”Skuggsamhället är skapat av politik och måste bekämpas med politik”Helle Klein, chefredaktör, om Dagens Arbetes granskning.

”Här är orden som vridit om vårt samhälle”Författaren Kristian Lundberg läser boken ”En nyliberal ordlista” och förfasas över hur orden har förvridit vårt sätt att tänka.

Hon strider för skogsarbetarna

ReportageLöften som blir till besvikelser, tolvtimmarspass sex dagar i veckan och en enda röra med kontrakt. Bara en sak skiljer den här berättelsen från andra om rumänska skogsarbetare. Kristina kunde inte tyst se på när de vände hem i vrede.

TVÅ OLIKA BOLAG

Kalix Skogstjänst AB utför plantering och röjning åt skogsbolag och skogsägare. Under 2014 har de haft uppdrag för bland andra Stora Enso, Sveaskog och Holmen.

SC Skogstjanst SRL är ett rumänskt bolag som enligt egen uppgift har avtal med Kalix Skogstjänst AB om att ta hit arbetskraft och utföra planterings- och röjningsuppdrag.

 

TRE OLIKA KONTRAKT

Skogsarbetarna berättar att de har fått flera kontrakt med olika villkor.

Första kontraktet skrevs i Rumänien med det rumänska bolaget SC Skogstjanst SRL. Villkoren var rumänsk minimilön motsvarande knappt 1 800 kronor, plus ett skattefritt traktamente på cirka 10 000 kronor per månad.

Andra kontraktet var muntligt. Skogsarbetarna fick i Sverige veta att de hade betalt per röjd hektar.

Tredje kontraktet gavs till dem som var kvar i början av augusti. De ombads skriva under för Kalix Skogstjänst AB. Kontraktet var daterat bakåt till maj, och angav en timlön på drygt 120 kronor. De fick inga kopior av kontrakten.

Valborgsmässoafton 2014 flyttade de första rumänska skogsarbetarna in på vandrarhemmet i Öje strax norr om Malung i Dalarna. Rummen stod redo och en kvinna som talar rumänska var anlitad som tolk. Så brukar de göra, berättar Kristina, styrelseledamot i kooperativet som driver vandrarhemmet. Tolken kan berätta hur saker och ting fungerar, svara på frågor och reda ut missförstånd.

En söndag i slutet av maj bad tolken henne att genast komma till vandrarhemmet. Någonting hade hänt, flera personer tänkte åka hem. Kristina satte sig i bilen och körde vägen genom byn, förbi timrade hus, hagar och gården med hissad vimpel. Hon klev ut på grusplanen intill Ogströmmens svarta vatten och hörde röster.

– De var fruktansvärt upprörda. Jag förstod inte riktigt vad det handlade om, mer än att de hade fått 2 000 kronor och var mycket arga, minns Kristina.

Hon frågade om de hade anställningskontrakt eller lönespecifikationer, men fick nej till svar. Kristina tänkte att det var bäst att få dit en arbetsledare som kunde reda ut det hela. Två män kom snabbt till Öje, men de visade sig vara fullkomligt ointresserade av att reda ut saker.

– En av dem skällde och skrek att de kunde lämna tillbaka verktygen, för i morgon skulle han köra dem till Mora och skicka hem dem.

Kristina stod på sig och frågade om skogsarbetarnas lön, men fick veta att det var sekretess på det enligt rumänsk lag.

– Det värsta var hur en av dem berättade för mig att han minsann hade fyra års högskolestudier, men att skogsarbetarnas intelligens – han visade med handen – befann sig i nivå med hans fotknölar.

Det här är inte första gången utländska skogsarbetare har blivit besvikna över sin ersättning för jobb som de utfört i den svenska skogen. Därför har skogsbolagen tagit fram regler för hur det ska gå till när de lägger ut uppdrag på entreprenörer. Stora Enso och delar av Holmen tillåter inte att skogsvårdsbolagen som de anlitar i sin tur anlitar andra företag.

I trakterna runt Öje arbetade skogsarbetarna på Stora Ensos mark, det hävdar de med bestämdhet eftersom de fått lappar med Stora Ensos namn på. När de sedan flyttade norrut jobbade de på Sveaskogs mark.

