Industriarbetarnas tidning

”Min son undrar när jag kan bära honom igen”

15 april, 2014

Skrivet av

Textilia i Långsele70 procent tycker att jobbet är enformigt. Tvätteriarbetarna drabbas hårdast av belastningsskador. 36-åriga Joy har så ont att hon inte kan lyfta sitt barn.

Efter nio år på tvätteriet sade kroppen ifrån. Arbetet på sorteringen, där tvättgodset kommer från landstinget i stora säckar, var för tungt.

– Jag sa att jag inte skulle orka. Jag fick rätt, säger Chaikerd, ”Joy”, tvätteriarbetare på Textilia i Långsele.

Enligt den nya undersökningen från Statistiska centralbyrån har nästan hälften, 46 procent, besvär av belastningsskador.

Joy har varit sjukskriven sedan november. Hon försökte gå tillbaks till jobbet men efter några timmar tvingades hon ge upp. Det tog fyra månader att få en tid för röntgen. Läkaren konstaterade diskbråck i nacken. När hon kan komma tillbaka är osäkert. Nu väntar sjukgymnastik och rehabilitering.

Smärtan är värst på nätterna. Sömnlös funderar Joy på framtiden. Alla jobb på tvätteriet sliter på kroppen. Vika, hänga och sortera är arbetsuppgifter som är repetitiva och tunga. Ett moment kan ta några sekunder innan det är dags att göra exakt samma sak igen många gånger under en hel arbetsdag.

”Ingen har berättat hur vi ska spara kropparna”

Joy är inte ensam med sina bekymmer. Av drygt 60 anställda på Textilias Långseletvätteri har över 10 personer opererats för karpaltunnelsyndrom, en motorisk överbelastning som drabbar handledens insida.

Joys diskbråck gör att hon vissa dagar inte klarar av att laga mat. Smärtan strålar ut i vänster arm och ger domningar. När hon hämtar yngste sonen på förskolan kan hon inte lyfta och krama honom.

– Han frågar när jag blir frisk så jag kan bära honom igen.

Starka värktabletter och värmekudde lindrar smärtorna. Joy berättar att pressen ökat på jobbet. Att personalen hela tiden ska jobba fortare.

– Det borde räcka att man jobbar så hårt man kan. Vi ska klara hela livet, det gör man inte nu.

Ofta när Joy stod på sorteringen tänkte hon att säckarna var för tunga. Men hon lyfte ändå. Trots att kroppen sa i från.

– Nu försöker jag tänka positivt. Det går alltid att skola om sig. Jag funderar på undersköterska, säger hon.

En av tre har belastningsskador

Magnus Halén som är IF Metalls klubbordförande på Textilia i Långsele tycker att arbetspressen ökat. Många är visstidsanställda och vågar inte sjukskriva sig. Folk äter värktabletter och går till jobbet trots krämpor.

– Vi har också en gammal maskinpark. Det skulle investeras och byggas om på vår sorteringsavdelning. Men det har skjutits på framtiden delvis på grund av ekonomin, säger han.

Jonas Olaison är miljö- och kvalitetschef på Textilia. Han menar att det är viktigt att jobba systematiskt med arbetsmiljöfrågor.

– Ergonomi och belastning är ett problem. Vi tänker på det när vi köper in nya maskiner. Tyvärr ser vi ingen större förändring, maskinerna är designade på ett sätt och vi har inte så stor möjlighet att påverka, säger han.

– Vi försöker att bygga bort problemen.

Företaget försöker få personalen att rotera mellan olika arbetsstationer.

– Det är ett litet problem att man inte vill ändra sitt beteende. En del anställda vill jobba med det de alltid har gjort, eftersom de är experter där, säger Jonas Olaison.

Textilia tar också in ergonomiexperter som utbildar personal och arbetsledare.

Upplever du att arbetsmiljön har blivit bättre? 

– Det är svårt att mäta om våra åtgärder gett resultat. Men ett konkret exempel är våra packare i Örebro som tycker att tvätten kommer i ett jämnare flöde, att stressen minskat.

”Vi vet att det här ger skador”

Du kanske också vill läsa…

”Att operera var uteslutet”

”Att operera var uteslutet”

Så gick det för tvättbiträdet Joy som drabbades av diskbråck.

