Alltid minnas, aldrig normalisera

Plötsligt har det där brunblå blocket som ansågs omöjligt för några år sedan blivit verklighet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Replokalen är en magisk plats

Hur mycket får drömmar kosta?, undrar Carl-Einar Häckner.

En av tre har belastningsskador

Så gjordes undersökningen: SCB har genomfört enkätundersökningen på IF Metalls uppdrag under perioden september–oktober 2013. Urvalet bestod av 6 000 personer och totalt svarade 2 842 personer, 48 procent.

Ny undersökningSvenska industriarbetare lever farligt. Många oroar sig för olyckor och arbetsuppgifterna är enformiga. Nästan var tredje IF Metall-medlem har belastningsskador. – Slimmad, anorektisk bemanning är förklaringen, säger ordföranden Anders Ferbe.

Så gjordes undersökningen

  • SCB har genomfört enkätundersökningen på IF Metalls uppdrag under perioden september–oktober 2013. Urvalet bestod av 6 000 personer och totalt svarade 2 842 personer, 48 procent.

IF Metall har låtit Statistiska centralbyrån göra en arbetsmiljöundersökning bland medlemmarna. Rapporten är nedslående. Belastningsskador, tunga jobb och enformiga arbetsuppgifter är vardag inom svensk industri.

– Ingen rolig läsning. Vi ser ökad risk för belastningsskador. Produktionen är slimmad och bemanningen har gått ner. De som är kvar får slita hårdare. Många blir fast i rutinartade arbetsuppgifter utan arbetsrotation. Det är det grundläggande skälet till siffrorna, säger IF Metalls förbundsordförande Anders Ferbe.

Liknande undersökningar gjordes både 1999 och 2006. Jämfört med dessa år har belastningsskadorna ökat. Men IF Metall vill inte dra för starka paralleller till de äldre undersökningarna eftersom metoder och frågeställningar var annorlunda.

På de stora tillverkningsindustrierna jobbar montörerna ofta med samma moment. En viss rotation finns mellan olika stationer men arbetsuppgifterna är snarlika.

Bemanningsanställda får ofta utföra de mest ensidiga jobben. De inhyrda har osäkra anställningar och säger inte ifrån.

Många företag använder löpande band för att klara sig i konkurrensen. Standardiserade arbetssätt, slimmad bemanning och montörer som jobbar så effektivt och snabbt som möjligt krävs för att öka produktiviteten. Skaderisken minskar om arbetarna växlar mellan olika uppgifter.

– Ökad variation är gynnsamt för kroppen. Det kan man få genom att de anställda får mer ansvar för fler delar av produktionen, säger Ruth Carlsson, belastningsergonom på Arbetsmiljöverket.

IF Metall menar att det går att hitta vägar till smartare jobb. Lösningar som är hållbara för både människor och produktion.

– Vi måste öka trycket på det vi kallar Hållbart arbete, säger Anders Ferbe. Att tillsammans med företagen utveckla arbetsorganisationerna, förstärka kompetensutvecklingen och lönesystem. Kvinnor är mer utsatta än männen. Det är oacceptabelt.

Vad sticker ut mest i undersökningen? 

– Situationen i tvättindustrin. Den är bedrövlig. 7 av 10 har enformiga jobb med risk för belastningsskador. Här måste till krafttag. Undersökningen ger belägg för en utslagning bland tvättarbetare som är helt orimlig, säger Anders Ferbe.

Har IF Metall förlorat slaget om arbetsmiljön? 

– Vi vägrar ge upp några som helst slag. Men efter finanskrisen tvingades många företag välja. För att överleva valdes de enkla lösningarna.

Andra fackförbund har gått ut i konflikt för en bättre arbetsmiljö? 

– Vi brukar inte börja med att prata om konflikt. Men undersökningen kommer att vara en viktig grund när avtalskraven för 2016 ska formuleras.

Kommer ni att stå fast vid arbetsmiljökraven även i slutet på avtalsrörelsen? 

– Det finns alltid en betydande risk att de mjuka frågorna taggas ner. Vår roll i ledningen är att hålla lågan kring arbetsmiljön brinnande.

–  Svårigheten är att skriva ett kollektivavtal på nationell nivå som säkrar arbetsmiljön på enskilda företag.

Mer än var fjärde medlem vet inte hur IF Metall bedriver arbetsmiljöarbetet? 

