Industriarbetarnas tidning

Hon strider för skogsarbetarna

22 januari, 2015

Skrivet av Marie Edholm

ReportageLöften som blir till besvikelser, tolvtimmarspass sex dagar i veckan och en enda röra med kontrakt. Bara en sak skiljer den här berättelsen från andra om rumänska skogsarbetare. Kristina kunde inte tyst se på när de vände hem i vrede.

TVÅ OLIKA BOLAG

Kalix Skogstjänst AB utför plantering och röjning åt skogsbolag och skogsägare. Under 2014 har de haft uppdrag för bland andra Stora Enso, Sveaskog och Holmen.

SC Skogstjanst SRL är ett rumänskt bolag som enligt egen uppgift har avtal med Kalix Skogstjänst AB om att ta hit arbetskraft och utföra planterings- och röjningsuppdrag.

TRE OLIKA KONTRAKT

Skogsarbetarna berättar att de har fått flera kontrakt med olika villkor.

Första kontraktet skrevs i Rumänien med det rumänska bolaget SC Skogstjanst SRL. Villkoren var rumänsk minimilön motsvarande knappt 1 800 kronor, plus ett skattefritt traktamente på cirka 10 000 kronor per månad.

Andra kontraktet var muntligt. Skogsarbetarna fick i Sverige veta att de hade betalt per röjd hektar.

Tredje kontraktet gavs till dem som var kvar i början av augusti. De ombads skriva under för Kalix Skogstjänst AB. Kontraktet var daterat bakåt till maj, och angav en timlön på drygt 120 kronor. De fick inga kopior av kontrakten.

Valborgsmässoafton 2014 flyttade de första rumänska skogsarbetarna in på vandrarhemmet i Öje strax norr om Malung i Dalarna. Rummen stod redo och en kvinna som talar rumänska var anlitad som tolk. Så brukar de göra, berättar Kristina, styrelseledamot i kooperativet som driver vandrarhemmet. Tolken kan berätta hur saker och ting fungerar, svara på frågor och reda ut missförstånd.

En söndag i slutet av maj bad tolken henne att genast komma till vandrarhemmet. Någonting hade hänt, flera personer tänkte åka hem. Kristina satte sig i bilen och körde vägen genom byn, förbi timrade hus, hagar och gården med hissad vimpel. Hon klev ut på grusplanen intill Ogströmmens svarta vatten och hörde röster.

– De var fruktansvärt upprörda. Jag förstod inte riktigt vad det handlade om, mer än att de hade fått 2 000 kronor och var mycket arga, minns Kristina.

Hon frågade om de hade anställningskontrakt eller lönespecifikationer, men fick nej till svar. Kristina tänkte att det var bäst att få dit en arbetsledare som kunde reda ut det hela. Två män kom snabbt till Öje, men de visade sig vara fullkomligt ointresserade av att reda ut saker.

– En av dem skällde och skrek att de kunde lämna tillbaka verktygen, för i morgon skulle han köra dem till Mora och skicka hem dem.

Kristina stod på sig och frågade om skogsarbetarnas lön, men fick veta att det var sekretess på det enligt rumänsk lag.

– Det värsta var hur en av dem berättade för mig att han minsann hade fyra års högskolestudier, men att skogsarbetarnas intelligens – han visade med handen – befann sig i nivå med hans fotknölar.

Det här är inte första gången utländska skogsarbetare har blivit besvikna över sin ersättning för jobb som de utfört i den svenska skogen. Därför har skogsbolagen tagit fram regler för hur det ska gå till när de lägger ut uppdrag på entreprenörer. Stora Enso och delar av Holmen tillåter inte att skogsvårdsbolagen som de anlitar i sin tur anlitar andra företag.

I trakterna runt Öje arbetade skogsarbetarna på Stora Ensos mark, det hävdar de med bestämdhet eftersom de fått lappar med Stora Ensos namn på. När de sedan flyttade norrut jobbade de på Sveaskogs mark.

Sveaskog använder en checklista med krav på kollektivavtal, bevis på att entreprenören betalar sociala avgifter och att de skriver under på att följa lagar och avtal. Enligt kollektivavtalet måste arbetsgivare i skogen dessutom informera facket när de anlitar entreprenörer.

