Industriarbetarnas tidning

Så kan lönerna bli rättvisare

22 januari, 2014

Skrivet av Aron Engman och RASMUS COLUMBUS

JämställdhetUtbildning, kvotering och rätt till heltid. Att minska löneskillnader mellan män och kvinnor är inte lätt, men det finns idéer. Vi frågade avdelningsordförandena för IF Metalls, GS och Pappers vad som borde göras. Här är några av svaren.

Samma jobb – olika lön

  • Löneskillnader mellan män och kvinnor förklaras ofta med att de har olika jobb. Men när Dagens Arbete i somras undersökte lönerna i pappers- och massaindustrin visade det sig att kvinnor ligger efter män i lön, även när de har samma befattning. På flera befattningar skilde det över en tusenlapp i snittlön. På efterbearbetningen, där många kvinnor jobbar, skilde det 965 kronor.

Läs hela granskningen av löneskillnaden på Pappersbruken

Lång väg till lika lön

Hur ska man skapa jämställda löner?

Jonas Andersson, IF Metall avdelning 48, MittSkåne.

– Man har gjort olika försök, som LO med kvinnopotterna, men det har inte fungerat. Vi kommer inte komma dit utan att göra det på flera sätt. Jag tror att föräldraförsäkringen är en stor del av det. Jag tror tyvärr att vi måste styra mer, som kvotering i bolagsstyrelser. Jag är inte för kvoteringar, men det kanske är enda sättet att uppnå målet.

Mikael Sällström, IF Metall avdelning 36, Göteborg.
– Det är oerhört viktigt att en stor del av lönen är befattningsvärderad. Och att man inte bara lägger pengar på tunga jobb som tjejer automatiskt tappar på. Det andra man kan titta på är att värdera väldigt noggrant utifrån den tiden man är på jobbet, så att man inte får den här diskussionen om föräldraledighet. Och den tredje delen, speciellt för verkstadsindustrin, är att man öppnar upp för vidareutbildning så att kvinnorna också kan få de jobben.

Ingrid Hanke, IF Metall avdelning 4, Norra Västerbotten.
– I ett bredare perspektiv analysera vad det är vi sätter lön på. Vi måste titta på det totala ansvaret som man kanske har. Vilken arbetsmiljö man befinner sig i, vilka slitage arbetet har. I dag värdesätts inte LO-folk som arbetar hela sina liv med slitsamt arbete. Det skulle behöva läggas in så mycket mer i lönen än vad som görs i dag.

Hans Svedberg, IF Metall avdelning 7, Norrland.
– Det får ju inte vara skillnad på mäns och kvinnors arbete. Det är ju samma lön för samma jobb. Man måste se till att kommunalarna och Hotell & restaurang får tilldelat mer. Extra satsningar på de grupperna. Det måste man komma överrens om i LO-förbunden. Att de som tjänar under 25 000 får upp mer lön än de som tjänar över 25 000. Det tycker jag var en bra satsning.

Stefan Leiding, IF Metall avdelning 15, Stockholms län.

– Det är något som vi jobbar med, med lönekartläggning. Och genom lönesystem kan man i mångt och mycket komma ifrån det här. Sedan kan man ha strukturella problem. Alltså att männen får mer högkvalificerade jobb. Det är lika lön för lika arbete, men så får inte kvinnor samma jobb. Kanske kan man lägga större ansvar på arbetsgivaren genom lagstiftning. Det finns en diskrimineringslagstiftning men jag har inte provat den själv. Men man hör att den är väldigt svår att använda.

 

Håkan Rudmark, IF Metall avdelning 32, Höglandet.
Rätten till heltid är en bra väg att gå. Det är mer orättvisa lönefördelningar på deltidsjobb. Sen har vi jämställdhetsutbildningar för att reflektera och diskutera. Annars är risken att man tiger undan saker. Vi jobbar med att lyfta upp frågorna till diskussion. Det är svårt att lösa ett problem när inte alla tycker att det är ett problem.

Mikael Andersson, IF Metall avdelning 49, Nordvästra Skåne.
– Det är ingen enkel fråga. Vi har väl kommit väldigt långt när det kommer till jämställda löner inom samma avtal, det har vi arbetat hårt för. Om man gör en lönekartläggning så tror jag att det är rätt så jämställt. Men tittar du mellan arbetsuppgifter eller branscher, det är då du får det ojämställda. Det går inte bara att ha en teknisk lösning, det måste värderas hela vägen.

Göran Johansson, GS avdelning 5, Smålands Högland:

– Börja med att ta de som tjänar mest i samhället, som får avstå pengar. De får inte ta ut sådana vinster som de gör. Pengarna skulle man i stället beskatta med 90 procent. Vd-lön kan de få behålla men inte bonusar. Det får man skjuta in i den offentliga sektorn så att de får mer pengar att kunna betala löner med. Sedan får vi göra som vi alltid ha gjort och göra låglönesatsningar. Sluta med procent och höja löner i kronor i stället.

Conny Larsson, GS avdelning 10,

Mälardalen.
– Jag tror den största förutsätt-ningen för att
skapa jämställda löner är att man i de centrala förhandlingsframställningarna måste ha en låglöneprofil som gynnar dem som ligger lågt i lön. Förhandlingar måste vara styrkan i det. Det är skillnad mellan industri och offentlig sektor. Vi har Hotell & restaurang och Kommunal, de mer kvinnodominerade yrkena.

Seppo Sinimaa, GS avdelning 9, Svealand
– En metod är naturligtvis att göra breda låglönesatsningar och också att man faktiskt lever upp till det som politiken har att besluta om. Inom sjukvården har man till exempel svårt att överhuvudtaget fylla på med personalresurser på grund av att sköterskor har låga ingångslöner, och det påverkar dem som är organisade i Kommunal. En annan del är att man måste erbjuda heltid inom kommun och landsting. Om du gör låglönesatsning i avtalsrörelse i kombination med politiska beslut, vet jag att det fungerar. Det ser vi i statistiken. Det är en politisk viljefråga från kommun och landsting.

Reino Thapper, GS avdelning 4, Östra Småland:

– Jag tror att många företag har jämställda löner i dag. Inom privat sektor borde det inte vara problem med lika löner. Lika arbete lika löner. Men privat är ett och kommunalt är ett. Kommunal tycker väl att man ska ha jämbördiga löner. Kvinnor måste ta för sig mer i dagens läge. Alla skulle ha bättre betalt i vården.

 

Patrik Harrysson, GS avdelning 6, Väst:

– Jag vet inte om jag har något bra svar på det. Jag tror att det kommer ta lång tid när det har med attityd, traditioner och gamla värderingar att göra. Det kommer inte att ske förrän de som växer upp i dag sitter i beslutande positioner. Jag tror inte att man kan tvinga igenom det.

 

Mattias Lund, GS avdelning 11, Värmland:
– Inom industrin har vi inte så stora skillnader. Men det gäller att vi följer jämställdhetsplanerna. Företagarna måste följa dem och vi måste vara tuffare med att hålla på det. Det är värre på de mindre arbetsplatserna. Det är en attityd lite grann. Det gäller att försöka förändra i små steg. Men det kommer ta flera hundra år om vi fortsätter i den här takten. Och det är inte okej. En väg är väl att trycka lite hårdare på det där med föräldraförsäkring. Men det är ingen populär grej.

Anders Lönnberg, Pappers avdelning 38, Hyltebruk.
Det enklaste är väl att alla tjänar lika mycket, oavsett yrke. Alla gör ju sina åtta timmar. Men på kort sikt är en jämställd föräldraförsäkring bra. Och att man ser till att vara aktsam på företagen så att alla har samma möjligheter. Man kan försvåra för kvinnor utan att veta om det, om man på slentrian inte frågar en kvinna om hon vill bli maskinförare, till exempel. Och kvinnor kanske inte söker sig till de posterna på grund av de traditioner och könsrollsmönster som fortfarande finns kvar, även om det har blivit bättre under de 40 år som jag har jobbat.

Jimmy Gustafsson, Pappers avdelning 85, Nyboholm.
– Det är en riktigt svår fråga. Vi har jämställda löner här – den maskin du har, den får du betalt för. Så vi har inte det problemet, befattningslöner funkar bra. Vi har jobbat med att få in fler kvinnor, även på de tyngre arbetena och har lyckats hyfsat. Eftersom det är så mansdominerat finns det en del män som tycker att kvinnor inte borde vara där. Inte så att någon kvinna har blivit direkt drabbad, men det kan vara lite grabbigt snack i lunchrummet. Men då har vi jobbat med information och att ifrågasätta när de diskussionerna kommer upp. Och försöka få männen att förstå fördelarna, att det blir mindre tungt även för dem och att det blir mindre risk för förslitningsskador.

Aleksandar Srndovic, Pappers avdelning 68, Hallstavik.
– Jag tror att arbetsgivarsidan borde ta ansvar för det, med dagens teknik finns det inga jobb som tjejer inte klarar av. Arbetsgivarna skulle kunna planera det redan i utvecklingssamtalen. Det krävs att de visar att de tror att tjejerna kan klara det, men även att arbetskamraterna stöttar. Och även facket har ett ansvar.

Dennis Bäckman, Pappers avdelning 86, Figeholm.
Genom att ha fokus på det och granska varje år kan man nog rätta till en del. 2009 kom Pappers gamla avtalssekreterare Lennart Olovsson ner och gick igenom hela lönesystemet och intervjuade alla anställda. Hans rapport var en otrolig aha-upplevelse, gapet har krympt sedan dess. Vi såg bland annat att kvinnorna ofta blev kvar på packen. Efter rapporten fick man omvärdera jobben och vi fick många tjejer som testade andra jobb.

