror jag det är. Annars tjänar vi naturligtvis lika mycket …

Pappers avdelningsordförande på bruket, Sonny Waern, menar att DA:s lönestatistik utifrån befattningar, kräver ”djupare analys”. Han delar helt sina medlemmars syn på vad som gäller på bruket.
– Här har vi samma lön i samma lönegrad. Men jag har också en känsla av att du måste visa framfötterna mer som tjej för att byta jobb eller göra lönekarriär.

Sonny Waern har ingen förklaring till varför DA:s statistik på riksnivå ser ut som den gör; att kvinnor oavsett befattning i snitt tjänar mindre än sina manliga kollegor.
– Men i Sverige i stort har vi kanske 17–18 procent i löneskillnader mellan könen – något som alla pratar om att göra något åt.
– Jag hoppas att vi kommit en liten bit längre på väg här på Kvarnsveden.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?