Sveaskog använder en checklista med krav på kollektivavtal, bevis på att entreprenören betalar sociala avgifter och att de skriver under på att följa lagar och avtal. Enligt kollektivavtalet måste arbetsgivare i skogen dessutom informera facket när de anlitar entreprenörer.

De åkte vid sju och kom ofta hem vid halv åtta. De jobbade alla dagar utom söndagar.

Men tillbaka till Kristina. Det hade varit enkelt för henne att backa, tänka att det inte var hennes sak att lägga sig i. I stället ringde hon upp Antonio Filip, en av ägarna till det rumänska bolaget SC Skogstjanst SRL som betalade skogsarbetarnas löner.

– Han sa åt mig att prata med ”the big boss”, som var Roland Strömbäck på det svenska företaget Kalix Skogstjänst.

Roland svarade i ett mejl till Kristina att skogsarbetarna hade ackordslön baserad på hur många hektar skogsmark de röjde, men att de alltid hade en garantilön enligt kollektivavtal beroende på erfarenhet. Han skrev att han drog av 120 kronor per dygn för boende samt skatt med 20 procent.

Den som läser i kollektivavtalet kan se att garantilönen borde vara knappt 20 000 kronor i månaden. Så om de jobbade vanliga åttatimmarsdagar och aldrig lyckades röja så mycket skog att ackordet gav mer än garantilönen, borde det ändå bli drygt
12 000 kronor kvar efter skatt och avdrag för boende på en månad.

Skogsarbetarna hävdade att de jobbade mycket mer än så, och anställda vid vandrarhemmet hade sett hur dags arbetslagen åkte på morgnarna och återvände på kvällarna.

– De åkte vid sju och kom ofta hem vid halv åtta. De jobbade alla dagar utom söndagar, säger Kristina.

Sju skogsarbetare bestämde sig för att åka hem efter bråket med arbetsledarna.

– De litade inte på att de skulle få någon lön.

Några beslöt att stanna i hopp om att pengarna skulle komma bara de hade lite tålamod. Men flera veckor senare valde ytterligare fem personer att åka hem. Kristina hjälpte dem att skriva ut sina bankkontoutdrag. Mellan 4 000 och 6 000 kronor hade satts in för den senaste månadens jobb.

Tre månader efter att skogsarbetarna flyttade in på vandrarhemmet i Öje fick de som var kvar i Sverige ett svenskt anställningskontrakt. Foto: Berit Djuse

På vandrarhemmet i Siknäs, två mil österut från Öje, utspelades liknande scener. Erling, ledamot i vandrarhemmets styrelse, minns att skogsarbetarna klagade på lönen och att flera åkte hem.

– Jag tyckte det var för jävligt. De var bluffade från början till slut.

Även han berättar om rumänernas långa arbetsdagar sex dagar i veckan och att arbetsledaren hade full koll på hur mycket de jobbade eftersom han var med dem ute varje dag.

– De andra berättade att han höll på med bestraffningar ute i skogen. Att de inte fick åka med i bilen på väg tillbaka utan fick springa efter bilen. Det var mycket bråk mellan honom och de andra. Mycket bråk, berättar Erling.

Han frågade ingående vilket företag de jobbade för.

– De sa att det var det rumänska bolaget, att det var därifrån de fick sin lön.

När arbetslagen skulle åka vidare norrut var det sju eller åtta personer som valde att åka hem i stället. En av dem som vände hem berättade för tolken i Öje att han inte kunde ta risken att åka ännu längre norrut. Ju mer avståndet till Rumänien växte, desto dyrare blev det att ta sig hem. Han vågade inte vänta och se om lite tålamod skulle ge honom de pengar han räknat med.

Efter sommaren tar jag hjälp av en kollega i Rumänien, journalisten Andrei Astefanesei. Han får kontakt med några av skogsarbetarna som har vänt hem till Rumänien. Själv träffar jag ett fåtal som valt att fortsätta arbetet i Sverige. De berättar, var för sig, liknande historier:

De skrev kontrakt i Rumänien med SC Skogstjanst SRL med rumänsk minimilön på knappt 1 800 kronor per månad plus ett skattefritt traktamente på 35 euro per dag (cirka 325 kronor). Lönen var dålig, traktamentet skulle ändå ge 10 000 per månad. I Sverige fick de sedan veta att de skulle få betalt per hektar i stället, men de fick inget nytt kontrakt.

