Industriarbetarnas tidning

Så kan lönerna bli rättvisare

22 januari, 2014

Skrivet av Aron Engman och RASMUS COLUMBUS

JämställdhetUtbildning, kvotering och rätt till heltid. Att minska löneskillnader mellan män och kvinnor är inte lätt, men det finns idéer. Vi frågade avdelningsordförandena för IF Metalls, GS och Pappers vad som borde göras. Här är några av svaren.

Samma jobb – olika lön

  • Löneskillnader mellan män och kvinnor förklaras ofta med att de har olika jobb. Men när Dagens Arbete i somras undersökte lönerna i pappers- och massaindustrin visade det sig att kvinnor ligger efter män i lön, även när de har samma befattning. På flera befattningar skilde det över en tusenlapp i snittlön. På efterbearbetningen, där många kvinnor jobbar, skilde det 965 kronor.

Läs hela granskningen av löneskillnaden på Pappersbruken

Lång väg till lika lön

Hur ska man skapa jämställda löner?

Jonas Andersson, IF Metall avdelning 48, MittSkåne.

– Man har gjort olika försök, som LO med kvinnopotterna, men det har inte fungerat. Vi kommer inte komma dit utan att göra det på flera sätt. Jag tror att föräldraförsäkringen är en stor del av det. Jag tror tyvärr att vi måste styra mer, som kvotering i bolagsstyrelser. Jag är inte för kvoteringar, men det kanske är enda sättet att uppnå målet.

Mikael Sällström, IF Metall avdelning 36, Göteborg.
– Det är oerhört viktigt att en stor del av lönen är befattningsvärderad. Och att man inte bara lägger pengar på tunga jobb som tjejer automatiskt tappar på. Det andra man kan titta på är att värdera väldigt noggrant utifrån den tiden man är på jobbet, så att man inte får den här diskussionen om föräldraledighet. Och den tredje delen, speciellt för verkstadsindustrin, är att man öppnar upp för vidareutbildning så att kvinnorna också kan få de jobben.

Ingrid Hanke, IF Metall avdelning 4, Norra Västerbotten.
– I ett bredare perspektiv analysera vad det är vi sätter lön på. Vi måste titta på det totala ansvaret som man kanske har. Vilken arbetsmiljö man befinner sig i, vilka slitage arbetet har. I dag värdesätts inte LO-folk som arbetar hela sina liv med slitsamt arbete. Det skulle behöva läggas in så mycket mer i lönen än vad som görs i dag.

Hans Svedberg, IF Metall avdelning 7, Norrland.
– Det får ju inte vara skillnad på mäns och kvinnors arbete. Det är ju samma lön för samma jobb. Man måste se till att kommunalarna och Hotell & restaurang får tilldelat mer. Extra satsningar på de grupperna. Det måste man komma överrens om i LO-förbunden. Att de som tjänar under 25 000 får upp mer lön än de som tjänar över 25 000. Det tycker jag var en bra satsning.

Stefan Leiding, IF Metall avdelning 15, Stockholms län.

– Det är något som vi jobbar med, med lönekartläggning. Och genom lönesystem kan man i mångt och mycket komma ifrån det här. Sedan kan man ha strukturella problem. Alltså att männen får mer högkvalificerade jobb. Det är lika lön för lika arbete, men så får inte kvinnor samma jobb. Kanske kan man lägga större ansvar på arbetsgivaren genom lagstiftning. Det finns en diskrimineringslagstiftning men jag har inte provat den själv. Men man hör att den är väldigt svår att använda.

Håkan Rudmark, IF Metall avdelning 32, Höglandet.
Rätten till heltid är en bra väg att gå. Det är mer orättvisa lönefördelningar på deltidsjobb. Sen har vi jämställdhetsutbildningar för att reflektera och diskutera. Annars är risken att man tiger undan saker. Vi jobbar med att lyfta upp frågorna till diskussion. Det är svårt att lösa ett problem när inte alla tycker att det är ett problem.

Mikael Andersson, IF Metall avdelning 49, Nordvästra Skåne.
– Det är ingen enkel fråga. Vi har väl kommit väldigt långt när det kommer till jämställda löner inom samma avtal, det har vi arbetat hårt för. Om man gör en lönekartläggning så tror jag att det är rätt så jämställt. Men tittar du mellan arbetsuppgifter eller branscher, det är då du får det ojämställda. Det går inte bara att ha en teknisk lösning, det måste värderas hela vägen.

