Industriarbetarnas tidning

Perspektiv är kommenterande texter. Analys och ställningstagande är skribentens.

Plågsamma tider för stålet och gruvorna

9 november, 2015

Skrivet av

ANALYS Problemen får stålet – och gruvorna – fortsätter. Hela världens stålindustri lider av en våldsam överinvestering. Man trodde helt enkelt att Kina skulle köpa mer stål  och malm än vad de gör. Kris? Ja, delvis. Men det är inte hela bilden.

Det här året började illa för den svenska stålproduktionen. Långshyttan stängde, Surahammar halverades och SSAB varslade.

Inte mycket har blivit bättre. Värst utsatta är de industrier som har kunderna inom olje- och gasbranschen. Den våta hand som pressat ner oljepriserna blev dödsstöten för det som fanns kvar av Storfors bruk.

Stålkris? Javisst, men bara för en del. Bilden är splittrad.  Tuffast har de verk som har kunder i Italien, Brasilien och Japan, visar en översikt gjord av branschorganisationen Jernkontoret. För de företag som säljer till svensk, brittisk, amerikansk, spansk och tysk bilindustri går det faktiskt hyfsat bra.

Företag som Suzuki Garphyttan, ägt av japanska ståljätten Nippon Steel, går för fullt. För att inte tala om Böhler Uddeholm i Hagfors. Där har de österrikiska investeringarna slagit ut i full blom och gett nytt liv åt ett bruk som var riktigt illa däran under finanskrisen.

Även inom problemtyngda Outokumpu finns ljuspunkter. Visserligen dras den finska rostfria koncernen med stora förluster, men när Outokumpu lade ner stålverket i tyska Bochum gick en stor del av tonnaget till Avesta. Där går man nu upp i skift och nästan var tredje anställd vid det nedlagda verket i Långshyttan – 50 personer – har fått nya jobb i Avesta.

Nischat är bäst. Men för lejonparten av stålbranschen är det plågsamma tider just nu. Mycket på grund av att branschen är överinvesterad. Efterfrågan på stål  i världen ökar inte i den takt som prognoserna spådde för några år sedan.

För några år sedan trodde man att världens stålkonsumtion skulle fortsätta att rusa. Framtidsutsikterna eldades av en rapport från konsultbyrån McKinsey om det kommande behovet av järnmalm och stål i Kina.  Rapporten heter China’s Urban Billion och spådde att en miljard kineser kommer att bo i storstäderna inom ett par decennier.

Den massiva urbaniseringen kräver nya bostäder, kontor, affärscentra, vägar, järnvägar, broar etc. Till detta krävs stål. En miljard ton per år, spådde McKinsey. Kinas stålindustri var i full färd med att bygga ut kapaciteten och tempot i investeringarna bara ökade. På de femton senaste åren har stålproduktionen i världen fördubblats, främst på grund av utbyggnaden i Kina.

Utifrån McKinsey-rapporten bedömning av Kinas framtida järnmalmsbehov gjorde exempelvis världens två största gruvbolag, Rio Tinto och BHP Billiton, massiva investeringar. Profetiorna lockade investerare över hela världen att öppna nya järnmalmsgruvor. Som i Pajala. Finanskrisen, som plågat stålindustrin men knappast gruvorna, var som bortblåst  2012 när priset på järnmalm nådde rekordnivåer.

Men uppgången och framtidsbedömningarna vilade på lösan grund. De kinesiska myndigheter och företag som investerat massivt i infrastruktur drog på sig gigantiska skulder, ofta med dåliga lån från privata ”skuggbanker”. För Kinas regering var utvecklingen ohållbar och den signalerade häromåret därför en omläggning av den ekonomiska politiken. Landets tillväxt ska nu drivas av inhemsk konsumtion och inte i första hand av – som tidigare – investeringar i infrastruktur, bostäder och industri.

Kina bromsade in.  Stålverken slog av på takten och efterfrågan på järnmalm föll. Nyöppnade gruvor världen över stod plötsligt utan långsiktiga finansiärer som inte längre var lika intresserade av att plocka upp järnmalm ur berget. Inbromsningen innebär också att Kina nu står med en alldeles för stor stålindustri. Efter den hysteriska utbyggnaden de senaste femton åren finns nu hälften av världens stålindustri i Kina. En del av den läggs nu ned, medan resten av de kinesiska stålproducenterna får leta rätt på nya kunder – utanför Kina.