De jobbade 10 till 12 timmar alla dagar utom söndagar. Ofta hade de flera mil att åka till området de skulle röja, men de tror inte att de hade betalt för restiden.

De fick inga lönespecifikationer i Sverige och hade ingen aning om hur lönen räknades ut, vilka avdrag som gjorts eller om skatt dragits. När de bad om kontrakt och lönespecifikationer eller frågade om sin lön fick de inga svar.

I den här berättelsen finns delvis samma aktörer som i ett reportage DA skrev för drygt två år sedan. Då som nu är det entreprenören Kalix Skogstjänst AB som anlitar rumänska SC Skogstjanst SRL, som anställer rumänska skogsarbetare. Även den här gången har de utfört uppdrag åt skogsbolag som Sveaskog och Stora Enso.

Men den här gången finns också Kristina på vandrarhemmet i Öje. Hon nöjde sig inte med att fråga arbetsledare och företagens ägare om lönerna. Skogsarbetarna berättade för henne att de jobbade på Stora Ensos mark, så hon ringde upp skogsvårdsledaren Johnny Knutsson på Stora Enso och frågade om han visste hur saker och ting gick till.

– Han sa att Stora Enso hade avtal med Kalix Skogstjänst, som i sin tur inte får anlita entreprenörer, så han skulle begära in anställningsbevis och lönespecifikationer. Kort därpå fick jag sms från en av skogsarbetarna som berättade att de fick bakdaterade anställningsavtal från Kalix Skogstjänst att skriva under, berättar Kristina.

När DA ringer upp Johnny Knutsson säger han att de har undersökt saken och inte hittat något konstigt. Kalix Skogstjänst AB har visat upp anställningskontrakt och lönespecifikationer för alla skogsarbetare och dokumenten visar att allt står rätt till. Skogsarbetarna har fått rätt lön från det svenska bolaget. Ingen är anställd på det rumänska bolaget.

– De har fått avtalsenliga löner, enligt de lönespecifikationer vi har fått från Kalix Skogstjänst, säger Johnny Knutsson.

Har ni pratat med skogsarbetarna?

– De finns inte kvar här längre.

Kristina var inte beredd att ge upp. Hon hade genom sitt engagemang fått god kontakt med några av skogsarbetarna och besökte dem i Rumänien. Där passade hon på att samla in så många dokument hon kunde. Kontoutdrag, registerutdrag, lönespecifikationer och intyg om tjänstgöring.

Enligt intyg från SC Skogstjanst SRL har de betalat månadslöner på 850 till 900 lei (1 800 till 2 000 kronor), precis som det står i anställningskontrakten. Sociala avgifter, skatt och personliga avdrag har räknats av från lönen. Inga uppgifter om ackordslön, traktamente, ob eller övertidsersättning finns i några handlingar.

Bankkontoutdragen skvallrar om månadslöner på 2 500 kronor, 4 200 kronor, 3 800 kronor, 6 100 kronor. Någon har fått över 8 000 kronor en månad. Alltid från SC Skogstjanst SRL eller dess ägare Antonio Filip, aldrig från den svenska entreprenören Kalix Skogstjänst AB.

Dagens Arbete ringer upp Johnny Knutsson på Stora Enso igen. Han säger att Stora Enso inväntar vad GS-fackets kommande genomgång med Kalix Skogstjänst ska visa.

– Skogsarbetare som jobbar för oss ska ha anställning hos vår entreprenör. Är det så att Kalix Skogstjänst har fört oss bakom ljuset får vi fundera på om vi kan anlita dem igen.

När DA får tag på Antonio Filip, delägare till bolaget SC Skogstjanst SRL, förstår han inte riktigt vad saken gäller, men han säger att det är problem varje år med de som arbetar sin första säsong i Sverige. Att ganska många inte utför sitt arbete och ibland ljuger när de säger att de har jobbat. Eftersom vi inte kan avslöja våra källor kan han inte svara på hur det varit med just dem.

Vad har de anställda haft för lön?

– Jag är inte säker på att det är lagligt för mig att tala om det.

Är det ni eller Kalix Skogstjänst som har betalat lönen?

