”Övervakningen sätter demokratin ur spel”

Pierre Schori  Är det möjligt att förena individuell integritet med statens säkerhet?  Det var temat för det tal jag inbjöds att hålla under Internationella Fredbyråns (IPB) möte i Immanuelskyrkan i Stockholm nyligen.

IPB fick Nobels fredspris 1910 och har 13 andra fredpristagare i sitt medlemsregister. En av dem var närvarande i Immanuelskyrkan, Mairead  Maguire, som erhöll Nobelpriset 1967, för sitt arbete för fred på Nordirland.

Innan jag fick ordet delades årets Sean MacBride Fredspris ut till Chelsea (Bradley) Manning. Priset till den fängslade Manning mottogs av den förra översten Ann Wright, som avgick ur armén i protest mot Irakkriget. Hon har bistått Manning under rättegången och bildat ´Private Manning Support Network, USA´.

Jag stötte på NSA-debatten redan under min tid i Europaparlamentet (EP) och som FN-ambassadör. 2000 inledde EP en undersökning av det globala avlyssningssystemet ECHELON där samme undersökande journalist som idag, Duncan Campell, presenterade sin rapport i juli 2001. I rapporten fastslogs att det tidigare hemliga ECHELON hade kapacitet för näst intill total avlyssning av alla fax, telefonsamtal, internetmeddelande och email i privat bruk. Systemet byggde på samarbete mellan USA, England, Kanada, Australien och Nya Zealand.

Den förre NSA-anställde, journalisten Wayne Madsen, vittnade om att ECHELON troligen utnyttjades av amerikanska företag för att vinna ekonomiska fördelar och att Amnesty och Greenpeace var bland de avlyssnade. Madsen påstod dessutom att prinsessan Dianas dossier i NSA innehöll 1 000 sidor, den var så omfattande på grund av på hennes aktivitet mot landminor som gick emot USA: s intressen.

Rapporten ställde frågan om EU: s medborgare hade tillräckligt skydd mot underrättelsetjänsternas verksamhet och huruvida ECHELON bröt mot individens fundamentala rättigheter. Den svarade genom att uppdra åt FN: s generalsekreterare att undersöka hur artikel 17 i Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som garanterar skyddet av privatliv, låg i linje med den tekniska utvecklingen.

Den uppmanade också medlemsländerna att framförhandla med USA en liknande uppförandekod som EU har för dessa frågor.

Under mina FN-år och i samband med Irakkriget avslöjades det också Kofi Annan och medlemmar av Säkerhetsrådet hade avlyssnats. Vi EU- ambassadörer träffades därför för att tala obesvärade (trodde vi i alla fall) i den tyska FN-delegationens så kallade ´ubåt´ som hade extra tjocka väggar. Sannolikt var vi svenska delegationen också avlyssnade under vårt ordförandeskap i EU 2001.

Sverige fick för övrigt beröm i rapporten för det faktum att svenska parlamentariker satt med i olika organ som rikspolisstyrelsen och för ombudsmannasystemet. Vi skulle inte få samma lovord idag efter avslöjandena om att FRA är en av NSA:s viktigaste samarbetspartners, ett samarbete som avslöjades i EP av Duncan Campell.

(Läs om ECHELON-rapporten på cryptome.org/echelon-ep-fin.htm. – European Commission Final Report on Echelon).

Den 29 juni 2013 kunde tyska Der Spiegel berätta, via Edward Snowden, att NSA också avlyssnade olika EU-institutioner som i Bryssel och Washington. Cecilia Malmström reagerade snabbt och hårt på uppgifterna. och vi avvaktar nu resultatet av hennes kontakter med Washington.

Den 13 september betecknade New York Times Snowdens avslöjanden som en jordbävning. De hade bland annat lett till att en lång rad kongressmän har ifrågasatt NSA och att tidigare hemliga domstolsbeslut om NSA frisläppts. Besluten kritiserade NSA för att ha grovt överskridit sina befogenheter.

I Stockholm tycktes Obama ha tagit intryck, när han medgav att risken av missbruk är större idag än någonsin tidigare och att han bett sitt team, jurister och andra experter se över lagstiftning och översyn.

Den 11 september släppte Snowden ännu en het potatis: NSA ger sedan mars 2009 avtalsmässigt obearbetade underrättelsedata till Israel. Det femsidiga avtalet finns att läsa på the Guardians hemsida.

Bostonprofessorn och förre officern Andrew J. Bacevich har frågat sig om Manning och Snowden är patrioter. Svaret hänger ihop med en annan fråga, menar Bacevich, som förlorade en son i ett krig han var emot, Irak: till vem ska militärer och underrättelsefolk visa sin lojalitet? Till staten eller nationen?

Likt Obama säger säkerhetsetablissemanget att statens och individens intressen är oskiljbara. Men vad händer om inte statsintresset överensstämmer med nationens?

Likt Obama säger säkerhetsetablissemanget att statens och individens intressen är oskiljbara. Men vad händer om inte statsintresset överensstämmer med nationens?

Lägligt visade arrangörerna i Immanuelskyrkan utdrag ur en dokumentär med Boforsavslöjaren Ingvar Bratt och skickade frågan vidare till oss andra.

Vi behöver både säkerhet för staten och integritet för individen. Men debatten kring NSA och FRA visar med emfas att vi behöver ökad insyn och skarpare regler kring de organ som är satta att å våra vägnar avlyssna och förekomma brott.

Och vi behöver en lex Maria för avslöjare som Bratt, Ellsberg, Manning och Snowden. Ordföranden i Advokatsamfundet, Anne Ramberg, citeras i DN (4/9) a propå Snowden. Hon menar att civil olydnad är ibland nödvändigt för att bevara ett rättssamhälle.

Katrine Gunn, som för tio år sedan avslöjade att hennes arbetsgivare GCHQ, engelska FRA, inför Irakkriget olagligt avlyssnade FN, arresterades, avskedades och ställdes inför domstol.

Utan Wikileaks hade vi aldrig fått veta om rättsvidriga kränkningar av mänskliga rättigheter och krigets lagar i Irak och Afganistan.

Den så kallade ´G20 Anti-Corruption Working Group´ rekommenderade G20- länderna att införa de riktlinjer om skydd åt avslöjare som OECD tagit fram. I Europarådet har också liknande idéer diskuterats. England är det enda landet i Europa som har ett tydligt lagskydd enligt Transparency International.

Vad som har pågått inom NSA är en massiv och ensidig informationsinhämtning bortom all insyn och demokratisk kontroll i strid mot grundläggande rättsprinciper. En tredjedel av alla internationella telefonsamtal går in till, lämnar eller passerar USA och praktiskt taget all internetkommunikation går via USA. USA med NSA och 15 andra spionorganisationer med tillsammans 107 035 anställda, är givetvis kolossen i dessa sammanhang.

När det gäller att förebygga och bekämpa organiserad brottslighet och terrorism finns redan Interpol, där 190 länder samverkar. Allt vad som görs sker i enlighet med rådande lag och i en anda av FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, slår organisationen fast på sin hemsida.

Det är hög tid att inse att vi aldrig får en hållbar säkerhet för staten utan individuella rättigheter för statens medborgare. Vi bör också lagstifta därefter.

Gästkrönika/Pierre Schori