”Ni saknar förankring i verkligheten”
Publicerad 2015-05-12, 12:21 Uppdaterad 2020-08-25, 13:07
Henrik Bäckström och Veli-Pekka Säikkälä, om jag får be om lite verklighetsförankring. Det är som att se två visionärer måla varsin tavla föreställande någonting helt annat än vad det egentligen är.
Läs hela debatten här:
IF Metall: Så kan flexibiliteten bli tryggare
André Börvall: ”LO-facken skjuter sig själva i foten”
Johan Sandberg: ”Utan organisering blir det julafton året runt”
Helle Klein: ”Bäckström verkar tondöv”
Det är inte ovanligt att man har 3–4 olika arbetsplatser på en vecka som inhyrd. Bemanningsbranschen ”bidrar” till att fler blir arbetslösa, ingenting annat.
1. Henrik Bäckström har rätt i att inlärningstiden är lång. Det är därför bemanningspersonal i stora drag enbart sätts på monotona tunga arbete som är lätta att ersätta, och lära upp. Det är väldigt få av de bemanningsanställda som jobbar inom industrin, och jag måste medge att IF Metall faktiskt medverkar till att det blir brutalt sämre för inhyrda. Det som IF Metall verkar tycka är bra i deras avtalsområde, blir för alla andra avtalsområden en katastrof. Insikten i hur det fungerar på andra avtalsområden är naivt dålig.
Men både Henrik Bäckström och Veli-Pekka Säikkälä tycks sakna en verklighetsbild på hur det faktiskt ser ut. Det är som att se två visionärer måla varsin tavla föreställande någonting helt annat än vad det egentligen är.
Att som facklig försöka luckra upp las via avtal är för mig en gåta. Det bidrar bara till ännu mer osäkerhet.
2. Heltidsarbetare är sedan länge helt och hållet passé i bemanningsbranschen. 40 000 av ca 177 000 är heltidare. resterande är timanställda. Siffrorna ljuger inte, men vad försöker ni själva intala er? Det är som att höra kejsaren utan kläder.
3. Bäckström argumenterar mot Säikkäläs önskan om korta inhopp i bemanningsföretag för att man sedan så fort som möjligt anställas i industriföretaget. Jag håller med om att det försvårar fackligt arbete för de bemanningsanställda, men saken är den att ingen vill arbeta på ett bemanningsföretag, alla vill få ett riktigt arbete. Enda anledningen till att det finns anställda i bemanningsbranschen är för att alla lediga sökbara jobb i stora drag går via just bemanningsföretag.
4. Henrik Bäckström argumenterar att bemanningsföretag erbjuder en tryggare anställning än industriföretaget när svängningarna är stora. ”När bemanningsföretaget tappar ett kunduppdrag är naturligtvis drivkraften att hitta nya kunduppdrag och därmed jobb för sina anställda mycket stor.”
I verkligheten brukar det gå till såhär. Bemanningsföretaget ringer upp den anställde och säger att om hen går med på en arbetsbrist så slipper de karensdagar på a-kassan. De gör precis allt de kan för att göra sig av med personal när de tappar ett kundföretag. Om den anställde inte godtar det kan budet bli plaaceing på väldigt långt pendelavstånd, så den anställde inte har råd att säga emot. Det är väldigt sällan det är tal om omplaceringar.
Självklart finns det lagar som säger att det inte får gå till så. Men det struntar bemanningsföretagen väldigt lätt i. Skulle inget av ovanstående fungera kan bemanningsföretaget strypa ut den anställde genom att låta denne gå hemma på en garantilön som inte går att överleva på. Då kan dessutom bemanningsföretaget kalla in till möten stup i kvarten. Kommer den anställde inte, dras det av på garantilönen.
5. Bäckström raljerar när han frågar som om andra typer av entreprenörer och specialistföretag ska räknas in i kravet på dem som ska direktanställas efter en viss tid i kundföretaget. Det finns en juridisk definition av vad en bemanningsanställd. Jag utgår från att du har koll på ditt område.
Slutligen så undrar jag om hur många jobb det egentligen skapas om man förbjuder bemanningsbranschen. Det som kallas för flexibilitet är bara en maskering för försämrade villkor. Det hade fungerat så mycket bättre i landet och köpkraften hade ökat om företagen tagit sitt samhällsansvar och anställt personal istället för att fokusera enbart på nästa kvartalsrapport.
Vi kan pröva en teori här. Proffice har hyrt ut till Icas lager Helsingborg där jag själv var stationerad.
De inhyrda jag granskat har en årsarbetstid (schemalagd, frånvaro, semester) på ca 2 300 timmar per år. Icas anställda har en årsarbetstid på 1 958 timmar per år. Om vi har ca 200 inhyrda vilket vi har, så hade det resulterat i om de blivit anställda direkt av Ica så hade man fått anställa ca 35 personer till.
35 anställda utöver de ca 200 inhyrda för att komma upp i samma produktivitet som idag. Det hade varit billigare för företagen att göra så. Då bemanningsföretage tar ut en prisfaktor på ca 1.7 till 1.8 gånger lönen. Samtidigt hade 35 personer haft råd att köpa lite mer saker – kanske en ny bil, eller andra saker som industrin producerar.
Det blir en mikroekonomisk satsning, med makroekonomiska uppsving i ekonomin. Dessutom så bidrar det till att arbetslösheten dämpas rejält. Jag rekommenderar Bäckström att läsa Professor Thomas Pikettys bok om vilka
konsekvenser denna osäkra anställningsform medför för ett land. Som förbundsdirektör för Bemanningsföretagen representerar ni både arbetsgivare och arbetstagare. När båda parterna mår som bäst, då går även landet bättre. Däremot är det en ren myt om att lägre löner och sämre villkor skulle gynna företagen.
Vem ska köpa produkterna när ingen har råd?
Hur många företag gynnas av det?
André Börvall
Det är ganska så fegt att inte våga kommentera detta från båda håll. Det går att måla upp sköna bilder om hur det ser ut, men verkligheten tycks ha kommit ikapp nu…
BRA analys Andre. Veli-Pekka är ute och cyklar i bemanningsföretag.