– Det beror på var de jobbar. Vissa kunder tillåter inte underentreprenörer och då är de anställda hos Kalix Skogstjänst.

Några pratar om löner på så lite som 3 000 eller 5 000 kronor.

– 5 000 för en månad?! Nej, det tror jag inte. Det är omöjligt.

Han säger att han ibland betalar ut förskott och lön kontant och att det skulle förklara de låga beloppen på kontoutdragen. Att han gör så beror på att bankerna tar ut så höga avgifter på transaktionerna, förklarar han.

Enligt de rumänska kontrakten har de rumänsk minimilön. Det är inte i enlighet med svenska kollektivavtal.

– Jo, det står där intill. De har traktamente också.

Så du menar att traktamente och minimilön tillsammans når upp till nivån i svenska kollektivavtal?

– Ja, ibland mer än svenska avtal.

Men är det den lön som de har haft i Sverige?

– Ja, allt som står i kontraktet har de fått. Aldrig så lite som du sa: 5 000 kronor för en månad. Jag har anställda som får ut 20–25 000 på en månad, men det är folk som jobbar. De ljuger inte när de säger att de åker ut till ett område, jobbet blir gjort.

På GS-fackets avdelningskontor i Skellefteå suckar Kristoffer Englund när jag ringer för säkert tionde gången och frågar vad som händer. Facket har fått ändra strategi under hösten, säger han. Trots att han och en ombudsman har träffat och pratat med flera av skogsarbetarna är det ingen som vågar bli medlem, ingen som vågar backa upp alla uppgifter de har samlat in. De kan inte driva någons ärende.

I stället har de kallat till möten, ett med SC Skogstjanst SRL och ett med Kalix Skogstjänst AB. Enligt kollektivavtalet har facket rätt att begära en avtalsgenomgång för att få se lönespecifikationer, tidredovisning och annat. Eventuella fel och brister som upptäcks har företaget sedan två månader på sig att rätta till. Mötena är bokade till de sista dagarna i oktober och kallelserna gick ut tre veckor tidigare, men när dagen närmar sig visar det sig att mötena inte kan bli av.

– Roland Strömbäck skyller på att han har tappat bort handlingar och att han ska på utlandssemester i tre månader. Jag ifrågasatte varför han inte har hört av sig, han har ju haft tre veckor på sig! Han hade haft tidsbrist och för mycket att göra sa han, berättar Kristoffer.

Antonio Filip på det rumänska bolaget skulle inte heller komma, meddelade Roland, för han hade alla sina dokument i Rumänien.

Där stannar allt upp. I november är säsongen över. De som inte redan har lämnat Sverige innan kontrakten gick ut måste också återvända hem. Snart börjar upphandlingarna för nästa års skogsvårdssäsong.

Dagens Arbete har sökt Roland Strömbäck som driver Kalix Skogstjänst AB. Han svarar via mejl:

  • Att han är på semester och för att kunna svara på våra frågor behöver han veta vilka personer och jobb det gäller.
  • Att Kalix Skogstjänst bedriver skogsvårdsarbete med såväl anställd personal som med underentreprenörer. Under 2014 har de haft ett tjugotal utländska arbetare anställda och samtliga dessa har erhållit lönespecifikationer i laga ordning.
  • Att han inte vill kommentera förhållanden i andra företag, alltså SC Skogstjanst SRL.
  • Att han inte hade tid att ta tag i fackets förfrågan om löneöversyn då han jobbat på andra orter just då. Han har föreslagit ett datum längre fram och det har GS informerats om.
  • Han har i ett mejl till Kristina skrivit att de anställda har haft ett ackord på mellan 250 och 700 kronor per hektar.

Fotnot: Reportaget är baserat på berättelser och dokument som DA har fått från ett antal skogsarbetare. DA vet inte hur villkoren har sett ut för övriga anställda vid SC Skogstjanst SRL eller för anställda på Kalix Skogstjänst.

Läs mer: Sveaskog avbröt samarbete

Läs också reportaget om rumänske Adrian som dog i en bilolycka i samband när han arbetade för SRL i Sverige.

