Industriarbetarnas tidning

”Vi har en förklaring till att lönerna ser ut som de gör”

11 november, 2013

Skrivet av

LÖNEGRANSKNINGLöneskillnader mellan män och kvinnor på samma befattningar beror oftast på att män med högre löner omplacerats. Det visar en lönekartläggning i Arctic Munkedal, som Dagens Arbete fått ta del av.

Snittlöner

  •  Snittlönen totalt på Arctic Munkedal låg 2012 på 23 196 kronor i månaden i ren grundlön plus fasta tillägg – men utan ob och bonusar.
  • Så här tjänade man i snitt:
  • Dagtid: 24 059 kronor.
  •  2-skift intermittent: 22 472 kronor.
  • Kontinuerligt 3-skift med helguppehåll: 22 828 kronor.
  • Kontinuerligt 3-skift: 25 581 kronor.

I Pappers extranummer i september, kunde vi avslöja att kvinnor tjänar i genomsnitt sämre än män oavsett vilken befattning de har inom massa- och pappersindustrin.

Från både Pappers och arbetsgivarna inom Skogsindustrierna, rynkades en del pannor.

Det borde inte vara så. Befattningslönerna ska vara lika – oavsett kön.

De fjorton befattningar som Dagens Arbete synade i förra numret, visade dock på motsatsen.

Det var bara på lagret som kvinnornas snittlöner hankade sig över männens, annars handlade det om allt mellan 33 till 1 368 kronor mer i månaden i manlig favör.

Med reservation för att befattningsindelningarna ser olika ut på olika bruk, konstaterar både vd:n Göran Lindqvist och Munkedals lokale fackliga ordförande Jenny Jansson att man har en tabell med ungefär samma innehåll på Munkedal.

– Men vi har en förklaring till varför det ser ut som det gör, säger Jenny Jansson.

Hennes vd nickar instämmande.

Tillsammans har de lagt ner stor möda på att få till ett nytt lokalavtal.

Det blev klart i mars.

Då var man också klara med en ny lönekartläggning, något man inte gjort sedan 2008. Denna har rätat ut frågetecken och i många fall rättat till de osakligheter som insmugit sig genom åren.

Framför allt har de kikat på varför kvinnor genomsnittligt sett tjänar sämre än män på de befattningar som finns.

Just att söka svaret ”varför”, har varit det centrala.

Och svar har de fått.

Göran Lindqvists dator är full med statistik och poängsatta medarbetare utifrån ett arbetsvärderingssystem som tagits fram av AON Hewitt.

Redan på första befattningen ”Giljotinförare”, som bara omfattar två medarbetare kommer första exemplet. Kvinnan har lön utifrån befattningen och den värdering som är gjord.

Mannen har fått lämna ett tidigare jobb på underhållet i samband med en rationalisering – med bibehållen lön.

– Det dräller av sådana exempel, säger Göran Lindqvist och en fråga man kan ställa sig är varför det oftast handlar om omplacerade män.

– Förmodligen för att det finns fler män anställda, funderar Jenny Jansson.

Arctic Munkedal är dock ett av de tjugo bruk i Sverige där andelen kvinnor är relativt stor, en femtedel. Med sina 272 anställda varav 56 kvinnor, intar bruket en trettondeplacering bland bruken.

I en annan grupp på efterbearbetningen har en kvinna lägre betalt än sina två manliga och en kvinnlig kollega för att hon saknar mångkunnighetstillägget.

– Men de maskiner man kunde få tilläggen på finns numera inte kvar på bruket, säger Jenny.

– Här ska det inte vara någon skillnad längre, inflikar Göran Lindqvist. Det har vi rättat till i det nya lokalavtalet.

Även på underhåll, hittades några gamla synder.

Där fanns ett gammalt framförhandlat tillägg i arbetsgruppen som då bestod enbart av män på 210 kronor som ingen annan kunde få, varken som nyanställd man eller kvinna på befattningen.

