Jobbet har börjat – trots att Stegra ännu bara är ett skelett

Stegras fabrik är fortfarande bara ett skelett av stål och betong, men mekaniker, operatörer och skyddsombud har redan börjat jobba.

En sak är de övertygade om: Det går inte jämföra med Northvolt.

Från Stegras utsiktsplats, ett trätorn bredvid fabriksområdet, ser allt stillsamt ut. Lastbilar och grävskopor rör sig långsamt mellan ett långt järnskelett och byggnader av rå betong. Den tunna snö som lagt sig dämpar ljuden.

Här, i ett ännu ofärdigt industriområde i Boden, ska ett av Sveriges största industriprojekt ta form. Om allt går vägen ska den traditionellt smutsiga stålindustrin ersättas av ny teknik som pressar ner utsläppen nästan till noll.

I dag är det framför allt byggnadsarbetare som jobbar här. Men av de cirka 4 000 personer som rör sig inne på området finns redan nu också processoperatörer, automationstekniker och mekaniker som ska jobba i anläggningen när den är klar, och fler är på väg in.

En ståltrappa på kortsidan av en barack leder till IF Metalls kontor på området. Operatörerna och skyddsombuden Rudolf Nagy och Joel Elenius sitter vid ett bord tillsammans med ombudsmännen Mikael Enback och Ulrica Malmberg.

Rudolf Nagy kommer från Serbien men har de senaste åren jobbat på olika industriföretag runt om i Europa. I januari förra året flyttade han tillsammans med sin fru till Norrbotten.

– Jag läste om Stegra och blev intresserad. Industrin smutsar ner mycket, särskilt stålindustrin, och förändringarna måste börja någonstans, säger han.

Att vara mekaniker utan färdiga maskiner innebär ett annorlunda arbete. I stället för produktion handlar dagarna om att vara med när maskiner installeras, delta i diskussioner om hur lokaler ska utformas, bygga upp rutiner och säkerhetsstrukturer.

Joel Elenius började på Stegra några månader efter Rudolf Nagy. Han beskriver arbetet som en brygga mellan byggfasen och det framtida arbetet i produktionen.

– Det är mycket utbildning. Vi ser också vad vi kan hjälpa till med i största allmänhet och är med när saker installeras. Det är viktigt, då vet vi hur allt fungerar när det ska underhållas senare, säger han.

Oskar Mukka kliver in i baracken och hittar en ledig stol. Tre dagar i veckan arbetar han på Scania i Luleå. Resten av tiden är han regionalt skyddsombud, vilket betyder att han tillbringar dagarna på Stegra. Uppdraget är att bygga upp ett fungerande arbetsmiljöarbete inför framtiden: rekrytera skyddsombud och utbilda dem.

– När man bygger upp en helt ny industri finns risker som är svåra att förutse. Då är det avgörande att skyddsorganisationen finns med tidigt, säger Oskar Mukka.

Jämförelserna med den numera konkursade batterifabriken Northvolts etablering i Skellefteå är svåra att undvika. Två stora gröna industrisatsningar i norrländska kommuner som välkomnar jobben men också ställs inför snabba förändringar – och risker.

Båda satsningarna har samma person i ägarstrukturen, finansmannen Harald Mix, och rapporterna om att Stegra kan vara nästa bubbla att spricka har envist följt företaget under hösten.

Dessutom är båda industrier som ska byggas från grunden. På Northvolt dröjde det inte länge innan kritiken mot arbetsmiljön och förhållandena kring underentreprenörer och boendesituationen ställde sig i vägen för drömmen om gröna batterier.

För facken var det en lång uppförsbacke innan de fick till ett fungerande samarbete med Northvolt. Före konkursen hann flera dödsolyckor ske, ett antal bränder och explosioner, och många arbetare utsattes för farliga kemikalier.

Men att jämföra Stegra med Northvolt är ”som att jämföra äpplen med sten”, enligt Joel Elenius som får allmänt medhåll från de andra i rummet.

– Dessutom, till skillnad från Northvolt, har allt vi ska göra här testats tidigare. Teknikerna är inte nya i sig, de har bara kombinerats på ett nytt sätt, säger Rudolf Nagy.

Stegra valde dessutom tidigt att bygga företaget på ett annat sätt än Northvolt. Alla inblandade fackförbund bjöds in från början. Det får som mest finnas två led av underentreprenörer och alla ska ha kollektivavtal.

