Industriarbetarnas tidning

De får flextiden att fungera

24 april, 2015

Förmån för alla. På Sandvik Coromant i Gimo har flextiden spridit sig från kontor och dagskift. Sedan några år tillbaka har alla möjlighet att variera arbetstiden.

Nycklar till fungerande flextid
  • Maskinerna på Sandvik i Gimo behöver inte minutpassas. Vill någon gå tidigare kan kollegan hålla ett öga på maskinen.
  • Värdegrundsarbetet innan flextiden infördes gjorde att arbetsgrupperna fick tänka till och själva bestämma över hur den skulle användas.
  • Arbetsgrupperna innehåller få personer som har en nära kontakt. Med få inblandade är det enklare att hantera flextiden.
  • Kommunikationen mellan arbetskamrater är nära och viktig för att flextiden ska fungera. Vill någon flexa hör den av sig till en kollega eller chef.

 

– Var jag lite sen iväg på morgonen körde jag alldeles för fort. Man skulle hinna till stämpelklockan. Det kunde gått illa förstås. Med lite otur hade man kunnat orsaka en olycka, berättar Tomas Bendiksen, gruppordförande på Sandvik Coromant i Gimo.

Jag och en fotograf har åkt till Gimo. Vi vill veta hur det som inte verkar finnas på andra stora metallarbetsplatser kan finnas och fungera här.

Vi kommer iväg sent på morgonen. Försöker ändå hålla hastigheten nere. Pendlar mellan 70 och 80. Väl framme möts vi av en full besöksparkering. Får bli personalparkeringen. Vi rusar in under en stor rödgul skylt. Jag vrider på armen och knycker till, vill få fram armbandsuret. Tio minuter sena.

– Numera höjer ingen på ögonbrynen om man är lite sen här vid enstaka tillfällen och har en förklaring, men det stora flertalet håller givetvis tiderna som vanligt, säger Tomas Bendiksen.

För 15 år sedan‌ ‌var det viktigare att passa tiden. Kom man sent in då blev lönekuvertet aningen lättare, dessutom fick man utstå arbetskamraternas muttrande.

– Den här stressen till stämpelklockan som fanns till exempel. Den är ju ganska märklig. Med flex har den helt försvunnit, säger han.

Även vid skiftets slut styrde stämpelklockan fabriken.

Fredag eftermiddag, tio minuter återstår ännu på dagens skift. Trots det har en kö av arbetare redan bildats i korridoren. Alla skyndar för att få en bra plats, kunna stämpla ut i tid och åka hem.

Plötsligt en rörelse långt bak i ledet. Någon går längs med kön, stämplar ut och fortsätter mot parkeringen. Det tisslas och tasslas, sneda blickar, huvudskakningar och skämtsamma rop. Någon vill minsann inte ha betalt för hela dagen.

Sådana situationer är nu en del av historien. Visserligen väntar fortfarande några nostalgiker för att kunna stämpla ut på minuten. Men de flesta går hem när arbetsuppgifterna är klara.

– Du kommer ifrån det här med att titta på klockan och vänta till arbetstidens slut. Du gör klart jobbet och sedan kan du gå. Och det kan innebära att du slutar lite tidigare eller lite senare, säger Tomas Bendiksen.

– Flextiden betyder mycket. Det är framför allt inte bara en förmån för arbetstagaren utan för hela familjen. Jag tror att småbarnsfamiljerna har mest nytta av den.

Men flextiden underlättar även för andra, tandläkarbesök är inga problem, och ibland kan man komma iväg lite tidigare från jobbet.

Dagens Arbetes genomgång av förmåner på de tio största metallarbetsplatserna visar att flextid för alla anställda är något väldigt sällsynt. Den finns på arbetsplatserna, men bara för vissa.

När Sandvik Coromant 2002 ville införa månadslön i Gimo lyfte facket frågan om flextid. Parterna kom överens om att titta på det och fortsätta samtalen. Några år senare, 2004–2005, fick dagtidsarbetare flextid och sedan 2011 har alla anställda det.

– Innan flextiden infördes fick alla diskutera den i sina flödesgrupper. Utifrån grundavtalet fick man själv vara med och sätta upp riktlinjer för hur flextiden skulle användas i gruppen. Det arbetet tror jag var väldigt viktigt, säger Tomas Bendiksen.

”Missköter man flextiden kan man stängas av från den, men vi har faktiskt bara ett enskilt fall där det har hänt.”

I vissa grupper ledde diskussionerna till så hårda regler att facket och företaget fick säga stopp.

– Grupperna diskuterade mycket om tiderna. Om det skulle vara så att man bara fick flexa en kvart, eller en halvtimme till exempel.

Grupperna har själva ansvaret för flextiden. Dialogen är viktig, ska man gå tidigare nästkommande dag får man säga till. På så sätt kan arbetet flyta på.

