Pengarna både finns – och inte

Klart det är trevligt att få utdelning på en aktie. Men hur var det nu med att det inte finns pengar, alltså till löneökningarna, frågar sig Marcus Raihle.

”Bra med krafttag, men skydds­ombuden måste också få komma in på alla arbetsplatser”

Chefredaktör Helle Klein om arbetslivskriminaliteten.

Läget på pappersbruken

”Glädjande”, säger Pappers förbundsekonom Christer Larsson om att läget är bra med några få undatag.

Framtidstro på bruken

Läget inom den svenska massa- och pappersindustrin är fortsatt bra.
– Vi har fått en bättre utveckling än vad jag trodde för ett par år sedan, säger Pappers förbunds­ekonom Christer Larsson.

Dagens Arbete har ringt runt till dryga 60-talet arbetsplatser inom Pappers.
Dagsformen går inte att klaga på. På de allra flesta görs tummen upp. Om 2014 för många bruk var ett bra år, har 2015 varit än bättre på många håll.
Med några få undantag är det bäst att tillägga.

Arctic Paper i Grycksbo har ett svårt år bakom sig. Bruket som köper in sin massa fick, enligt sin ordförande Lars-Göran Johansson, en extra utgift på i runda slängar 100 miljoner kronor, på grund av den starka dollar­kursen.

2016 kan därför bli ett darrigt år, som Grycksbo möter med att minska personalen med 30–40 personer.

Mondi Örebro hade också ett kämpigt 2015. Förlusterna ökade och i slutet av året kom så en besparingsplan med uppsägningar. Tanken är att det ska leda till nollresultat under 2016.

SCA-jätten Ortviken hade ett av sina sämre år, som ledde till att en pappersmaskin släcktes ner och 75 anställda drabbades.

– DA:s rundringning ger en rätt skaplig bild av läget i branschen, säger Christer Larsson.

Han menar att det blir tungt för bruk som Grycksbo, som köper mycket massa, medan det omvända gäller för de massaproducerande bruken.

Detta trots fallande massapriser på sistone. Tidningspapper har varit och är fortfarande en känslig del i branschen.

– Ortviken och Stora Enso Kvarnsveden är ett par exempel som uppvisar mediokra resultat under 2015.

För branschen generellt gäller att det bara är några få bruk som går back. Alla koncerner går med svarta siffror i boksluten.

– Och det är ju glädjande.

En anledning till att de goda tiderna håller i sig för den svenska massa- och pappersindustrin är strukturen.

– Vi har byggt upp en stark förpackningsindustri, som kan dra nytta av den ökade internethandeln.

– Men det grafiska papperet är ett bekymmer på sikt. Den låga efterfrågan fortsätter och kommer – förr eller senare – att slå mot den överkapacitet som råder i branschen.

Om det sedan blir i Sverige eller på annat håll som ytterligare kapacitet försvinner, låter Christer Larsson vara osagt.

I den lägesrapport DA publicerade för något år sedan, var ett av glädjeämnena den investeringsvåg som sköljt över industrin på senare år.

– Ja det är väldigt positivt. Investeringarna innebär att man ser en framtid inom massa- och pappersindustrin.

– Investerarna ser en möjlighet att tjäna pengar och att efterfrågan finns.

Ett litet men ändock varningens finger, reser han för de bruk som söker sig från grafiskt papper till linerproduktion.

– Här finns en risk för överetablering. Överkapacitet leder i sin tur till minskad lönsamhet …

Samtidigt har en del av de stora investeringarna inte gett avsett resultat.
Billerud Frövi är ett exempel. Här har det varit extremt mycket strul under fjolåret utifrån brukets investeringspaket på 900 miljoner kronor.

”Vi kan inte skruva nytt om vi inte får det nya att fungera”, säger brukets ordförande Pelle Eriksson.

Strulet 2015 gick så långt att koncernen var tvungen att utfärda en vinstvarning.
Men när allt är på plats då är bruket en av kronjuvelerna igen.

Många i branschen lider också med Holmen Hallstavik.
De har framgångsrikt jobbat sig bort från tidningspapper, men drabbades i november av en storbrand, som gör att produktionen beräknas gå för fullt igen först i slutet av mars.
Nästan ett halvårs avbräck.

Den långsiktiga trenden är att antalet anställda blir färre och färre. Men Christer Larsson har en känsla av att personalminskningarna under 2015 i en del fall var lite förhastade.

– Nymölla gick ner med 150 man och var tvungna att snabbt ta tillbaka ett tjugotal för att klara driften.

– Jag tycker mig se att uppsägningarna planat ut något. Företagen tog i lite för mycket i fjol.

SÅ HÄR ÄR DAGSFORMEN PÅ BRUKEN

ABB Figeholm

2015 blev ett kanonår och 2016 tycks bli ett riktigt skördeår. Bruket som gör isolation till transformatorer, har fått in stora order från Kina/Asien och allt fler inhyrda tas in. I mars går man upp på femskift igen.

