Industriarbetarnas tidning

”Bra att bli påmind om kampen”

2 maj, 2014

KulturStora varvskranar, väderbitna män i hårt arbete och svajande röda fanor. Du kanske känner igen Albin Amelins tavlor, åtminstone om du är över 50. Vi tog med några unga industriarbetare till en nyöppnad utställning. Deprimerande, men lärorikt, var deras kommentarer.

Tog ställning för arbetarna

  • Albin Amelin föddes 1902 i Chicago av utvandrade svenska föräldrar. Pappan var journalist.
  • När Amelin var sex år flyttade de tillbaka till Sverige. Som ton-åring började han jobba som litograflärling och typograf på tryckeri.
  • 1929 hade Amelin sin första utställning. Året efter flyttade han till Paris och bosatte sig i de fattiga kvarteren i Montmartre. Han gick runt i området och utforskade det tunga arbetet i industrierna.
  • När han återvände till Sverige startade han olika tidningar/skrifter tillsammans med andra radikala konstnärer och författare.
  • För Amelin var konsten ett sätt att uttrycka ett politiskt budskap. Han tog ställning för arbetarnas kamp för bättre villkor, mot fascism och våld.
  • Men Amelin är också känd för sina kvinnoporträtt och blomstermålningar. Om blommotiven har han sagt: ”Jag hatar dem, men då har jag klarat skatter och skulder med dem.” (I en intervju i Dagens Nyheter 1972).
  • Albin Amelin dog 1975 på Orust.

Utställningen i Skellefteå konsthall pågår till den 25 maj.

 

På 80-talet när jag började jobba inom fackförbundspressen var väggarna på fackförbundens kontor fulla med målningar av Amelin. Och vad var väl ett Folkets hus utan en Amelin-tavla? Jag kände igen flera av verken från skolans läroböcker. De illustrerade kapitel om arbetarrörelsens och socialdemokratins historia.

Tavlorna kändes lite dammiga och det var nästan bara män med grovhuggna ansikten på bilderna. Många av tavlorna hänger kvar än i dag, men en del av dem har bytts ut till mer modern konst.

Amelin själv, som målade de flesta av sina tavlor under 30- till 70-talet, ville stärka arbetarnas självtillit och skildra deras arbetsmiljö. 

Att måla, det var en del av klasskampen. Här ska krigas, brukade han säga innan han började måla. För honom var konstnärsbanan en lidelse. Men går hans budskap fram i dag?

– Det var hårda tider då, säger Chris Norström. Han har kommit ned till Skellefteå konsthall direkt från sin arbetsplats på Rönnskärsverken. På förmiddagen reparerade han en lyftanordning som gått sönder. Han har jobbat som mekaniker på verket i några år.

– Ergonomi, det ordet var inte påtänkt på den tiden, säger han.

Lisa Brännström och Åsa Salomonsson jobbar på Trelleborg Ersmarks gummifabrik. De tittar på några stora oljemålningar av ett demonstrationståg från 1937 och ett arbetarcafé. De stannar framför ett tryck med en röd tiger som river upp blodiga sår i en fredsduva.

– Det är kamp i hans bilder, säger Lisa. Och rött, ondskans färg. Det känns tungt, lite deprimerande.

Känner ni igen den där kampen, frågar jag.

– Nej, svarar både Lisa och Åsa. Då var det vi mot dom. Nu handlar det mer om hur vi ska samarbeta. Kompromisser. 

De säger att de syftar på jobbet. 

Men hur är det i samhället i stort? Är ni utsatta för några orättvisor?

– Vi har en ganska bra lön, säger Lisa. Jag tror till och med att vi har bättre betalt än en del som gått långa utbildningar.

– Det är klart att det finns människor som har det mycket bättre än vi, men vi har gjort ett val.

– Jag tror jag kunnat bli något annat med högre lön och status om det varit viktigt för mig.

Åsa håller med.

Åsa berättar att de har likalön på fabriken. Alla 200 industriarbetare tjänar ungefär lika mycket, vilket är ganska ovanligt inom industrin i dag. 

– Det är bra, säger Lisa. Man skulle tappa arbetsmoralen ganska fort om det systemet byttes ut. Alla är lika mycket värda och alla tar ansvar, stämningen blir bättre.

Åsa och Lisa talar om något som känns mer relevant för dem än arbetarkamp, dagens ”kamp light”. De är båda småbarnsföräldrar och har fullt upp med att få familjepusslet att gå ihop.

– Vi har andra problem, säger Lisa. Samhället i dag ser inte ut som på Amelins tid. Men visst var det bra att människorna stod upp för sin sak.

– De gjorde vad de kunde. Det är positivt med människor som säger vad de tycker, politiskt.

Chris pekar på en målning av en gruvarbetare.

– De var slitna förr, säger han. 40-åringar såg ut som 73-åringar.

Han tycker att det är nyttigt att titta på Amelins tavlor.

– Det finns de som tror att vi alltid haft det så här bra som vi har det i dag. Men våra rättigheter har krävt stora offer. Det gäller att hålla fast vid dem. Som turordningsreglerna i Las till exempel. 

– Innan man vet ordet av står man utanför Rönnskärsverken med mössan i hand, precis som förr.

– Det gäller att inte bli för bekväm.


Åsa Salomonsson, operatör.
– Jag tycker om den här tavlan. Det finns ett slags glädje i den. Som om någon satt sig i en stol och lagt ned geväret, ett fredsbudskap. Det är fint med den lilla byggjobbaren med fanan som flyter in i blomsterbuketten. Jag trodde den var en av de röda liljorna först. Nejlikorna som ligger på bordet är en annan sak. Jag tänker på död och begravning.

Tavlan: Stilleben med gevär, målad 1942.


Chris Norström, mekaniker:

– Min morfar har berättat hur han brukade gå över stockarna över älven. Det var mycket timmerflottning då. Ett hårt, livsfarligt jobb. Det är tydliga politiska budskap i Amelins bilder. Jag är inte så konstintresserad, men min sambo tar med mig på utställningar ibland. Jag har sett Andy Warhol och Salvador Dali. Visst kan jag uppskatta hantverket, men konsten i sig är inte i min smak. Warhol gör saker för att provocera, för att få en reaktion. Amelin har mer tanke bakom sina bilder. Jag är vänstersosse så jag förstår mer av det. Jag föredrar Amelin.

Om tavlan: Timmerflottning ingår i en mapp med litografier som har titeln Norrland, från 1963.


Lisa Brännström, operatör:

– Den här tavlan skulle kunna vara modern popkonst. Starka färger, stora färgytor. Jag kom att tänka på Andy Warhols konservburk med Campbells soppa. Nja, jag skulle nog inte vilja ha den hemma på min vägg. Kvinnan ser så maskulin ut. Överarmarna är enorma. Är den från spanska inbördeskriget? Det finns ett budskap i bilden, men jag kan inte hela bakgrunden.

Om tavlan: Amelin gjorde trycket 1961, 25 år efter spanska inbördeskrigets slut då diktatorn Francisco Franco tog över makten genom en kupp, med hjälp av kyrkan.

 

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.