Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

”Övervakningen sätter demokratin ur spel”

26 september, 2013

Skrivet av Gästkrönika/Pierre Schori

Pierre Schori  Är det möjligt att förena individuell integritet med statens säkerhet?  Det var temat för det tal jag inbjöds att hålla under Internationella Fredbyråns (IPB) möte i Immanuelskyrkan i Stockholm nyligen.

IPB fick Nobels fredspris 1910 och har 13 andra fredpristagare i sitt medlemsregister. En av dem var närvarande i Immanuelskyrkan, Mairead  Maguire, som erhöll Nobelpriset 1967, för sitt arbete för fred på Nordirland.

Innan jag fick ordet delades årets Sean MacBride Fredspris ut till Chelsea (Bradley) Manning. Priset till den fängslade Manning mottogs av den förra översten Ann Wright, som avgick ur armén i protest mot Irakkriget. Hon har bistått Manning under rättegången och bildat ´Private Manning Support Network, USA´.

Jag stötte på NSA-debatten redan under min tid i Europaparlamentet (EP) och som FN-ambassadör. 2000 inledde EP en undersökning av det globala avlyssningssystemet ECHELON där samme undersökande journalist som idag, Duncan Campell, presenterade sin rapport i juli 2001. I rapporten fastslogs att det tidigare hemliga ECHELON hade kapacitet för näst intill total avlyssning av alla fax, telefonsamtal, internetmeddelande och email i privat bruk. Systemet byggde på samarbete mellan USA, England, Kanada, Australien och Nya Zealand.

Den förre NSA-anställde, journalisten Wayne Madsen, vittnade om att ECHELON troligen utnyttjades av amerikanska företag för att vinna ekonomiska fördelar och att Amnesty och Greenpeace var bland de avlyssnade. Madsen påstod dessutom att prinsessan Dianas dossier i NSA innehöll 1 000 sidor, den var så omfattande på grund av på hennes aktivitet mot landminor som gick emot USA: s intressen.

Rapporten ställde frågan om EU: s medborgare hade tillräckligt skydd mot underrättelsetjänsternas verksamhet och huruvida ECHELON bröt mot individens fundamentala rättigheter. Den svarade genom att uppdra åt FN: s generalsekreterare att undersöka hur artikel 17 i Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som garanterar skyddet av privatliv, låg i linje med den tekniska utvecklingen.

Den uppmanade också medlemsländerna att framförhandla med USA en liknande uppförandekod som EU har för dessa frågor.

Under mina FN-år och i samband med Irakkriget avslöjades det också Kofi Annan och medlemmar av Säkerhetsrådet hade avlyssnats. Vi EU- ambassadörer träffades därför för att tala obesvärade (trodde vi i alla fall) i den tyska FN-delegationens så kallade ´ubåt´ som hade extra tjocka väggar. Sannolikt var vi svenska delegationen också avlyssnade under vårt ordförandeskap i EU 2001.

Sverige fick för övrigt beröm i rapporten för det faktum att svenska parlamentariker satt med i olika organ som rikspolisstyrelsen och för ombudsmannasystemet. Vi skulle inte få samma lovord idag efter avslöjandena om att FRA är en av NSA:s viktigaste samarbetspartners, ett samarbete som avslöjades i EP av Duncan Campell.

(Läs om ECHELON-rapporten på cryptome.org/echelon-ep-fin.htm. – European Commission Final Report on Echelon).

Den 29 juni 2013 kunde tyska Der Spiegel berätta, via Edward Snowden, att NSA också avlyssnade olika EU-institutioner som i Bryssel och Washington. Cecilia Malmström reagerade snabbt och hårt på uppgifterna. och vi avvaktar nu resultatet av hennes kontakter med Washington.

Den 13 september betecknade New York Times Snowdens avslöjanden som en jordbävning. De hade bland annat lett till att en lång rad kongressmän har ifrågasatt NSA och att tidigare hemliga domstolsbeslut om NSA frisläppts. Besluten kritiserade NSA för att ha grovt överskridit sina befogenheter.

I Stockholm tycktes Obama ha tagit intryck, när han medgav att risken av missbruk är större idag än någonsin tidigare och att han bett sitt team, jurister och andra experter se över lagstiftning och översyn.

Den 11 september släppte Snowden ännu en het potatis: NSA ger sedan mars 2009 avtalsmässigt obearbetade underrättelsedata till Israel. Det femsidiga avtalet finns att läsa på the Guardians hemsida.