Billigt kinesiskt stål letar sig ut på världsmarknaden. När utbudet av stål ökar sjunker priserna. Det finns helt enkelt för mycket stål till alltför få kunder. Pressade priser minskar lönsamheten i branschen. När företagen inte kan få avsättning för sin produktion måste dessutom anläggningarna köras med reducerad fart vilket pressar lönsamheten ytterligare. En anläggning som inte går för fullt är en dålig affär, i synnerhet i den maskintäta, kapitalintensiva stålindustrin.

Stålproduktionen i världen har planat ut. På en hög nivå visserligen, för  även om det kärvar så har det aldrig tidigare producerats så många ton stål i världen som nu. Men produktionen ökar inte. I sådana här lägen, när priser sjunker och anläggningar går på halvfart, brukar företagen se sig om efter att köpa upp varandra för att kapa åt sig marknader och hitta samordningsfördelar. I Borlänge läggs till exempel beläggningsverket ner på SSAB då det svenska bolaget har hittat samordningsfördelar med sin nya finska partner Rautarukki.

Och samtidigt som världens stålproduktion tvärnitat fortsätter de stora bolagen att bygga ut sina järnmalmgruvor, trots att kunderna köper mindre malm. Järnmalmsjättarna med australiensiska Rio Tinto och BHP och brasilianska Vale i spetsen bygger ut kapaciteten med 7-8 procent om året enligt gamla investeringsbeslut, grundade på gamla glädjekalkyler. Varje år växer utbudet av järnmalm med 110 miljoner ton.

Mer ton på en marknad med kunder som köper mindre – det pressar priserna och slår ut nya uppstickare. Vi vet hur det gick i Pajala och Dannemora. Inte ens nischade LKAB, som dominerar järnmalmsleveranserna i Europa och som haft ett extremt lönsamt årtionde bakom sig, går oberörd.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Tidskontot som ersätter uppsägningar

Tidskontot som ersätter uppsägningar

Möt Anna, Sara, Anna, Åsa och Magnus. De ”tofar” med glädje, det vill säga utnyttjar det trygghets och flexibilitetsavtal som finns i stålindustrin. Det har gjort jobben säkrare – men nu dödar Sandvik sin egen modell.

Prisfall och oro pressar stålet

Prisfall och oro pressar stålet

Det som kallats Sverigies industriella ryggrad hukar under sjunkande priser och en orolig omvärld.

Svensk industri för klimatets skull

Svensk industri för klimatets skull

Kombinationen av bra miljöpolitik med hårda utsläppskrav och industriell teknikutveckling är nyckeln till omställning, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Tullarna drabbar även USA”

”Tullarna drabbar även USA”

”När president Trump nu reser tullmurar mot världen protesterar även den amerikanska tillverkningsindustrin”, skriver DA:s Harald Gatu i en analys. Förra gången USA införde ståltullar försvann nästan 200 000 amerikanska industrijobb.

Svenska industrijättar satsar på grönt stål

SSAB, LKAB och Vattenfall vill bygga en testanläggning för att tillverka stål utan utsläpp av klimatgaser. Målet är att nå industriell skala till 2035.

”Krisen gav inget systemskifte i Sverige”

”Krisen gav inget systemskifte i Sverige”

Det försvann 70 000 industrijobb i ett slag i Sverige – men arbetsmarknadens regler förändrades inte, skriver DA:s Harald Gatu. Inhyrningen har ökat, men de korta, otrygga jobben är inte fler och kollektivavtalen har fått extra hängslen och livrem för nästa kris.

”Mycket bekymmersam utveckling”

Nu krävs en nationell samling kring stålet, säger IF Metalls förbundsorförande Anders Ferbe.

”Dags att fundera på sitt liv”

Tomi Kumpula är en av 180 anställda vid Outokumpu i Långshyttan som förlorar sitt jobb. – Ett tillfälle att fundera på vad man ska göra av sitt liv, säger han.

Klart idag att Långshyttan läggs ner

Klart idag att Långshyttan läggs ner

Idag blev det klart. Outokumpu lägger ner sin anläggning i Långshyttan. MBL-förhandlingarna mellan företaget och facket har avslutats i oenighet. Facket godkänner inte nedläggningen.

Han var i gruvan när det rasade

Han var i gruvan när det rasade

Skalvet den 18 maj är det största i svensk gruvhistoria och fick många Kirunabor att vakna skräckslagna. 13 personer befann sig nere i gruvan. Två timmar senare skulle de ha varit flera hundra.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.