Det är en löneskillnad som också försvunnit med det nya lokalavtalet.

För de två kvinnor som jobbar i köket blev årets avtal ett mindre lyft. 250 kronor mer än vad avtalet stipulerade.

– De kommer att få ganska kraftiga lyft även framöver, konstaterar Göran Lindqvist.

Det gäller även städgruppen.

Där har det gjorts en ny värdering av deras jobb i den här lönekartläggningen.

– Halva arbetsstyrkan har försvunnit sedan 2008 och de har fått utökade arbetsuppgifter, säger Jenny Jansson.

Göran Lindqvist menar att de allra flesta skillnader som hittas går att förklara, men i några fall måste skillnader åtgärdas.

I något fall har både han och Jenny grunnat om en löneskillnad är befogad utifrån ålder och erfarenhet.

– Men vi hittade verkligen inte särskilt många, där det inte fanns rimlig förklaring till löneskillnaderna.

Göran Lindqvist tittar på sina tabeller.

– Om du lägger ihop alla män och alla kvinnor är jag säker på att snittlönerna blir lägre för kvinnorna.

Och återigen, varför är det så?

En förklaring kan vara att kvinnor inte söker de bäst betalda och mest kvalificerade jobben.

När bruket sökte en mekaniker nyligen, fanns inga kvinnor med bland de sökande.

Här som på andra bruk återfinns och dominerar kvinnorna i efterbearbetningen och i Munkedals fall kök och städ, som för ovanlighetens skull behållits i egen regi.

– Maskinförare och eldare är de högst betalda jobben här hos oss och där finns inga kvinnor, säger Göran Lindqvist.

– På de lägst betalda jobben, där är det 100 procent kvinnor.

Jobbet som maskinförare kräver en relativt sett hög utbildning, enligt Göran Lindqvist.

– Men vi säger också att du kan förvärva den kunskapen genom lång och trogen tjänst. Vi har en hel hoper med maskinförare som inte har högre utbildning. De har gått in som torkare och sedan tagit klivet upp.

Jenny Jansson menar att det sitter i väggarna på något sätt. Kvinnorna söker inte de högre befattningarna.

– Ta skärsalen. Varken männen eller kvinnorna söker sig därifrån.

Hennes vd nickar instämmande. Han har i sin ungdom jobbat både i skärsalen, på rull- och pappersmaskin på Lessebo bruk.

– Jag skulle inte tveka en sekund om jag fick välja. Jag skulle gå spikrakt till pappersmaskinen.

Sammanlagt blev det aderton år på Lessebo bruk för Göran Lindqvist. De sista åren som platschef.

På Arctic Munkedal har han varit i nio år.  

Är det jobbigt att göra lönekartläggningar? Blir det mycket näsblodsförhandlingar?

– Nej, nej, inte alls, säger han. Där-emot är det inte särskilt lätt att göra jämförelser.

Jenny Jansson menar att jobbet definitivt underlättats av att facket fått vara med redan från början.

– Och vi har varit tämligen överens om hur de olika tjänsterna ska värderas.

Hon tycker att det är bra att det skrivs om löneskillnader.

– Förmodligen är vi inte unika på något sätt. Jag är rätt säker på att det ser likadant ut på andra ställen.

– Det är bara så att man inte tänker på det, vi får ju alltid höra, inte minst från Pappers att alla har lika lön för lika arbete, även om det alla gånger inte alls är på det viset.

– Går du in i avtalet så är det så. Det står inte rullare man, rullare kvinna, som det gjorde i avtalen på femtiotalet.

De skrattar. Jenny Jansson har ett sånt avtal liggande inne på expeditionen. Vissa saker har förändrats.

Men det vanligaste skälet i dag till att lönerna skiljer mellan könen inom befattningarna är det ständiga inflödet av omplacerade män.

Antingen av hälsoskäl eller på grund av organisationsförändringar.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.