– Vi har ett rejält folkbildningsarbete att göra. Många medlemmar jobbar på små arbetsplatser utan facklig organisation. Det är ett bekymmer.

Vad kommer IF Metall nu att göra konkret?

– Vi ska ha en samlad strategi som handlar om utbildning och kunskap om hur arbetet ska organiseras. Och fokus på praktiska frågor som buller och tunga lyft.

Går det att vända den negativa trend som undersökningen visar? 

– Problematiken måste upp i den politiska debatten. Arbetsmiljön diskuteras inte. Vi ser nu effekterna av neddragningarna på Arbetsmiljöverket, mindre bidrag för utbildning av skyddsombud och nedläggningen av Arbetslivsinstitutet.

Vad är vad?

  • Arbetsmiljöverket. Den myndighet som ska se till att att ingen skadas eller blir sjuk på grund av jobbet.
  • Arbetslivsinstitutet. Var ett nationellt centrum med flera hundra forskare som var specialiserade på arbetsmiljö. Institutet lades ner 2007.
  • Pensionsålder. Fler och fler svenskar vill jobba längre. Men för industriarbetare är det tvärt om. Enligt en undersökning säger hälften att de inte orkar jobba till 65. Hälsan är främsta orsaken. π
  • Skyddsombud. Utses av arbetstagarna för att företräda dem i arbetsmiljöfrågor. Ska verka för en bra arbetsmiljö, bevaka skydd mot ohälsa och olycksfall genom att se till att arbetsgivaren uppfyller kraven i arbetsmiljölagen. Skyddsombud har rätt att ta del av sådant som rör arbetsmiljön, delta i utbildningar och vara med när man ändrar om eller planerar nya lokaler.

Läs alla artiklarna i granskningen:

Läs mer: Arbetsmiljö | DA granskar


md@da.se

Läs mer från Dagens Arbete:

Pappersarbetare andades in livsfarlig gas

ArbetsplatsolyckaAspa bruk i Olshammar står still sedan gasläckan på söndagen. – Det är mycket som snurrar i huvudet på folk, säger Sonny Johansson, arbetsställets huvudskyddsombud.

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Knarket i industrin

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

Volvos personalbil användes vid knarkbrott

Volvos personalbil användes för att frakta stora mängder knark. Det är inte första gången Volvos personalbilar används vid brott, enligt polisen.

Tipsa oss om droger på jobbet

Hur är det att jobba med drogpåverkade kollegor? Har du själv använt narkotikaklassade preparat? Hur har din arbetsgivare agerat? Tipsa oss!

Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

Nu kan det bli svårare att få rehabilitering för alkoholmissbruk och andra beroendesjukdomar, menar fackliga företrädare. En ny föreskrift från Arbetsmiljöverket sågas.

Sålde knark via företagets mobil

Langare använde företagets mobil för att sälja knark. Trots att företaget tidigare flaggat för drogrelaterade problem inledde polisen ingen förundersökning.

”Drogtester är som ett lotteri”

Om du åker fast i ett drogtest på jobbet kan du köpas ut, polisanmälas, omplaceras eller skickas till behandlingshem. Rättsläget är oklart. Privata företag bestämmer själva hur de gör.

7

Volvo kan ha begått narkotikabrott

Volvo kan ha gjort sig skyldigt till narkotikabrott. Företaget har inte polisanmält när de hittat misstänkta droger i lokalerna. I stället har Volvo sparat misstänkt knark.

Åkte fast i drogtest – och fick ­behålla jobbet

ArbetsrättMårten åkte fast i ett drogtest på jobbet. Platschefen ville sparka ut honom, men han tog strid. ”Arbetsgivaren ska skita i vad jag gör på min semester.”

Han ser varför döds­olyckorna sker

DA MÖTERMichael Nilsson ser mönstret. Varför döds­olyckor sker. Han är inspektör på Arbetsmiljöverket och har i mer än tjugo år utrett vad som leder fram till tragedin i just industrin.

Stora brister i Lernias yrkesutbildning Liljeholmen

YrkesutbildningTrots att deltagarna på yrkesutbildningarna på Lernia i Liljeholmen har larmat om stora brister tog det skolledningen över ett år att agera.

1

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Domen om människo­exploatering är en viktig signal

PERSPEKTIVFängelse i åtta månader. Skadestånd för kränkning och utebliven lön. Det är en signal till arbetsgivare som satt i system att utnyttja utländsk arbetskraft.

