Industriarbetarnas tidning

Hantering av återkrav får underkänt

25 februari, 2014

FörsäkringskassanAllt mer pengar betalas ut på felaktiga grunder från Försäkringskassan. Utredningarna om återkrav tar lång tid och kvaliteten är inte alltid den bästa. Det visar en granskning som Inspektionen för socialförsäkringar gjort.

Granskningen gäller även Pensionsmyndigheten, där de felaktiga utbetalningarna följer ungefär samma mönster.

Inspektionen visar att de beslutade återkravsbeloppen från Försäkringskassan ökat från 366,5 miljoner kronor (2012) till 480,4 miljoner kronor (2013).  

Under 2013 beviljades eftergifter (att återkraven inte behövde betalas) för 49,7 miljoner kronor.

Varje återkrav ska prövas individuellt, enligt reglerna. Det handlar bland annat om att avgöra om personen i fråga har rätt till att slippa betala (att få de felaktigt utbetalda pengarna i eftergift). Handläggaren ska ta hänsyn till personliga förhållanden som ålderdom och sjukdom. Det har också med saken att göra om personen förstått att det var en felutbetalning.

Men det görs inte alltid, menar Inspektionen. Tydligare styrning behövs.

Det finns också skillnader mellan försäkringskassans olika utbetalningar. Det är till exempel fler som får betala tillbaka sjukpenning och föräldrapenning än sjukersättning och bostadstillägg.

De här förhållandena kan strida mot rättssäkerheten, enligt Inspektionen.

Inspektionen konstaterar också att båda myndigheterna infört beloppsgränser under vilka inga återbetalningskrav ställs. Det finns inget lagligt stöd för detta. I stället måste myndigheterna jobba mer med att minska antalet felutbetalningar.

För den enskilda individen kan det kännas bra att slippa betala tillbaka små summor, men på lång sikt underminerar man förtroendet för myndigheterna, menar Inspektionen.

Granskningen är gjord genom en studie av akter, andra dokument och myndighetsstatistik. Man har också gjort intervjuer.

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen