Ett avtal starkare än tyska jobbgarantier

Publicerad 2014-04-02, 13:40   Uppdaterad 2015-02-09, 11:12

DA AnalysTyska industrijobb skyddas av jobbgarantier. Arbetsgivare lovar att inte säga upp anställda i utbyte mot fackliga eftergifter. Ett problem när svenska fabriker ingår i samma koncern som tyska. Men Scaniafacket kan ha hittat motmedlet.

Häromdagen kom beskedet från finska stålkoncernen Outokumpu. Samtliga anställda i Outokumpus tyska fabriker får en jobbgaranti som sträcker sig fram till 2020. Fram tills dess får inga uppsägningar göras.

I gengäld gick facket med på att stålverket i Bochum stängs nästa sommar.

Hur detta påverkar resten av Outokumpu återstår att se. Företaget vill lägga ner anläggningen i Långshyttan och där finns inga jobbgarantier. Svenska fack avtalar inte om jobbgarantier.

För ett tiotal år sedan var frågan brännhet i svensk fackföreningsrörelse. Inte minst i bilindustrin. Volvos dåvarande ägare Ford funderade på var man skulle förlägga tillverkningen av den nya sexcylindriga bensinmotorn: Skövde eller walesiska Bridgend?

Det blev Bridgend, mycket på grund av att Ford hade låst fast sig vid ett avtal som garanterade jobben för de anställda i sju år. Frågan om jobbgarantier spökade också när General Motors valde att satsa i tyska Rüsselsheim i stället för i Trollhättan.

Svenska fack har sett baksidan av jobbgarantierna. Varför har man då inte själva försökt?

Det finns två svar på den frågan.

För det första kan jobbgarantier bara bytas mot eftergifter, till exempel försämringar i kollektivavtalet. Stefan Löfven, på den tiden Metalls biträdande förbundsordförande, sa: ”Tänk om arbetsgivaren äger att klubben kan få jobbgaranti i ett antal år mot att exempelvis OB-ersättningen slopas”.

För det andra befarar facket att jobbgarantier skulle kunna skrämma bort investeringar.

Investeringar är den verkliga jobbgarantin, brukar det svenska facket hävda. Utan investeringar inga jobb. Det håller även tyskarna med om.

För tio år sedan stod den stora striden om jobbgarantier på den stora Mercedes-fabriken i tyska Sindelfingen. Till ytan större än Monaco, 42 000 anställda.

Företaget krävde längre arbetstider i fabriken, utan lönekompensation. Annars skulle tillverkningen av den nya S-modellen flyttas till Bremen.

Metallarbetarförbundet IG Metalls förhandlare Jörg Hoffman förklarade att det inte var någon mening med att försöka spela ut orterna mot varandra. IG Metall förhandlade för samtliga orter.

I den stund han satt sig ned med företaget tystnade monteringshallen. Inga komponenter nådde linan, Mercedes förlorade 5 000 bilar. Ute på fabriksområdet körde hundratals truckförare runt med IG Metalls röda flaggor fästa på gafflarna. 20 000 anställda samlades till möte. I Bremen, Düsseldorf, Ludwigsfelle, Untertürkheim och andra orter utspelades liknande scener.

Facket krävde – och fick – jobbgarantier i åtta år i samtliga sina tyska fabriker. Dessutom kortare arbetstid för äldre och stopp för outsourcing. Men uppgörelsen hade ett pris: en del yrkeskategorier fick längre arbetstider utan lönekompensation.

Men det viktigaste var ändå att jobbgarantin var kopplad till inversteringar. För vad är egentligen en formulering om garanterade jobb värd?

– Ingenting. Om inte den är kopplad till investeringar, sa IG Metalls Jörg Hoffman till Dagens Arbete den gången.

Att tillhöra samma koncern som tyska fabriker kan ha sina problem.

Saab Automobile hamnade i ett hopplöst underläge och i det aktuella fallet med Outokumpu är logiken svårbegriplig.

Outokumpu erbjuder utökade jobbgarantier i det land där koncernen blöder som mest. Men i Sverige, där verksamheten går allt bättre, där väljer man att lägga ner.

Scania har tyska ägare, Volkswagen. Och Volkswagen äger lastbilstillverkaren MAN som i alla fall för några år sedan hade jobbgarantier i en och annan fabrik.

Scaniafacket valde att inte försöka sig på att förhandla hem jobbgarantier. De valde en annan väg. Kanske starkare än de tyska jobbgarantierna. Hörnstenarna i uppgörelsen heter fackligt veto mot nedläggningar och flytt av jobb. Dessutom får facket stärkt inflytande i de organ där Scaniafrågor diskuteras.

– Vi vill inte hamna i den situationen att med jämna mellanrum förhandla om anställningstryggheten, säger Scaniafackets förhandlare. 

Det hindrar inte att jobb kommer att både försvinna och flytta. Men i så fall inte utan ett ja från facket. I praktiken en vetorätt som i längden kanske skyddar medlemmarna bättre än tyska jobbgarantier. Förutsatt att Volkswagen tar över hela ägandet i Scania. Annars gäller inte avtalet.