Göran Johansson, GS avdelning 5, Smålands Högland:

– Börja med att ta de som tjänar mest i samhället, som får avstå pengar. De får inte ta ut sådana vinster som de gör. Pengarna skulle man i stället beskatta med 90 procent. Vd-lön kan de få behålla men inte bonusar. Det får man skjuta in i den offentliga sektorn så att de får mer pengar att kunna betala löner med. Sedan får vi göra som vi alltid ha gjort och göra låglönesatsningar. Sluta med procent och höja löner i kronor i stället.

Conny Larsson, GS avdelning 10, Mälardalen.
– Jag tror den största förutsättningen för att skapa jämställda löner är att man i de centrala förhandlingsframställningarna måste ha en låglöneprofil som gynnar dem som ligger lågt i lön. Förhandlingar måste vara styrkan i det. Det är skillnad mellan industri och offentlig sektor. Vi har Hotell & restaurang och Kommunal, de mer kvinnodominerade yrkena.

Seppo Sinimaa, GS avdelning 9, Svealand
– En metod är naturligtvis att göra breda låglönesatsningar och också att man faktiskt lever upp till det som politiken har att besluta om. Inom sjukvården har man till exempel svårt att överhuvudtaget fylla på med personalresurser på grund av att sköterskor har låga ingångslöner, och det påverkar dem som är organisade i Kommunal. En annan del är att man måste erbjuda heltid inom kommun och landsting. Om du gör låglönesatsning i avtalsrörelse i kombination med politiska beslut, vet jag att det fungerar. Det ser vi i statistiken. Det är en politisk viljefråga från kommun och landsting.

Reino Thapper, GS avdelning 4, Östra Småland:

– Jag tror att många företag har jämställda löner i dag. Inom privat sektor borde det inte vara problem med lika löner. Lika arbete lika löner. Men privat är ett och kommunalt är ett. Kommunal tycker väl att man ska ha jämbördiga löner. Kvinnor måste ta för sig mer i dagens läge. Alla skulle ha bättre betalt i vården.

Patrik Harrysson, GS avdelning 6, Väst:

– Jag vet inte om jag har något bra svar på det. Jag tror att det kommer ta lång tid när det har med attityd, traditioner och gamla värderingar att göra. Det kommer inte att ske förrän de som växer upp i dag sitter i beslutande positioner. Jag tror inte att man kan tvinga igenom det.

Mattias Lund, GS avdelning 11, Värmland:
– Inom industrin har vi inte så stora skillnader. Men det gäller att vi följer jämställdhetsplanerna. Företagarna måste följa dem och vi måste vara tuffare med att hålla på det. Det är värre på de mindre arbetsplatserna. Det är en attityd lite grann. Det gäller att försöka förändra i små steg. Men det kommer ta flera hundra år om vi fortsätter i den här takten. Och det är inte okej. En väg är väl att trycka lite hårdare på det där med föräldraförsäkring. Men det är ingen populär grej.

Anders Lönnberg, Pappers avdelning 38, Hyltebruk.
Det enklaste är väl att alla tjänar lika mycket, oavsett yrke. Alla gör ju sina åtta timmar. Men på kort sikt är en jämställd föräldraförsäkring bra. Och att man ser till att vara aktsam på företagen så att alla har samma möjligheter. Man kan försvåra för kvinnor utan att veta om det, om man på slentrian inte frågar en kvinna om hon vill bli maskinförare, till exempel. Och kvinnor kanske inte söker sig till de posterna på grund av de traditioner och könsrollsmönster som fortfarande finns kvar, även om det har blivit bättre under de 40 år som jag har jobbat.