– Vi har fri flextid, utan kärntidsramar. Men man får inte använda den för att helt byta arbetstid. Börjar ditt skift klockan 7 kan du inte komma klockan 5 på morgonen och gå två timmar tidigare varje dag.

– Missköter man flextiden kan man stängas av från den, men vi har faktiskt bara ett enskilt fall där det har hänt, säger han.

Ute på fabriksgolvet hittar vi Stefan Lundgren. Han sitter böjd över en bärbar dator. Bakom honom står en stor orange metall-arm. Flextiden använder han till det mesta och han håller med Tomas Bendiksen om att det är skönt att slippa stressa på mornarna.

– Jag tycker det är hur bra som helst. Alla borde ha det så här, säger han.

Bredvid Stefan Lundgren står Ulf Ekström som är ansvarig för den här flödesgruppens flextid. Vill någon i gruppen gå tidigare ska den höra av sig antingen till honom eller till skiftkompisen.

– I vår grupp har vi satt regeln att man hör av sig senast dagen innan om man vill flexa. Det är aldrig några problem, säger Ulf Ekström.

En våning ovanför produktionsgolvet sitter fabrikschefen Joakim Fagerudd. Han berättar att flextiden gör Sandvik Coromant till en attraktiv arbetsplats men att den även ger en större rörlighet.

”Jag tror att det handlar mycket om att ha förtroende för medarbetarna”

Behöver företaget någon som jobbar över går det att lösa. Han tror att flödesgrupperna har bidragit till att flextiden fungerar så bra.

– Vi lägger ett stort ansvar på medarbetarna. Det är en form av delegering från vår sida. Grupperna är i viss mån självstyrande. Det tror jag har bidragit mycket till att flextiden fungerar här.

Tomas Bendiksen är inne på samma spår. Kanske är det där vi hittar svaret på frågan om hur flextiden för alla kan finnas och fungera här i Gimo.

– Jag tror att det handlar mycket om att ha förtroende för medarbetarna. Sedan handlar det nog också om att våga pröva. Fungerar det inte, då får man väl ta bort det. Vi prövade, hade det inte fungerat så hade vi inte haft flextid i dag.

En kommentar till “De får flextiden att fungera

  • Scania på chassi har man flex, dock får man sälla använda det som man vill… Man måste säga till i god tid innan om man vill flexa, som vanlig ledighet. Då försvinner poängen med flex tycker jag

Kommentera artikeln här.

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Tidskontot som ersätter uppsägningar

Tidskontot som ersätter uppsägningar

Möt Anna, Sara, Anna, Åsa och Magnus. De ”tofar” med glädje, det vill säga utnyttjar det trygghets och flexibilitetsavtal som finns i stålindustrin. Det har gjort jobben säkrare – men nu dödar Sandvik sin egen modell.

Skift­arbetare lär sig leva hälsosamt

Skift­arbetare lär sig leva hälsosamt

Skiftarbete är farligt och försämrar din hälsa. Sandvik i Gimo tog problemet på allvar och utbildade 1 000 skiftarbetare i ämnet.

”Ni har tagit min bästa vän, sa jag”

”Ni har tagit min bästa vän, sa jag”

I botten av en tank hittades två erfarna arbetare döda. Ingen vet hur de hamnat där. För Marina, som förlorade sin man, blandas sorgen med ilska mot företaget.

”Ni har tagit min bästa vän, sa jag”

På botten av en tank hittades två erfarna arbetare döda. Ingen vet hur de hamnat där. För Marina, som förlorade sin man, blandas sorgen med ilska mot företaget.

På hög höjd

På hög höjd

Klockan är 10.22 på Sandvik i Sandviken.

Fler industrier ställer om till nattskift

Fler industrier ställer om till nattskift

Skift och arbetstider läggs nu om på allt fler ställen. Industriarbetare kommer i kläm när arbetsgivare vill producera då elen är billigast.

Kan jag tvingas ta lunchrast?

En läsare som jobbar deltid vill hoppa över lunchrasten. Går det? Jurist Henric Ask svarar.

Är det okej att åka till bilbesiktningen?

En läsare undrar om hen har rätt att ta ledigt från jobbet föra att åka till bilprovningen. Jurist Henric Ask svarar.

”Jag är inte rädd för spindlar, men  …”

”Jag är inte rädd för spindlar, men  …”

De anställda på Sandvik Coromant har fått ett udda arbetsmiljöproblem på halsen: risken att bli biten av en sydamerikansk giftspindel.

Får chefen beordra övertid via sms?

Får chefen beordra övertid via sms?

Kan företaget begära övertid via sms eller via de anställdas privata e-postadresser? Juristen Henric Ask svarar på läsarnas frågor.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten.

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?