De åkte vid sju och kom ofta hem vid halv åtta. De jobbade alla dagar utom söndagar.

Men tillbaka till Kristina. Det hade varit enkelt för henne att backa, tänka att det inte var hennes sak att lägga sig i. I stället ringde hon upp Antonio Filip, en av ägarna till det rumänska bolaget SC Skogstjanst SRL som betalade skogsarbetarnas löner.

– Han sa åt mig att prata med ”the big boss”, som var Roland Strömbäck på det svenska företaget Kalix Skogstjänst.

Roland svarade i ett mejl till Kristina att skogsarbetarna hade ackordslön baserad på hur många hektar skogsmark de röjde, men att de alltid hade en garantilön enligt kollektivavtal beroende på erfarenhet. Han skrev att han drog av 120 kronor per dygn för boende samt skatt med 20 procent.

Den som läser i kollektivavtalet kan se att garantilönen borde vara knappt 20 000 kronor i månaden. Så om de jobbade vanliga åttatimmarsdagar och aldrig lyckades röja så mycket skog att ackordet gav mer än garantilönen, borde det ändå bli drygt
12 000 kronor kvar efter skatt och avdrag för boende på en månad.

Skogsarbetarna hävdade att de jobbade mycket mer än så, och anställda vid vandrarhemmet hade sett hur dags arbetslagen åkte på morgnarna och återvände på kvällarna.

– De åkte vid sju och kom ofta hem vid halv åtta. De jobbade alla dagar utom söndagar, säger Kristina.

Sju skogsarbetare bestämde sig för att åka hem efter bråket med arbetsledarna.

– De litade inte på att de skulle få någon lön.

Några beslöt att stanna i hopp om att pengarna skulle komma bara de hade lite tålamod. Men flera veckor senare valde ytterligare fem personer att åka hem. Kristina hjälpte dem att skriva ut sina bankkontoutdrag. Mellan 4 000 och 6 000 kronor hade satts in för den senaste månadens jobb.

På vandrarhemmet i Siknäs, två mil österut från Öje, utspelades liknande scener. Erling, ledamot i vandrarhemmets styrelse, minns att skogsarbetarna klagade på lönen och att flera åkte hem.

– Jag tyckte det var för jävligt. De var bluffade från början till slut.

Även han berättar om rumänernas långa arbetsdagar sex dagar i veckan och att arbetsledaren hade full koll på hur mycket de jobbade eftersom han var med dem ute varje dag.

– De andra berättade att han höll på med bestraffningar ute i skogen. Att de inte fick åka med i bilen på väg tillbaka utan fick springa efter bilen. Det var mycket bråk mellan honom och de andra. Mycket bråk, berättar Erling.

Han frågade ingående vilket företag de jobbade för.

– De sa att det var det rumänska bolaget, att det var därifrån de fick sin lön.

När arbetslagen skulle åka vidare norrut var det sju eller åtta personer som valde att åka hem i stället. En av dem som vände hem berättade för tolken i Öje att han inte kunde ta risken att åka ännu längre norrut. Ju mer avståndet till Rumänien växte, desto dyrare blev det att ta sig hem. Han vågade inte vänta och se om lite tålamod skulle ge honom de pengar han räknat med.

Efter sommaren tar jag hjälp av en kollega i Rumänien, journalisten Andrei Astefanesei. Han får kontakt med några av skogsarbetarna som har vänt hem till Rumänien. Själv träffar jag ett fåtal som valt att fortsätta arbetet i Sverige. De berättar, var för sig, liknande historier:

De skrev kontrakt i Rumänien med SC Skogstjanst SRL med rumänsk minimilön på knappt 1 800 kronor per månad plus ett skattefritt traktamente på 35 euro per dag (cirka 325 kronor). Lönen var dålig, traktamentet skulle ändå ge 10 000 per månad. I Sverige fick de sedan veta att de skulle få betalt per hektar i stället, men de fick inget nytt kontrakt.