Bostonprofessorn och förre officern Andrew J. Bacevich har frågat sig om Manning och Snowden är patrioter. Svaret hänger ihop med en annan fråga, menar Bacevich, som förlorade en son i ett krig han var emot, Irak: till vem ska militärer och underrättelsefolk visa sin lojalitet? Till staten eller nationen?

Likt Obama säger säkerhetsetablissemanget att statens och individens intressen är oskiljbara. Men vad händer om inte statsintresset överensstämmer med nationens?

Likt Obama säger säkerhetsetablissemanget att statens och individens intressen är oskiljbara. Men vad händer om inte statsintresset överensstämmer med nationens?

Lägligt visade arrangörerna i Immanuelskyrkan utdrag ur en dokumentär med Boforsavslöjaren Ingvar Bratt och skickade frågan vidare till oss andra.

Vi behöver både säkerhet för staten och integritet för individen. Men debatten kring NSA och FRA visar med emfas att vi behöver ökad insyn och skarpare regler kring de organ som är satta att å våra vägnar avlyssna och förekomma brott.

Och vi behöver en lex Maria för avslöjare som Bratt, Ellsberg, Manning och Snowden. Ordföranden i Advokatsamfundet, Anne Ramberg, citeras i DN (4/9) a propå Snowden. Hon menar att civil olydnad är ibland nödvändigt för att bevara ett rättssamhälle.

Katrine Gunn, som för tio år sedan avslöjade att hennes arbetsgivare GCHQ, engelska FRA, inför Irakkriget olagligt avlyssnade FN, arresterades, avskedades och ställdes inför domstol.

Utan Wikileaks hade vi aldrig fått veta om rättsvidriga kränkningar av mänskliga rättigheter och krigets lagar i Irak och Afganistan.

Den så kallade ´G20 Anti-Corruption Working Group´ rekommenderade G20- länderna att införa de riktlinjer om skydd åt avslöjare som OECD tagit fram. I Europarådet har också liknande idéer diskuterats. England är det enda landet i Europa som har ett tydligt lagskydd enligt Transparency International.

Vad som har pågått inom NSA är en massiv och ensidig informationsinhämtning bortom all insyn och demokratisk kontroll i strid mot grundläggande rättsprinciper. En tredjedel av alla internationella telefonsamtal går in till, lämnar eller passerar USA och praktiskt taget all internetkommunikation går via USA. USA med NSA och 15 andra spionorganisationer med tillsammans 107 035 anställda, är givetvis kolossen i dessa sammanhang.

När det gäller att förebygga och bekämpa organiserad brottslighet och terrorism finns redan Interpol, där 190 länder samverkar. Allt vad som görs sker i enlighet med rådande lag och i en anda av FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, slår organisationen fast på sin hemsida.

Det är hög tid att inse att vi aldrig får en hållbar säkerhet för staten utan individuella rättigheter för statens medborgare. Vi bör också lagstifta därefter.

Du kanske också vill läsa…

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

”Ljugande politiker är ett hot mot demokratin”

”Ljugande politiker är ett hot mot demokratin”

Jan Scherman: När Ebba Busch ljuger om sitt festande mitt i en coronakris använder hon sig av samma metod som Donald Trump

”Vi måste aktivt skydda demokratin”

”Vi måste aktivt skydda demokratin”

Även vi bör återuppta diskussionen om att förbjuda militanta nazistorganisationer som NMR, skriver journalisten Lisa Bjurwald

Sverige är på rätt väg ur krisen

Sverige är på rätt väg ur krisen

Att förstärkningen av a-kassan blir kvar är en seger för tryggheten, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Fortsätt förhandla

Fortsätt förhandla

Ingen vill att politiken ska rubba maktbalansen på svensk arbetsmarknad, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Självklart väljer vi medlemmarnas sida

Självklart väljer vi medlemmarnas sida

När vi tar strid för varandra visar vi att vi är en kamporganisation, skriver Pontus Georgsson.

Pappers är kollektivet som skapar vinnare

Pappers är kollektivet som skapar vinnare

Tillsammans och med nytänkande tar vi oss an de utmaningar vi står inför, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Första hundra åren i framtidens tjänst

Första hundra åren i framtidens tjänst

Vi har valt att visa människorna på bruken under de senaste decennierna, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Århundradets förhandling

Ge för guds skull inte politikerna möjlighet att skapa oreda på arbetsmarknaden för lång tid framöver, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.