En av tre har belastnings­skador

Ny undersökningSvenska industriarbetare lever farligt. Många oroar sig för olyckor och arbetsuppgifterna är enformiga. Nästan var tredje IF Metall-medlem har belastningsskador. – Slimmad, anorektisk bemanning är förklaringen, säger ordföranden Anders Ferbe.

IF Metall har låtit Statistiska centralbyrån göra en arbetsmiljöundersökning bland medlemmarna. Rapporten är nedslående. Belastningsskador, tunga jobb och enformiga arbetsuppgifter är vardag inom svensk industri.

– Ingen rolig läsning. Vi ser ökad risk för belastningsskador. Produktionen är slimmad och bemanningen har gått ner. De som är kvar får slita hårdare. Många blir fast i rutinartade arbetsuppgifter utan arbetsrotation. Det är det grundläggande skälet till siffrorna, säger IF Metalls förbundsordförande Anders Ferbe.

Liknande undersökningar gjordes både 1999 och 2006. Jämfört med dessa år har belastningsskadorna ökat. Men IF Metall vill inte dra för starka paralleller till de äldre undersökningarna eftersom metoder och frågeställningar var annorlunda.

På de stora tillverkningsindustrierna jobbar montörerna ofta med samma moment. En viss rotation finns mellan olika stationer men arbetsuppgifterna är snarlika.

Bemanningsanställda får ofta utföra de mest ensidiga jobben. De inhyrda har osäkra anställningar och säger inte ifrån.

Många företag använder löpande band för att klara sig i konkurrensen. Standardiserade arbetssätt, slimmad bemanning och montörer som jobbar så effektivt och snabbt som möjligt krävs för att öka produktiviteten. Skaderisken minskar om arbetarna växlar mellan olika uppgifter.

– Ökad variation är gynnsamt för kroppen. Det kan man få genom att de anställda får mer ansvar för fler delar av produktionen, säger Ruth Carlsson, belastningsergonom på Arbetsmiljöverket.

IF Metall menar att det går att hitta vägar till smartare jobb. Lösningar som är hållbara för både människor och produktion.

– Vi måste öka trycket på det vi kallar Hållbart arbete, säger Anders Ferbe. Att tillsammans med företagen utveckla arbetsorganisationerna, förstärka kompetensutvecklingen och lönesystem. Kvinnor är mer utsatta än männen. Det är oacceptabelt.

Vad sticker ut mest i undersökningen? 

– Situationen i tvättindustrin. Den är bedrövlig. 7 av 10 har enformiga jobb med risk för belastningsskador. Här måste till krafttag. Undersökningen ger belägg för en utslagning bland tvättarbetare som är helt orimlig, säger Anders Ferbe.

Har IF Metall förlorat slaget om arbetsmiljön? 

– Vi vägrar ge upp några som helst slag. Men efter finanskrisen tvingades många företag välja. För att överleva valdes de enkla lösningarna.

Andra fackförbund har gått ut i konflikt för en bättre arbetsmiljö? 

– Vi brukar inte börja med att prata om konflikt. Men undersökningen kommer att vara en viktig grund när avtalskraven för 2016 ska formuleras.

Kommer ni att stå fast vid arbetsmiljökraven även i slutet på avtalsrörelsen? 

– Det finns alltid en betydande risk att de mjuka frågorna taggas ner. Vår roll i ledningen är att hålla lågan kring arbetsmiljön brinnande.

–  Svårigheten är att skriva ett kollektivavtal på nationell nivå som säkrar arbetsmiljön på enskilda företag.

Mer än var fjärde medlem vet inte hur IF Metall bedriver arbetsmiljöarbetet? 

– Vi har ett rejält folkbildningsarbete att göra. Många medlemmar jobbar på små arbetsplatser utan facklig organisation. Det är ett bekymmer.

Vad kommer IF Metall nu att göra konkret?

– Vi ska ha en samlad strategi som handlar om utbildning och kunskap om hur arbetet ska organiseras. Och fokus på praktiska frågor som buller och tunga lyft.

Går det att vända den negativa trend som undersökningen visar? 

– Problematiken måste upp i den politiska debatten. Arbetsmiljön diskuteras inte. Vi ser nu effekterna av neddragningarna på Arbetsmiljöverket, mindre bidrag för utbildning av skyddsombud och nedläggningen av Arbetslivsinstitutet.

Vad är vad?

• Arbetsmiljöverket. Den myndighet som ska se till att att ingen skadas eller blir sjuk på grund av jobbet.
• Arbetslivsinstitutet. Var ett nationellt centrum med flera hundra forskare som var specialiserade på arbetsmiljö. Institutet lades ner 2007.
•  Pensionsålder. Fler och fler svenskar vill jobba längre. Men för industriarbetare är det tvärt om. Enligt en undersökning säger hälften att de inte orkar jobba till 65. Hälsan är främsta orsaken. π
• Skyddsombud. Utses av arbetstagarna för att företräda dem i arbetsmiljöfrågor. Ska verka för en bra arbetsmiljö, bevaka skydd mot ohälsa och olycksfall genom att se till att arbetsgivaren uppfyller kraven i arbetsmiljölagen. Skyddsombud har rätt att ta del av sådant som rör arbetsmiljön, delta i utbildningar och vara med när man ändrar om eller planerar nya lokaler.

Läs alla artiklarna i granskningen:

• ”Min son undrar när jag kan bära honom igen”
• ”Ingen har berättat hur vi ska spara kropparna”

Marcus Derland