De jobbade 10 till 12 timmar alla dagar utom söndagar. Ofta hade de flera mil att åka till området de skulle röja, men de tror inte att de hade betalt för restiden.

De fick inga lönespecifikationer i Sverige och hade ingen aning om hur lönen räknades ut, vilka avdrag som gjorts eller om skatt dragits. När de bad om kontrakt och lönespecifikationer eller frågade om sin lön fick de inga svar.

I den här berättelsen finns delvis samma aktörer som i ett reportage DA skrev för drygt två år sedan. Då som nu är det entreprenören Kalix Skogstjänst AB som anlitar rumänska SC Skogstjanst SRL, som anställer rumänska skogsarbetare. Även den här gången har de utfört uppdrag åt skogsbolag som Sveaskog och Stora Enso.

Men den här gången finns också Kristina på vandrarhemmet i Öje. Hon nöjde sig inte med att fråga arbetsledare och företagens ägare om lönerna. Skogsarbetarna berättade för henne att de jobbade på Stora Ensos mark, så hon ringde upp skogsvårdsledaren Johnny Knutsson på Stora Enso och frågade om han visste hur saker och ting gick till.

– Han sa att Stora Enso hade avtal med Kalix Skogstjänst, som i sin tur inte får anlita entreprenörer, så han skulle begära in anställningsbevis och lönespecifikationer. Kort därpå fick jag sms från en av skogsarbetarna som berättade att de fick bakdaterade anställningsavtal från Kalix Skogstjänst att skriva under, berättar Kristina.

När DA ringer upp Johnny Knutsson säger han att de har undersökt saken och inte hittat något konstigt. Kalix Skogstjänst AB har visat upp anställningskontrakt och lönespecifikationer för alla skogsarbetare och dokumenten visar att allt står rätt till. Skogsarbetarna har fått rätt lön från det svenska bolaget. Ingen är anställd på det rumänska bolaget.

– De har fått avtalsenliga löner, enligt de lönespecifikationer vi har fått från Kalix Skogstjänst, säger Johnny Knutsson.

Har ni pratat med skogsarbetarna?

– De finns inte kvar här längre.

Kristina var inte beredd att ge upp. Hon hade genom sitt engagemang fått god kontakt med några av skogsarbetarna och besökte dem i Rumänien. Där passade hon på att samla in så många dokument hon kunde. Kontoutdrag, registerutdrag, lönespecifikationer och intyg om tjänstgöring.

Enligt intyg från SC Skogstjanst SRL har de betalat månadslöner på 850 till 900 lei (1 800 till 2 000 kronor), precis som det står i anställningskontrakten. Sociala avgifter, skatt och personliga avdrag har räknats av från lönen. Inga uppgifter om ackordslön, traktamente, ob eller övertidsersättning finns i några handlingar.

Bankkontoutdragen skvallrar om månadslöner på 2 500 kronor, 4 200 kronor, 3 800 kronor, 6 100 kronor. Någon har fått över 8 000 kronor en månad. Alltid från SC Skogstjanst SRL eller dess ägare Antonio Filip, aldrig från den svenska entreprenören Kalix Skogstjänst AB.

Dagens Arbete ringer upp Johnny Knutsson på Stora Enso igen. Han säger att Stora Enso inväntar vad GS-fackets kommande genomgång med Kalix Skogstjänst ska visa.

– Skogsarbetare som jobbar för oss ska ha anställning hos vår entreprenör. Är det så att Kalix Skogstjänst har fört oss bakom ljuset får vi fundera på om vi kan anlita dem igen.

När DA får tag på Antonio Filip, delägare till bolaget SC Skogstjanst SRL, förstår han inte riktigt vad saken gäller, men han säger att det är problem varje år med de som arbetar sin första säsong i Sverige. Att ganska många inte utför sitt arbete och ibland ljuger när de säger att de har jobbat. Eftersom vi inte kan avslöja våra källor kan han inte svara på hur det varit med just dem.

Vad har de anställda haft för lön?

– Jag är inte säker på att det är lagligt för mig att tala om det.

Är det ni eller Kalix Skogstjänst som har betalat lönen?

– Det beror på var de jobbar. Vissa kunder tillåter inte underentreprenörer och då är de anställda hos Kalix Skogstjänst.

Några pratar om löner på så lite som 3 000 eller 5 000 kronor.

– 5 000 för en månad?! Nej, det tror jag inte. Det är omöjligt.

Han säger att han ibland betalar ut förskott och lön kontant och att det skulle förklara de låga beloppen på kontoutdragen. Att han gör så beror på att bankerna tar ut så höga avgifter på transaktionerna, förklarar han.

Enligt de rumänska kontrakten har de rumänsk minimilön. Det är inte i enlighet med svenska kollektivavtal.

– Jo, det står där intill. De har traktamente också.

Så du menar att traktamente och minimilön tillsammans når upp till nivån i svenska kollektivavtal?

– Ja, ibland mer än svenska avtal.

Men är det den lön som de har haft i Sverige?

– Ja, allt som står i kontraktet har de fått. Aldrig så lite som du sa: 5 000 kronor för en månad. Jag har anställda som får ut 20–25 000 på en månad, men det är folk som jobbar. De ljuger inte när de säger att de åker ut till ett område, jobbet blir gjort.

På GS-fackets avdelningskontor i Skellefteå suckar Kristoffer Englund när jag ringer för säkert tionde gången och frågar vad som händer. Facket har fått ändra strategi under hösten, säger han. Trots att han och en ombudsman har träffat och pratat med flera av skogsarbetarna är det ingen som vågar bli medlem, ingen som vågar backa upp alla uppgifter de har samlat in. De kan inte driva någons ärende.

I stället har de kallat till möten, ett med SC Skogstjanst SRL och ett med Kalix Skogstjänst AB. Enligt kollektivavtalet har facket rätt att begära en avtalsgenomgång för att få se lönespecifikationer, tidredovisning och annat. Eventuella fel och brister som upptäcks har företaget sedan två månader på sig att rätta till. Mötena är bokade till de sista dagarna i oktober och kallelserna gick ut tre veckor tidigare, men när dagen närmar sig visar det sig att mötena inte kan bli av.

– Roland Strömbäck skyller på att han har tappat bort handlingar och att han ska på utlandssemester i tre månader. Jag ifrågasatte varför han inte har hört av sig, han har ju haft tre veckor på sig! Han hade haft tidsbrist och för mycket att göra sa han, berättar Kristoffer.

Antonio Filip på det rumänska bolaget skulle inte heller komma, meddelade Roland, för han hade alla sina dokument i Rumänien.

Där stannar allt upp. I november är säsongen över. De som inte redan har lämnat Sverige innan kontrakten gick ut måste också återvända hem. Snart börjar upphandlingarna för nästa års skogsvårdssäsong.

Dagens Arbete har sökt Roland Strömbäck som driver Kalix Skogstjänst AB. Han svarar via mejl:

  • Att han är på semester och för att kunna svara på våra frågor behöver han veta vilka personer och jobb det gäller.
  • Att Kalix Skogstjänst bedriver skogsvårdsarbete med såväl anställd personal som med underentreprenörer. Under 2014 har de haft ett tjugotal utländska arbetare anställda och samtliga dessa har erhållit lönespecifikationer i laga ordning.
  • Att han inte vill kommentera förhållanden i andra företag, alltså SC Skogstjanst SRL.
  • Att han inte hade tid att ta tag i fackets förfrågan om löneöversyn då han jobbat på andra orter just då. Han har föreslagit ett datum längre fram och det har GS informerats om.
  • Han har i ett mejl till Kristina skrivit att de anställda har haft ett ackord på mellan 250 och 700 kronor per hektar.

Fotnot: Reportaget är baserat på berättelser och dokument som DA har fått från ett antal skogsarbetare. DA vet inte hur villkoren har sett ut för övriga anställda vid SC Skogstjanst SRL eller för anställda på Kalix Skogstjänst.

Läs mer: Sveaskog avbröt samarbete

Läs också reportaget om rumänske Adrian som dog i en bilolycka i samband när han arbetade för SRL i Sverige.

Adrians död – ingens ansvar

Du kanske också vill läsa…

Därför är kyrkovalet ett fackligt val

Därför är kyrkovalet ett fackligt val

Svenska Kyrkan ska inte bidra till att arbetsvillkoren dumpas, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”Ett systemfel i branschen”

”Ett systemfel i branschen”

GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö tycker att skogsbolagen måste börja ta sitt ansvar.

Vem ska jobba i skogen?

Vem ska jobba i skogen?

När gränserna stängdes för många utländska plantörer menade branschen att hela säsongen var hotad. Facket viftade bort det som ett politiskt utspel. Så vad har egentligen hänt?

Skogs­arbetare kräver 1,9 miljoner

Skogs­arbetare kräver 1,9 miljoner

Sju kamerunska skogsarbetare kräver sammanlagt 1,9 miljoner kronor i skadestånd från ägaren till bolaget Skogsnicke AB. Ärendet har pågått i flera år. Den här veckan läggs de sista orden i tingsrätten.

Distansarbete – i skogen

Distansarbete – i skogen

När allt fler förarlösa skogsmaskiner fjärrstyrs försvinner flera problem och arbetsmiljörisker. Samtidigt uppstår nya.

Här får alla lika bonus

Här får alla lika bonus

På Adolfssons Skogstjänst delar de anställda på 30 procent av rörelseresultatet. Alla får lika stor del av kakan.
”Personalen blir mer motiverad och det höjer vinsten”, säger vd Johan Adolfsson.

När Roger blev Regina

När Roger blev Regina

I hela sitt liv har skogsarbetaren Regina Hoberg samlat mod till att berätta vem hon är.

Tryggare med jobb hos bolagen

Tryggare med jobb hos bolagen

Länge har många maskinförare varit anställda av entreprenörer som kör för skogsbolagen. Nu startar bolagen återigen egna maskinlag. 

GS betalar kambodjaners rättshjälp

GS-facket har nu beslutat att hjälpa de säsongsanställda kambodjanska skogsarbetare som fick sin lönegaranti indragen och hamnade i tingsrätten. GS riktar samtidigt hård kritik mot de storbolag som anlitade den konkursmässiga arbetsgivaren.

”Alla varningsklockor ringde”

GS-facket varnade både Migrationsverket och kunden Holmen Skog för det konkursade bolaget.

Opinion

I väntan på laddning halvvägs till Sunne

I väntan på laddning halvvägs till Sunne

Krönika På macken bland Teslas laddstolpar blir det svenska klassamhället synligt, skriver Anneli Jordahl.

”Så kan fusk och slarv med asbest stoppas”

”Så kan fusk och slarv med asbest stoppas”

Vi måste städa upp EU:s arbetsmarknad från skitföretagare som riskerar arbetarnas hälsa, skriver Europaparlamentarikern Johan Danielsson, S.

Bekämpa antisemitismen i den digitala världen

I förra veckan hölls Förintelsekonferensen i Malmö. Internationella politiska ledare lovade att aktivt bekämpa antisemitismen och rasismen som tyvärr växer runtom i Europa. Sveriges regering satsar nästan 100 miljoner i nästa års budget på denna angelägna kamp för människovärde och demokrati. Till den svenska regeringens satsningar hör bland annat fortsatt arbete med att bekämpa hatbrott […]

”Helheten i överenskommelsen är bra”

”Helheten i överenskommelsen är bra”

Vi ska ha en levande debatt, men det är den valda förbundsstyrelsen som svarar för verksamheten mellan kongresserna. Vårt uppdrag därifrån är att komma till rätta med otrygga anställningar, skriver IF Metalls Marie Nilsson och Veli-Pekka Säikkälä.

”Beslutet om trygghet borde ligga i våra händer”

”Beslutet om trygghet borde ligga i våra händer”

IF Metalls medlemmar bör, precis som journalistförbundets, få rösta om vi ska ansluta oss till las-överenskommelsen, skriver fem industriarbetare.

Högt spel om människors trygghet

Högt spel om människors trygghet

Pontus Georgsson: När till och med Arbetsdomstolen har farhågor om lagförslaget kring ett nytt anställningsskydd borde det vara självklart att ta till sig av kritiken innan besluten hastas fram.