Marco Vujic, Pappers avdelning 103, Timsfors.
– Som det ser ut nu bör man poängtera att få in fler kvinnor. Och ge dem samma förutsättningar att klara jobbet som männen. Problemet är att man inte gör det, man säger att de har för dålig fysik och så vidare. Jag tror att fler kvinnor på arbetsplatsen skapar bättre arbetsmiljöer, men då måste man se till att man verkligen får samma lön för samma jobb.

Jenny Jansson, Pappers avdelning 75, Munkedal,

– Vi gjorde en lönekartläggning som visade på att det var de kvinnodominerade yrkena som var sämre betalda. Det har vi gemensamt försökt rätta till med arbetsgivaren. Men det krävs ett mer långsiktigt arbete för att få kvinnorna att söka de bättre betalda befattningarna.

 

 

Pelle Eriksson, Pappers avdelning 43, Frövifors.
– Det är en jättetuff fråga. Av någon anledning har våra kvinnor lägre lön och det är en evig kamp för att komma tillrätta med det. Här har vi pratat om att skapa någon form av kvinnligt nätverk för att stötta tjejerna att satsa på de högre betalda befattningarna.

Du kanske också vill läsa…

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Kvinnor som vill uppåt

Kvinnor som vill uppåt

Kvinnor har svårt att nå de bäst betalda jobben, visar lönestatistik från Pappers som DA har bearbetat. Vi har träffat två kvinnor på Billerud Korsnäs Gävle som inte tvekar att sträva uppåt.

Irritation över Holmens extra utdelning

Irritation över Holmens extra utdelning

En halv miljard i extra utdelning ska kompensera aktieägarna för förra årets halverade utdelning. Samtidigt blir de anställda utan kompensation för uteblivna löneökningar 2020.

Årets debatt handlar om anställnings­tryggheten

Anställningstryggheten hör nog till årets hetaste debatt, både politiskt och bland parterna på arbetsmarknaden. Du som läser Dagens Arbete har sett de senaste turerna då IF Metall och Kommunal hängde på uppgörelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv och lyckades förhandla till sig förbättringar för sina medlemmar. Något som upprört flera andra LO-förbund, däribland GS och […]

”Sårat och sargat inom LO”

”Sårat och sargat inom LO”

Pappers och GS: Exceptionellt agerat av IF Metall och Kommunal i las-uppgörelsen.

Fackförbunden: Så kan vi motverka belastnings­skador

Fackförbunden: Så kan vi motverka belastnings­skador

Arbetsmiljö Ett regelverk som gör det lättare att få arbetsskador godkända, fler ergonomi-skyddsronder, mer varierade uppgifter och tid att använda de hjälpmedel som finns. Det efterlyser tre arbetsmiljöansvariga på IF Metall, GS och Pappers. Angelika Lang, IF Metall: Måste bli lättare att få skadan godkänd Problemet med belastningsskador är mer utbrett än vad statistiken visar, […]

Enkät: Så tycker vi om industriavtalet

Enkät: Så tycker vi om industriavtalet

Avtalet landade ok utifrån omständigheterna. Det säger tre industriarbetare Dagens Arbete pratat med.

Låglöne­satsningen kan bli stridsfråga

Låglöne­satsningen kan bli stridsfråga

Fack och arbetsgivare är inte överens om hur satsningen ska beräknas.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Sjuka Samhall

HR styr allt men slipper ta ansvaret

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

I ett helt år har Samhall använt desinfektionsmedel som de anställda tillverkar själva. Om medlet inte hanteras rätt fungerar det inte. Richard Fredriksson, regionalt skyddsombud, kräver att Samhall plockar bort medlet.

Coronasmittade städade skola – ”en lek med människors liv”

Coronasmittade städade skola – ”en lek med människors liv”

Emilia städar på en skola i Mellansverige och blev nyligen sjuk i covid. Här berättar hon med egna ord.

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

”Det finns inget människovärde kvar överhuvudtaget.” Det skriver en av alla anställda på Samhall. Medarbetare och chefer från norr till söder hör av sig för att berätta om situationen på det statligt ägda företaget.

Hon vill skydda de oskyddade

Hon vill skydda de oskyddade

Maj-Len är allas Maj-Len, den Samhall­städarna vänder sig till när de inte orkar mer. Men ibland säger även hennes kropp ifrån.

Samhall struntar i smittan

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar äldreboenden, mataffärer och gym. Utan skydd. Lyssna på det inlästa reportaget om Samhalls städare, som glömdes bort i pandemin.

Samhall – från stiftelse till bemanningsbolag

Samhall – från stiftelse till bemanningsbolag

Samhall har förändrats mycket genom åren. Konflikten mellan uppgiften att erbjuda personer med funktionsnedsättning ett meningsfullt och utvecklande arbete och kraven på lönsamhet har präglat verksamheten under senare år.

Dagens Arbete granskar Samhall

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.