ABSORBEST

Kisa
Under 2015 investerades i nya maskiner och bruket fick en ny lina. Tillfälligt anställda fick se sina anställningar omvandlas till fasta jobb. 2016 följer 2015 i spåren vad gäller produktion och vinst. Ett litet företag med rejält flyt.

AHLSTROM

Ställdalen
2015 blev inte lika bra resultatmässigt som året innan, men man gick för fullt med fulla orderböcker. Under 2015 fick bruket även tre större investeringar, varav en ny packlinje var den största. 2016? ”Vi ser ljust på framtiden”, säger ordförande Roland Ekeblad.

AHLSTROM MUNKTELL AB

Grycksbo
Levererar vinst och fungerar som de ska. Är en mycket lönsam del av Ahlstromkoncernen. Inga moln vid horisonten under 2016.

ALSTERMO BRUK

2014 var det första bra ekonomiska året på länge. 2015 blev som 2014 fast något sämre resultatmässigt, berättar en av ägarna Jesper Svensson. Under 2015 lades tid på en del utvecklingsprojekt – utökning i produktionen från resväskor till näraliggande produkter (boxar etc). ”Det räknar vi med ska ge resultat under 2016.”

ARCTIC PAPER
da_1330590041125_oversiktsbild_grycksbo.jpg

Grycksbo.

Grycksbo
2015 blev inget bra år. Bruket led under den starka dollarkursen, ”Den kostade oss i runda tal 100 miljoner kronor”, säger ordförande Lars-Göran Johansson. Resultatet blev därför negativt för fjolåret och hur det blir i år är svårt att gissa. ”Det blir ett darrigt år till och dessutom ska vi minska bemanningen med tio procent, 30–40 personer under året.”

Munkedal
2015 blev inte riktigt lika bra som 2014. Berodde mest på dyr dollar och därmed ökat massapris för bruket, som säljer sitt papper i euro. Ordförande Jenny Jansson menar att bruket kör för fullt, men att den stora osäkerheten under kommande år, är just förhållandet mellan dollarn och euron. Det räcker med några få ören hit eller dit som sedan blir till plus eller minus i miljoner när året ska slutsummeras.

ATA TIMBER

Waggeryd Cell
Produktionen rullade på som vanligt under 2015. ”Det blev ändå ett medelår, genom att priserna dippade”, säger ordförande Per-Jonny Krohn. Han ser 2016 som ett mycket svårbedömt år med fortsatt låga priser. ”Vi säljer bra, men vill ha mer betalt för det vi producerar.”

BILLERUD-KORSNÄS

Frövi
Utfallet 2015 blev inte alls vad bruket – eller koncernen – hoppats på. Enligt ordförande Pelle Eriksson var det oerhört mycket strul med de nya investeringar som hittills gjorts utifrån ”900-miljonerspaketet”. Det gick så långt att koncernen till och med vinstvarnat på grund av problemen i Frövi. ”Nu skjuter vi på en del investeringar för att stabilisera produktionen under 2016. Vi kan inte skruva nytt om vi inte får det nya att fungera”. Någon rädsla för framtiden finns dock inte. ”Vi finns på en växande marknad, med stabila kunder och bra produkter.” Och en maskinpark av högsta klass när bitarna fallit på plats.

Gruvön
2015 blev förhållandevis bra trots en del produktionsstörningar genom nyinvesteringar. Ordförande Steve Cato har lite svårare att sia om 2016, men förhoppningsvis ska det gå mot det bättre. Dessutom ser han fram mot den förstudie som ska göras och framåt nästa årsskifte kan resultera i ett beslut om byggandet av en ny kartongmaskin.

Karlsborg
2014 som var ett bra år följdes av ett ännu bättre 2015. ”Vi slog produktionsrekord, men några siffror på hur vi gått ekonomiskt har jag ännu inte”, säger ordförande Niklas Johansson. Inför 2016 är han hoppfull. ”Visserligen kan man aldrig annat än att sia om framtiden, men orderböckerna är fulla och fabriken går för fullt.”

Korsnäs
Trots investeringar med inkörningsproblem under 2015, slogs produktionsrekord. Ordförande Kjell Olsson ser positivt på 2016. Vätskekartong är en bra produkt och allt rullar på som det ska.

Rockhammar
Ökar produktionsvolymen stadigt. 88 000 årston i fjol (rekord – men ännu ingen smörgåstårta) förväntas bli över 90 000 i år. Tanken är att den nya massalinjen och flingtorken ska tas i bruk under tredje kvartalet.

Skärblacka
2015 blev ett år av investeringar och i slutändan ett bra resultat. Ordförande Marie Olsén hoppas mycket av 2016, inte minst den förprojektsstudie som är på gång. I bästa fall leder den till att en pappersmaskin flyttas över till Skärblacka från Finland. Beslut kommer till sommaren.

FINESS HYGIENE

Kisa
Ett svagt 2014 följdes av ett 2015 där man gick plus minus noll enligt avdelningens ordförande Nickolaus Tataridis. Nya maskiner på gång in och nya kunder i segmentet haklappar gör att 2016 ser positivt ut.

