Industriarbetarnas tidning

Ett avtal starkare än tyska jobbgarantier

2 april, 2014

Skrivet av

DA AnalysTyska industrijobb skyddas av jobbgarantier. Arbetsgivare lovar att inte säga upp anställda i utbyte mot fackliga eftergifter. Ett problem när svenska fabriker ingår i samma koncern som tyska. Men Scaniafacket kan ha hittat motmedlet.

Häromdagen kom beskedet från finska stålkoncernen Outokumpu. Samtliga anställda i Outokumpus tyska fabriker får en jobbgaranti som sträcker sig fram till 2020. Fram tills dess får inga uppsägningar göras.

I gengäld gick facket med på att stålverket i Bochum stängs nästa sommar.

Hur detta påverkar resten av Outokumpu återstår att se. Företaget vill lägga ner anläggningen i Långshyttan och där finns inga jobbgarantier. Svenska fack avtalar inte om jobbgarantier.

För ett tiotal år sedan var frågan brännhet i svensk fackföreningsrörelse. Inte minst i bilindustrin. Volvos dåvarande ägare Ford funderade på var man skulle förlägga tillverkningen av den nya sexcylindriga bensinmotorn: Skövde eller walesiska Bridgend?

Det blev Bridgend, mycket på grund av att Ford hade låst fast sig vid ett avtal som garanterade jobben för de anställda i sju år. Frågan om jobbgarantier spökade också när General Motors valde att satsa i tyska Rüsselsheim i stället för i Trollhättan.

Svenska fack har sett baksidan av jobbgarantierna. Varför har man då inte själva försökt?

Det finns två svar på den frågan.

För det första kan jobbgarantier bara bytas mot eftergifter, till exempel försämringar i kollektivavtalet. Stefan Löfven, på den tiden Metalls biträdande förbundsordförande, sa: ”Tänk om arbetsgivaren äger att klubben kan få jobbgaranti i ett antal år mot att exempelvis OB-ersättningen slopas”.

För det andra befarar facket att jobbgarantier skulle kunna skrämma bort investeringar.

Investeringar är den verkliga jobbgarantin, brukar det svenska facket hävda. Utan investeringar inga jobb. Det håller även tyskarna med om.

För tio år sedan stod den stora striden om jobbgarantier på den stora Mercedes-fabriken i tyska Sindelfingen. Till ytan större än Monaco, 42 000 anställda.

Företaget krävde längre arbetstider i fabriken, utan lönekompensation. Annars skulle tillverkningen av den nya S-modellen flyttas till Bremen.

Metallarbetarförbundet IG Metalls förhandlare Jörg Hoffman förklarade att det inte var någon mening med att försöka spela ut orterna mot varandra. IG Metall förhandlade för samtliga orter.

I den stund han satt sig ned med företaget tystnade monteringshallen. Inga komponenter nådde linan, Mercedes förlorade 5 000 bilar. Ute på fabriksområdet körde hundratals truckförare runt med IG Metalls röda flaggor fästa på gafflarna. 20 000 anställda samlades till möte. I Bremen, Düsseldorf, Ludwigsfelle, Untertürkheim och andra orter utspelades liknande scener.

Facket krävde – och fick – jobbgarantier i åtta år i samtliga sina tyska fabriker. Dessutom kortare arbetstid för äldre och stopp för outsourcing. Men uppgörelsen hade ett pris: en del yrkeskategorier fick längre arbetstider utan lönekompensation.

Men det viktigaste var ändå att jobbgarantin var kopplad till inversteringar. För vad är egentligen en formulering om garanterade jobb värd?

– Ingenting. Om inte den är kopplad till investeringar, sa IG Metalls Jörg Hoffman till Dagens Arbete den gången.

Att tillhöra samma koncern som tyska fabriker kan ha sina problem.

Saab Automobile hamnade i ett hopplöst underläge och i det aktuella fallet med Outokumpu är logiken svårbegriplig.

Outokumpu erbjuder utökade jobbgarantier i det land där koncernen blöder som mest. Men i Sverige, där verksamheten går allt bättre, där väljer man att lägga ner.

Scania har tyska ägare, Volkswagen. Och Volkswagen äger lastbilstillverkaren MAN som i alla fall för några år sedan hade jobbgarantier i en och annan fabrik.

Scaniafacket valde att inte försöka sig på att förhandla hem jobbgarantier. De valde en annan väg. Kanske starkare än de tyska jobbgarantierna. Hörnstenarna i uppgörelsen heter fackligt veto mot nedläggningar och flytt av jobb. Dessutom får facket stärkt inflytande i de organ där Scaniafrågor diskuteras.

– Vi vill inte hamna i den situationen att med jämna mellanrum förhandla om anställningstryggheten, säger Scaniafackets förhandlare. 

Det hindrar inte att jobb kommer att både försvinna och flytta. Men i så fall inte utan ett ja från facket. I praktiken en vetorätt som i längden kanske skyddar medlemmarna bättre än tyska jobbgarantier. Förutsatt att Volkswagen tar över hela ägandet i Scania. Annars gäller inte avtalet.

 

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.