”Jag lägger mig i lite överallt”

”Jag lägger mig i lite överallt”

Möte med Jobbet på Berendsens tvätteri i Ockelbo ska bli roligare och mer varierat. Marianne Sund leder ett projekt för att arbetskamraterna ska hålla hela arbetslivet. Redan för några år sedan gjordes ett försök att införa rotation mellan arbetsuppgifter på tvätteriet, men den gången gick projektet i baklås. − Jag tror att det gick för […]

Människovärdet står på spel

Människovärdet står på spel

Kortsiktiga vinstintressen har skapat ett ohållbart och mänskligt ovärdigt arbetsliv som nu också visar sig vara samhällsfarligt i coronasmittans tid, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Tvingades betala 10 000 för visstidskontrakt

Tvingades betala 10 000 för visstidskontrakt

En mellanchef på tvätteriet Textilia tvingade Fardin att betala 10 000 kronor för ett halvårskontrakt. När utpressaren sedan ville ha mer pengar gick Fardin till företagsledningen. Då blev han av med jobbet.

Kom två minuter för sent – fick inte jobba kvar på Textilia

Kom två minuter för sent – fick inte jobba kvar på Textilia

Nebije kom några minuter för sent vid två tillfällen. Det räckte för att inte få ett nytt kontrakt på Textilia i Rimbo. Där är en tredjedel av arbetsstyrkan visstidsanställd – en otrygghet som tär.

”Gnugga inte för hårt”

”Gnugga inte för hårt”

Glöm huvudvärken när du står där med gräsfläckar på byxorna. Med enkla hjälpmedel går det att få bort den mesta smutsen, berättar Madelein Gusterman på tvätteriet Berendsen.

Nu blir tvätteriet forsknings­projekt

Nu blir tvätteriet forsknings­projekt

På Berendsen i Ockelbo ska arbetsrotationen bli ännu bättre. Det ska ett nytt forskningssamarbete mellan tvätteriet och Högskolan i Gävle se till.

Brist på jämställdhet drabbar även kroppen

Dålig jämställdhet leder till mer belastningsskador för kvinnor. ”Om någon säger att det handlar om att kvinnor inte kan så är det bullshit”, säger arbetsmiljöforskaren Svend-Erik Mathiassen.

Jämställdhetskampen börjar på arbetsplatsen

Jämställdhetskampen börjar på arbetsplatsen

”Det är på arbetsplatserna det händer”, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson som bjudit in till frukostsamtal om jämställdhet i dag på Internationella Kvinnodagen. IF Metall har i år ett nationellt tema för sitt fackliga arbete: Kvinnors situation i industrin. #metoo-rörelsen blev en väckarklocka för i princip alla samhällssektorer. Locket kunde lyftas och decennier av […]

Ständig kväll på tvätteriet

Ständig kväll på tvätteriet

Klockan är 15.44 på Textilia i Rimbo, tvätten från Stockholms sjukhus väller in. Uppblandad med ett och annat stetoskop och id-kort.

Sjuka Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna. Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Per har ett medfött hjärtfel. I åtta år har han försökt få Samhall att satsa på att utbilda de anställda i hjärt- och lungräddning.

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

Larmade om brister – ärendet lades ner

Richard Fredriksson slog slår larm om arbetsmiljön på Samhall redan i april 2020. Åtta månader senare lades ärendet ner.

Nu agerar Arbetsmiljöverket mot Samhall

Först la Arbetsmiljöverket ner skyddsombudets anmälan. Sen ändrar sig myndigheten. Nu tvingas Samhall i Eskilstuna att svara.

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

”Det finns inget människovärde kvar överhuvudtaget.” Det skriver en av alla anställda på Samhall. Medarbetare och chefer från norr till söder hör av sig för att berätta om situationen på det statligt ägda företaget.

Samhall i Umeå: Vi följer Folkhälso­myndighetens riktlinjer

Andreas Zittra, områdeschef och affärschef på Samhall i Umeå, svarar på kritiken om bristande skyddsutrustning och utbildning för de anställda.

Nettan: Vi väntar fortfarande på riktiga masker

Nettan städar i polishuset, men får bara ett visir som skydd. ”Vi städar ju med vatten. Det stänker”, säger hon. Som skyddsombud känner hon sig motarbetad av företaget när hon påpekar brister.