Pappersarbetaren Thomas, 44, har skrivit över 600 dansbandslåtar
Femskiftet på fabriken avgörande ”Gäller att ha drivet hela tiden”
Publicerad 2014-05-02, 10:35 Uppdaterad 2020-08-12, 13:46
En konstig föreställning lever kvar i musikens värld. Föreställningen om att vad en person har mellan benen avgör hens musikaliska färdigheter. Oh bondage, up yours! skrek den numer bortgångna Poly Styrene i X-Ray Spex som svar på det.
Linda Pira glider in med sin klick. Hon knäpper sina fingrar och i remixen slår hon med hjälp av Kumba’, Cleo, Rosh, SEP, Vanessa Falk, Rawda, Julia Spada och Joy in sista spiken i kvinnor-kan-inte-rappa-mytens kista.
”Okej de kanske kan rappa, men jag har aldrig sett en tjej spela bra rock” kanske en kille i heavymetaltröja nu utropar. There are strange things happening everyday skulle kanske Sister Rosetta Tharpe svarat honom mellan bluesskalorna som trollband Elvis och Johnny Cash. Väl inne på rockens ursprung får en inte glömma Mamie Smith vars Crazy Blues inte bara räknas som den första riktiga bluesplattan utan också är den första kommersiella inspelningen av en afroamerikansk artist.
Och vad gäller den hårdare delen av rocken vill jag se den som skulle våga tjafsa med svensktyska Arch Enemy, japanska Gallhammer eller grekiska Astarte.
Tröttsamma snubbar som bara snackar om sina egna band får sig en känga av Tiger Bell i låten Don’t wanna hear about your band. Dylika typer ledde till att Kathleen Hanna med Bikini Kill skapade riot grrrl-scenen vars anda nu lever vidare i Pussy Riot, det ryska kollektivet som fick betala dyrt för att ha utmanat Putin och patriarkatet med sin Punk prayer.
Till och med den sista testosteronutposten, könsrocken, har blivit invaderad. Lilla Lovis stövlade in med dunder och brak och visade att avsaknaden av rumsrenhet inte behöver vara exklusiv för dem som har en x-kromosom för lite.
”Kvinnorna är förlorare, männen tycks alltid hamna i toppen” sjöng Janis Joplin 1967. Och visst kan det kännas så när Jämställd festival räknar akterna i Sveriges tio största festivaler 2013 och 76 procent av dem är mansdominerade. Men kanske Befrielsen är nära som det sjöngs i Jösses flickor. Nina Hagen är i alla fall säker när hon tolkar Woody Guthrie: All you fascists bound to loose. Och med tanke på vad som hände på Internationella kvinnodagen i Malmö får vi verkligen hoppas du har rätt Nina.
Rasmus Columbus