”Vi har en förklaring till att lönerna ser ut som de gör”

LÖNEGRANSKNINGLöneskillnader mellan män och kvinnor på samma befattningar beror oftast på att män med högre löner omplacerats. Det visar en lönekartläggning i Arctic Munkedal, som Dagens Arbete fått ta del av.

I Pappers extranummer i september, kunde vi avslöja att kvinnor tjänar i genomsnitt sämre än män oavsett vilken befattning de har inom massa- och pappersindustrin.

Från både Pappers och arbetsgivarna inom Skogsindustrierna, rynkades en del pannor.

Det borde inte vara så. Befattningslönerna ska vara lika – oavsett kön.

De fjorton befattningar som Dagens Arbete synade i förra numret, visade dock på motsatsen.

Det var bara på lagret som kvinnornas snittlöner hankade sig över männens, annars handlade det om allt mellan 33 till 1 368 kronor mer i månaden i manlig favör.

Med reservation för att befattningsindelningarna ser olika ut på olika bruk, konstaterar både vd:n Göran Lindqvist och Munkedals lokale fackliga ordförande Jenny Jansson att man har en tabell med ungefär samma innehåll på Munkedal.

– Men vi har en förklaring till varför det ser ut som det gör, säger Jenny Jansson.

Hennes vd nickar instämmande.

Tillsammans har de lagt ner stor möda på att få till ett nytt lokalavtal.

Det blev klart i mars.

Då var man också klara med en ny lönekartläggning, något man inte gjort sedan 2008. Denna har rätat ut frågetecken och i många fall rättat till de osakligheter som insmugit sig genom åren.

Framför allt har de kikat på varför kvinnor genomsnittligt sett tjänar sämre än män på de befattningar som finns.

Just att söka svaret ”varför”, har varit det centrala.

Och svar har de fått.

Göran Lindqvists dator är full med statistik och poängsatta medarbetare utifrån ett arbetsvärderingssystem som tagits fram av AON Hewitt.

Redan på första befattningen ”Giljotinförare”, som bara omfattar två medarbetare kommer första exemplet. Kvinnan har lön utifrån befattningen och den värdering som är gjord.

Mannen har fått lämna ett tidigare jobb på underhållet i samband med en rationalisering – med bibehållen lön.

– Det dräller av sådana exempel, säger Göran Lindqvist och en fråga man kan ställa sig är varför det oftast handlar om omplacerade män.

– Förmodligen för att det finns fler män anställda, funderar Jenny Jansson.

Arctic Munkedal är dock ett av de tjugo bruk i Sverige där andelen kvinnor är relativt stor, en femtedel. Med sina 272 anställda varav 56 kvinnor, intar bruket en trettondeplacering bland bruken.

I en annan grupp på efterbearbetningen har en kvinna lägre betalt än sina två manliga och en kvinnlig kollega för att hon saknar mångkunnighetstillägget.

– Men de maskiner man kunde få tilläggen på finns numera inte kvar på bruket, säger Jenny.

– Här ska det inte vara någon skillnad längre, inflikar Göran Lindqvist. Det har vi rättat till i det nya lokalavtalet.

Även på underhåll, hittades några gamla synder.

Där fanns ett gammalt framförhandlat tillägg i arbetsgruppen som då bestod enbart av män på 210 kronor som ingen annan kunde få, varken som nyanställd man eller kvinna på befattningen.

Det är en löneskillnad som också försvunnit med det nya lokalavtalet.

För de två kvinnor som jobbar i köket blev årets avtal ett mindre lyft. 250 kronor mer än vad avtalet stipulerade.

– De kommer att få ganska kraftiga lyft även framöver, konstaterar Göran Lindqvist.

Det gäller även städgruppen.

Där har det gjorts en ny värdering av deras jobb i den här lönekartläggningen.

– Halva arbetsstyrkan har försvunnit sedan 2008 och de har fått utökade arbetsuppgifter, säger Jenny Jansson.

Göran Lindqvist menar att de allra flesta skillnader som hittas går att förklara, men i några fall måste skillnader åtgärdas.

I något fall har både han och Jenny grunnat om en löneskillnad är befogad utifrån ålder och erfarenhet.

– Men vi hittade verkligen inte särskilt många, där det inte fanns rimlig förklaring till löneskillnaderna.

Göran Lindqvist tittar på sina tabeller.

– Om du lägger ihop alla män och alla kvinnor är jag säker på att snittlönerna blir lägre för kvinnorna.

Och återigen, varför är det så?

En förklaring kan vara att kvinnor inte söker de bäst betalda och mest kvalificerade jobben.

När bruket sökte en mekaniker nyligen, fanns inga kvinnor med bland de sökande.

Här som på andra bruk återfinns och dominerar kvinnorna i efterbearbetningen och i Munkedals fall kök och städ, som för ovanlighetens skull behållits i egen regi.

– Maskinförare och eldare är de högst betalda jobben här hos oss och där finns inga kvinnor, säger Göran Lindqvist.

– På de lägst betalda jobben, där är det 100 procent kvinnor.

Jobbet som maskinförare kräver en relativt sett hög utbildning, enligt Göran Lindqvist.

– Men vi säger också att du kan förvärva den kunskapen genom lång och trogen tjänst. Vi har en hel hoper med maskinförare som inte har högre utbildning. De har gått in som torkare och sedan tagit klivet upp.

Jenny Jansson menar att det sitter i väggarna på något sätt. Kvinnorna söker inte de högre befattningarna.

– Ta skärsalen. Varken männen eller kvinnorna söker sig därifrån.

Hennes vd nickar instämmande. Han har i sin ungdom jobbat både i skärsalen, på rull- och pappersmaskin på Lessebo bruk.

– Jag skulle inte tveka en sekund om jag fick välja. Jag skulle gå spikrakt till pappersmaskinen.

Sammanlagt blev det aderton år på Lessebo bruk för Göran Lindqvist. De sista åren som platschef.

På Arctic Munkedal har han varit i nio år.  

Är det jobbigt att göra lönekartläggningar? Blir det mycket näsblodsförhandlingar?

– Nej, nej, inte alls, säger han. Där-emot är det inte särskilt lätt att göra jämförelser.

Jenny Jansson menar att jobbet definitivt underlättats av att facket fått vara med redan från början.

– Och vi har varit tämligen överens om hur de olika tjänsterna ska värderas.

Hon tycker att det är bra att det skrivs om löneskillnader.

– Förmodligen är vi inte unika på något sätt. Jag är rätt säker på att det ser likadant ut på andra ställen.

– Det är bara så att man inte tänker på det, vi får ju alltid höra, inte minst från Pappers att alla har lika lön för lika arbete, även om det alla gånger inte alls är på det viset.

– Går du in i avtalet så är det så. Det står inte rullare man, rullare kvinna, som det gjorde i avtalen på femtiotalet.

De skrattar. Jenny Jansson har ett sånt avtal liggande inne på expeditionen. Vissa saker har förändrats.

Men det vanligaste skälet i dag till att lönerna skiljer mellan könen inom befattningarna är det ständiga inflödet av omplacerade män.

Antingen av hälsoskäl eller på grund av organisationsförändringar.

Göran Widerberg