Adrians död – ingens ansvar

Marie Edholm

Läs mer från Dagens Arbete:

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Skyddslösa arbetare river asbest

ASBESTSANERINGNär det rivs och renoveras i byggboomens Sverige blir ett gammalt problem aktuellt igen: asbest. Hanteringen av det livsfarliga dammet görs inte sällan av fattig utländsk arbetskraft. De jobbar i ett skuggsamhälle längst ner i entreprenörskedjorna. En av dem var Rakhmat Akilov.

Här har asbestlarmet gått

Här är en lista över förskolor och skolor där asbestslarv upptäckts. Ofta är det föräldrarna själva som slår larm. Mörkertalet befaras vara stort.

Val 2018 | Sjukförsäkringen

Hon tar striden för din sjukpenning

När du varit sjukskriven i ett halvår kräver Försäkringskassan att du ska ta ett ”normalt förekommande arbete” på heltid. Men efter 20 år med samma lag vet fortfarande ingen vad det betyder. Ing-Britt Vikström ska tvinga fram ett svar från högsta instans.

6

Finns det ett jobb åt Ing-Britt?

Vi berättade i går om halvtidsjobbande Ing-Britt Vikström som vägrats sjukpenning, men nu drivit fallet till högsta instans. Hon anses kunna ha ett heltidsarbete som varken ”ställer krav på finmotorik eller god handstryka”. Finns de jobben? DA frågade ett antal personalchefer.

”Det är så otroligt korkat”

Ruth Mannelqvist, professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet, menar att såväl Försäkringskassan som svenska domstolar helt har missförstått vad normalt förekommande arbete faktiskt betyder.

3

”Frågan är om det som regeringen gör är tillräckligt”

Moderaternas talesperson i socialförsäkringsfrågor Johan Forssell menar att en återinförd bortre gräns i sjukförsäkringen skulle vara ett stöd för de sjukskrivna.

6

”Det ska vara ett arbete som finns”

Socialminister Annika Strandhäll (S) konstaterar att sjukförsäkringen inte fungerar riktigt som hon hade hoppats.

7

”Ibland har lagar ett bäst före-datum”

Liberalernas talesperson i socialförsäkringsfrågor Emma Carlsson Löfdahl undrar om lagstiftningen verkligen tolkas rätt.

1

Viktigt att inte tappa kontakten med jobbet

Om rätt insatser gjordes på arbetsplatserna skulle få behöva nå 180-dagarsgränsen i sjukskrivningen, säger Irene Jensen, professor i företagshälsa på Karolinska institutet.

1

Företaget som blev förebild i jobbet mot sjukskrivningar

Lindab i nordvästra Skåne har jobbat med uppföljningar av sjukfrånvaron sedan 2008. Sjuktalen har gått ner, det lokala facket är aktivt i all rehabilitering.

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

Det stora slöseriet

Mikael hade redan blivit erbjuden ett jobb. Han ­behövde bara komplettera sina kunskaper. Men på skolan fanns ingen som kunde lära honom svetsa. DA granskar en miljardindustri där bara fyra av tio får jobb, trots att företagen ­skriker efter arbetskraft.

6

Efter DA:s granskning: Arbetsförmedlingen granskar Lernia

Efter DA:s granskning ska Arbetsförmedlingen nu granska varför inte en enda svetselev på Lernia Halmstad fick något diplom under drygt två år.

1

”Stort behov av social kompetens”

DA MÖTERVåga fråga i stället för att låtsas att du kan. Kom i tid. Ta instruktioner från kvinnor. Carl Karam jobbar på Träcentrum Nässjö och Eksjö med att rusta blivande industri­arbetare med svensk social kompetens.

C och M: ”Lägg ner ­Arbets­förmedlingen”

Låt andra ta över Arbets­förmedlingens uppdrag och ge mer betalt till de som lyckas få arbetslösa i jobb. Så ska resul­taten förbättras, menar Moderaterna och Centerpartiet.

Ministern: ”Rätt personer ska utbildas”

Mindre sysselsättning och mer matchning. Så ska Arbets­förmedlingen lyckas bättre med arbetsmarknadsutbildningarna, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

Dagens Arbete nomineras till Guldspaden

Dagens Arbete nomineras till Guldspaden för sin granskning av hur Samhall blev ett bemanningsföretag och hur de anställda lider av stress och jobbar i farliga miljöer.