Ministerns möte med skuggsamhället

VideoNya arbetsmarknadsministern Eva Nordmark fick följa med på en inspektion – det blev en ögonöppnare. ”En av de illegala arbetarna bodde på biltvätten.” Nu vill hon ta krafttag mot arbetslivskriminaliteten.

Bortstädad: Mannen som försvann

BortstädadHan kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Så har skuggsamhället vuxit fram

TidslinjeEn rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

Stora arbetsmiljörisker på tunga industrier

ARBETSMILJÖNio av tio tunga industrier har brister i arbetsmiljön. Det konstaterar Arbetsmiljöverket efter inspektioner av 480 kemi- och processintensiva företag.

Riskerna som skapar dödsolyckor

ArbetsmiljöNär de högsta riskerna för alla åtta faktorer sammanfaller ökar sannolikheten att skadas och dö på jobbet 25 gånger.

Verktyg med gummi skyddar montörerna

ARBETSMILJÖVibrationsskador har länge plågat svenska industriarbetare. Men kanske finns en enkel lösning? På Volvo i Arvika pågår ett forskningsprojekt för att ta fram verktyg som inte skadar montörerna.

Debatt arbetsmiljö

Dödsolyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

DEBATT | ARBETSMILJÖVad händer om arbetsmiljöombudet utsätts för trakasserier, eller inte kan begära skyddsstopp eller arbetsmiljöåtgärder? Det frågar Stefan Lindahl, regionalt skyddsombud på IF Metall, efter Svenskt Näringslivs förslag med arbetsmiljöombud istället för fackligt tillsatta regionala skyddsombud.

1

Följ med oss på skyddsronden, Svenskt Näringsliv och Företagarna

DEBATT | ARBETSMILJÖI stället för att prata om hur mycket de regionala skyddsombuden kostar kanske vi ska prata om hur mycket vi sparar åt företagen. I sanktionsavgifter – eller i att människoliv räddas, skriver Linda Forså och Victoria Boström, regionala skyddsombud för IF Metall.

1

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

1

Varannan ung tycker att jobbet är tungt

ArbetsmiljöUnga industriarbetare har svårare än äldre att säga i från, visar IF Metalls arbetsmiljöundersökning. De tycker att arbetet är tyngre, mer enformigt och känner mer olust inför jobbet än sina äldre jobbarkompisar.

”Metoo-rörelsen gav skjuts åt föreskriften”

DA MÖTERUnder sina fem år på Arbetsmiljöverkets har Erna Zelmin-Ekenhem sett hur de psykosociala arbetsmiljöproblemen uppmärksammats allt mer.

Franska gruvarbetare demonstrerar

Franska gruvarbetare kan få skadestånd

I Frankrike kan de som har jobbat med farliga ämnen få skadestånd för att de är oroliga för att bli sjuka. 731 franska gruvarbetare har fått stöd för sina krav i Högsta Domstolen.

INDUSTRIN VS VÅRDEN

Skilda världar

ARBETSMILJÖNy teknik och ständiga ­förbättringar har gjort att Stellan klarat kroppen trots 30 år i industrin. Vårdens kvinnor har däremot samma hjälpmedel som på 80-talet, trots att ny teknik finns. Undersköterskan Åsa får ofta förlita sig på muskelkraft.

”Det är märkligt att så lite hänt”

Robotar och automation har ersatt många tunga och smutsiga industrijobb. I vården finns däremot få hjälpmedel som minskar belastningen. I en gemensam intervju får IF Metalls och Kommunals ordförande svara på varför det ser ut som det gör och vad som behöver ändras.

Arbetares rättigheter hotas globalt

Situationen för fackligt aktiva har försämrats i hela världen, visar världsfackets ITUC:s årliga genomgång av arbetares rättigheter. Fackligt aktiva mördas, hotas och förhindras att strejka.

När röken har lagt sig

arbetsmiljöGummibranschen har en mörk historia. Men nu är arbetsmiljön bättre. Eller? Ingen vet vad gummiröken innehåller, så arbetarna har hittat egna sätt att skydda sig.

Så skyddar du öronen

KOLL PÅ | ARBETSSKADORSkippar du hörselkåporna? Tänk om, bullerskador kommer ofta smygande – men kan skada dina öron för livet.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.