– Det är en viktig skillnad. Det som hände på Northvolt visar hur snabbt brister i samverkan påverkar arbetsmiljön och hur svårt det är att rätta till problem i efterhand, säger Ulrica Malmberg.

Det täta samarbetet gör att det är full aktivitet i fackens baracker. En övergiven, halvt avslutad lunchtallrik på skrivbordet i Byggnads rum vittnar om att det finns att göra.

– Stegra skickar också alla nya chefer på våra fackliga utbildningar, så att de lär sig samma sak som våra medlemmar. Det skulle jag säga är unikt i Sverige, säger Ulrica Malmberg.

För de fackliga på golvet har det fått betydelse, inte minst för förtroendet mellan facken och arbetsledningen.

Innan Rudolf Nagy kom till Sverige hade han ingen egentlig erfarenhet av fackligt arbete. När Oskar Mukka frågade om han ville engagera sig i arbetsmiljöarbetet blev det en ögonöppnare.

– I Serbien är det som att facket inte finns. Jag fick gå en grundkurs där jag lärde mig den svenska modellen. Jag visste inte att vi som arbetare kan påverka både jobbet och företaget. Då ville jag självklart vara med och bidra, säger Rudolf Nagy.

I dag har han gått flera utbildningar och är ett av skyddsombuden här. Även Joel Elenius har börjat utbilda sig. Under våren ska hundratals nya operatörer anställas. Tanken är att Rudolf Nagy, Joel Elenius och deras arbetskamrater då ska vara förberedda för att introducera dem.

Det har redan hunnit bli mörkt när det blir dags att se sig om i de blivande produktionslokalerna. Men strålkastare och snö skapar flera upplysta scener. Vid grindarna ringlar en bilkö fram. Alla som ska in här måste blåsa i en alkoholmätare. Allt över 0,0 promille innebär att man får vända.

Som gäst räckte det den här gången att visa id-kort, få ett halsband med namnbricka, dra på skyddsskor, reflexväst över vinterjackan, skyddsglasögon och hjälm. Sedan in i minibussen. Bälten på, säkerheten framför allt.

Läs också

Mer folk, mer fylla: Så påverkas Boden av industriboomen

✓Polisen: Vårt jobb blir ju att informera om baksidorna ✓Med pengar kommer organiserad brottslighet ✓”Företag är den moderna kofoten”

Stegras kommunikationschef Nils Eklund pekar ut det som ännu inte finns.

– Där borta blir det ett högt rött torn för vätgasen. Och här ska lastningen ske, allt järn kommer att staplas här.

Även om det är synbart långt kvar tills hans inre bild kommer att matchas av den yttre, är han inte orolig över höstens svarta tidningsrubriker om skakig finansiering.

– Vi ser ju vad som faktiskt händer här, säger han.

Rapporter om våld och fylla på Stegras boenden och att en person för en tid sedan gripits misstänkt för mordförsök på fyra personer, är mer ledsamt att prata om. Men att personalbostäderna skulle vara dåliga eller otrygga håller han inte med om. Han lyfter fram att det finns reception och vakter, att rummen är väl utrustade med toalett och dusch och i vissa fall eget pentry.

– Vi har ett bra samarbete med polisen och kommunen. Det är fruktansvärt att det hände, men inget vi kan förutse. Vi har strikt drog- och alkoholpolicy för alla som jobbar här, men vi kan inte förbjuda alkohol på fritiden, säger Nils Eklund.

Joel Elenius vill hellre lyfta fram blandningen av människor som Stegras styrka.

– Det finns många kulturer och språk här. Det gör jobbet mer dynamiskt, säger han.

När vi skiljs åt utanför fackbaracken blandas svenska och engelska till ett oigenkännligt gytter men under dagarna är engelska deras arbetsspråk. Utöver det jobbar Rudolf Nagy på med att lära sig svenska.

Flytten till Sverige och jobbet på Stegra är tänkta att vara. Han vill inte lyssna på de som ropar att det är en grön bubbla.

– Jobbet är nytt, modernt och har stor utvecklingspotential. Jag vill vara med och förändra industrin. Man måste våga riskera något om man vill uppnå något nytt, säger Rudolf Nagy.

Läs också

280 arbetare portade – Stegra skärper reglerna efter razzian

✓Efter razzian ✓Arbetare avvisas från Sverige ✓”Uppenbart för svårt att göra rätt”

Janna Ayres