Jimmy Gustafsson, Pappers avdelning 85, Nyboholm.
– Det är en riktigt svår fråga. Vi har jämställda löner här – den maskin du har, den får du betalt för. Så vi har inte det problemet, befattningslöner funkar bra. Vi har jobbat med att få in fler kvinnor, även på de tyngre arbetena och har lyckats hyfsat. Eftersom det är så mansdominerat finns det en del män som tycker att kvinnor inte borde vara där. Inte så att någon kvinna har blivit direkt drabbad, men det kan vara lite grabbigt snack i lunchrummet. Men då har vi jobbat med information och att ifrågasätta när de diskussionerna kommer upp. Och försöka få männen att förstå fördelarna, att det blir mindre tungt även för dem och att det blir mindre risk för förslitningsskador.

Aleksandar Srndovic, Pappers avdelning 68, Hallstavik.
– Jag tror att arbetsgivarsidan borde ta ansvar för det, med dagens teknik finns det inga jobb som tjejer inte klarar av. Arbetsgivarna skulle kunna planera det redan i utvecklingssamtalen. Det krävs att de visar att de tror att tjejerna kan klara det, men även att arbetskamraterna stöttar. Och även facket har ett ansvar.

Dennis Bäckman, Pappers avdelning 86, Figeholm.
Genom att ha fokus på det och granska varje år kan man nog rätta till en del. 2009 kom Pappers gamla avtalssekreterare Lennart Olovsson ner och gick igenom hela lönesystemet och intervjuade alla anställda. Hans rapport var en otrolig aha-upplevelse, gapet har krympt sedan dess. Vi såg bland annat att kvinnorna ofta blev kvar på packen. Efter rapporten fick man omvärdera jobben och vi fick många tjejer som testade andra jobb.

Marco Vujic, Pappers avdelning 103, Timsfors.
– Som det ser ut nu bör man poängtera att få in fler kvinnor. Och ge dem samma förutsättningar att klara jobbet som männen. Problemet är att man inte gör det, man säger att de har för dålig fysik och så vidare. Jag tror att fler kvinnor på arbetsplatsen skapar bättre arbetsmiljöer, men då måste man se till att man verkligen får samma lön för samma jobb.

Jenny Jansson, Pappers avdelning 75, Munkedal,

– Vi gjorde en lönekartläggning som visade på att det var de kvinnodominerade yrkena som var sämre betalda. Det har vi gemensamt försökt rätta till med arbetsgivaren. Men det krävs ett mer långsiktigt arbete för att få kvinnorna att söka de bättre betalda befattningarna.

Pelle Eriksson, Pappers avdelning 43, Frövifors.
– Det är en jättetuff fråga. Av någon anledning har våra kvinnor lägre lön och det är en evig kamp för att komma tillrätta med det. Här har vi pratat om att skapa någon form av kvinnligt nätverk för att stötta tjejerna att satsa på de högre betalda befattningarna.

Du kanske också vill läsa…

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Att årets avtalsrörelse är speciell är fack och arbetsgivare överens om. Och att det är inte lönerörelsens uppgift att se till att du får mer pengar kvar i plånboken när inflationen drar iväg. Men sen går synen isär, inte minst på hur det går för svensk industri.

”Något litet extra borde man väl kunna få”

”Något litet extra borde man väl kunna få”

Förra året gav kollektivavtalen inga lönehöjningar alls. Nu förhandlar många fackklubbar för att få ut lite extra som kompensation för hög inflation och rusande bränslepriser.

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

Därför vill facken inte ha ett jättelyft på lönen

Därför vill facken inte ha ett jättelyft på lönen

Läget är spänt inför nästa års löneförhandlingar. Ingen vill se en upprepning av 80-talet. Vad var det som hände då? Och varför varnas det för höga lönekrav? 

Kvinnor som vill uppåt

Kvinnor som vill uppåt

Kvinnor har svårt att nå de bäst betalda jobben, visar lönestatistik från Pappers som DA har bearbetat. Vi har träffat två kvinnor på Billerud Korsnäs Gävle som inte tvekar att sträva uppåt.

Cyberattack stänger ner A-kassorna

På grund av en cyberattack har alla a-kassors system tillfälligt stängts. Det kan därför vara svårt att just nu nå sin a-kassa.

”Vi är bara vanliga arbetare som vill ha högre lön”

”Vi är bara vanliga arbetare som vill ha högre lön”

På måndagsmorgonen reste IF Metall-medlemmen Andreas Köhler från Karlstad till Göteborg för att protestera mot industriavtalet och fackens lönebud.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?