2

DET NYA SAMHALL

Här tog Samhall isär granaterna

DA GRANSKAR.Anställda fick hosta, utslag och psykiska besvär. Ett orange färgpulver spreds i lokalen när granaterna plockades isär. Samhall hade inte kontrollerat innehållet innan jobbet sattes i gång.

4

”Det känns som om det inte finns något slut”

DA GRANSKARSamhall ska bygga upp människor genom att ge dem meningsfull sysselsättning. DA:s granskning visar en annan sida, där sjuka och arbetsskadade bryts ner av stress och farliga jobb.

4
Illustration:Rémy Médard/Noun Project

Lyssna på DA:s granskning av Samhall

Statliga Samhall ska bygga upp människor genom meningsfull sysselsättning. Dagens Arbete har i flera dagar visat upp en annan bild, där sjuka och arbetsskadade bryts ner av stress och farliga jobb.

FACKET FÖR UNGA

Vilse i den fackliga labyrinten

SNÅRIGTPåhugg på fabrik, helgerna i butik, inhopp som servitör. DA:s Rasmus Lygner dök in i många unga svenskars vardag - ingen fast anställning och jobb i olika branscher. Slutsats: Fackförbunden har inte förändrats i takt med arbetsmarknaden. Hör eller läs reportaget här.

1

LO: Klart att vi hjälper varandra

För fyra år sedan kallade LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson organiseringen av osäkert anställda för ”ett jätteproblem”. Men så värst mycket verkar inte ha förändrats.

TCO: Viktigt att vi är flexibla

TCO:s ordförande Eva Nordmark menar att de som är nya på arbetsmarknaden har ett särskilt stort behov av stöd. Därför måste facken kunna anpassa sig och samarbeta.

Rätt livränta

Snårig väg till pengarna

Johnny, Stina, Berndt, Pelle och Björn. Alla skadades i jobbet och fick en livränta som visade sig bli för låg. Slumpen, rätt kontakter och mycket slit gjorde att de fick de miljoner de har rätt till. Dagens Arbete guidar till rätt ersättning – både livränta och andra försäkringar.

1

”Livet har blivit begränsat”

Sjuk av jobbetDagens Arbete berättar gärna om arbetsplatser som blivit säkrare eller mer hälsosamma, men granskar också riskerna som finns i industrin. Ibland märks de inte förrän det är för sent. Majken Lundqvist Eriksson lider ännu av det osynliga giftet.

Färre dör men många skadas

Antalet dödsolyckor i jobbet har minskat kraftigt, men skador och sjukdomar är vanliga. Gamla problem kommer tillbaka och nya risker uppstår. Här är några av dem som vi har skrivit om.

1

Visselblåsaren som gjorde skillnad

DA GRANSKARDe Samhallanställda sorterade återvunnet papper bland farliga maskiner och giftig dieselrök. Reportaget från 2009 är ett av många under åren där DA avslöjat missförhållanden som annars förblivit dolda. Men Lars-Erik Sköngård fick betala ett pris för att han berättade om den ohälsosamma arbetsmiljön.

Det nya arbetslivet

Bemanningens baksida

Gillar du att arbeta i högt tempo under extrema förhållanden? Bemannings­företag söker dig som är stark och snabb. Dagens Arbete och Handelsnytt granskar en bransch med rädda unga som blir av med jobbet när de slits ut.

1

Arbetsförmedlingens kontroller

Allt hårdare kontroll av arbetslösa 

Dagens Arbetes granskning visar hur M- och S-ledda regeringar systematiskt stramat åt reglerna för arbetslösa. Samtidigt som fuskande företag kommer undan.

13

Skärvätskor

Sjuk av skärvätskor

I Sverige diskuteras knappt hälsoriskerna med skärvätskor. Symtomen medicineras bort medan den skadliga luften blir kvar. Nu kan Dagens Arbete visa att det faktiskt finns lösningar.

Återväxten i industrin

Sveriges industriskolor i kris

industriutbildningHälften av industriutbildningarna har fem eller färre elever, många hotas av nedläggning, visar DA:s granskning. Och villkoren är olika: I Lycksele får man snåla med plåten, i Södertälje finns 3D-skrivare och robotar.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.