FISKEBY BOARD

Fiskeby
Resultatet 2015 nådde inte upp till förväntningarna. ”Vi kom inte upp till budget”, säger ordförande Claes Nöid. Någon köpare till bruket hittade inte ägarna, familjen Coors, men Claes Nöid noterar att de fortsätter investera i bruket. Han hoppas att 2016 ska flyta på, men ser samtidigt att konkurrensen i kartongbranschen ökar – inte minst för den returpappersbaserade kartong som Fiskeby producerar.

DALS LÅNGED COATING (fd. Stenqvist)

Dals Långed
Full beläggning under 2015, men en mer darrig start på 2016. Bruket avvaktar med att ersätta avgångar till orderläget stabiliserats.

DOMSJÖ FABRIKER

Domsjö
Trög världsmarknad prismässigt på viskos gjorde 2015 till ett normalår – med draghjälp av dollarn. För 2016 räknar ordförande Ronny Hellström att det ska gå ”lite sakta uppåt” igen.

DUNI

Dals Långed
Produktionen lades ner under 2015 och flyttades över till Skåpafors.

Skåpafors
2015 blev ett bra år enligt ordförande Ulrik Jörback. Bruket tjänar bra med pengar. Och han blickar ut över ett ljust 2016. Produktionen från Dals Långed har inlemmats i Skåpas produktion och han tror på ett lika bra kommande år som 2015. ”Vi har en utmaning i ombygget av båda tissue-maskinerna – en investering på 110 miljoner – men det är något som bara gör framtiden än ljusare.”

FITESA

Norrköping
2014 var året med fulla orderböcker och mer därtill. 2015 blev alldeles lysande. Ordförande Stefan Andersson berättar om ett trettiotal nyanställda, expansion av infrastrukturen på bruket och ett 2016 som stavas framtidstro.

HOLMEN

Braviken
Resultatmässigt bättre än budgeterat under 2015. Tanken är att man nu ska börja skörda efter PM 53:ans ombyggnad. ”Sakta men säkert går vi mot allt bättre resultat”, säger ordförande Kenneth Johansson.

Hallstavik. Foto: Alexander Donka

Hallstavik. Foto: Alexander Donka

Hallstavik
2015 var ett toppenår fram till branden i november. Först i mars räknar man nu med att bruket ska kunna gå för fullt igen. ”Branden kom helt fel för oss”, säger ordförande Aleksandar Srndovic. Och det är bara att hålla med. Fram tills dess har precis alla faktorer pekat rätt för Hallstavik. ”Branden kommer att påverka 2016 års resultat, men knappast så mycket att vi riskerar några röda siffror.”

Iggesund
2015 blev ett bra år med tan­gerande rekordfarter på maskinerna med gott ekonomiskt resultat. För 2016 spänns bågen ytterligare. Inga inplanerade stopp och året runt-drift ska lyfta bruket än mer.

Strömsbruk
Bra första halva av 2015 – sämre orderingång under hösten, gjorde att bruket hamnade lite under budget. Trots detta utökades produktionen från 30 000 till 36 000 årston. 2016 har börjat bra och tanken är att gå upp i produktion ytterligare.

LESSEBO BRUK

Lessebo
Har haft några turbulenta år. Under 2015 startade man upp en pappersmaskin till och har nu tre maskiner i produktion. Ordförande Lars Turunen har svårt att sia om 2016. ”Vi lever som bruk, och hankar oss fram. En positiv sak är att vi just nyanställt fem personer till.”

METSÄ BOARD

Husum
2015 blev inget kanonår, men ändå över budget, enligt ordförande Kenneth Olsson. Då stod man ändå med sina två pappersmaskiner oktober-december enligt plan. Under 2016 kör bruket igång sin 1,6-miljardersinvestering i en ny kartongmaskin. Tanken är att det ska bli ett än bättre 2016 när kartongproduktionen tar över.

METSÄ-TISSUE

Mariestad
Investeringar i en ny tissuelinje för Lambiprodukter är genomförd. ”Vi går nu för fulla segel”, säger en nöjd ordförande Lars Persson. Om 2015 blev ett bra år tycks 2016 inte bli sämre. ”Vi har full täckning på allt, alla linjer. Vi kommer också rekrytera tolv personer för att klara de ökade produktionsvolymerna.

Nyboholm
2015 blev ett år bättre än budget och ett antal slagna produktionsrekord. ”Det blev en hel del smörgåstårtor”, säger ordförande Jimmy Gustafsson. 2016 förväntas bli ett än bättre år. Ägaren vill få upp volymerna och då krävs det några extra skift på den rullmaskin som står i dag.

Pauliström
2015 blev ett bra år med slagn­a produktionsrekord. ”2016 verkar gå på samma linje”, säger ordförande Petter Ytterell, som antyder att investeringar i bruket nu börjat diskuteras.

MONDI GROUP

Väja
Nådde inte riktigt upp till budget under 2015. ”Men våra österrikiska ägare var ändå nöjda med oss”, säger ordförande Jennie Söderman. Under 2016 kommer bruket att köras fullt ut. ”Vi tuffar på enligt plan.”

Örebro Pappersbruk
Knackigt värre. 2015 gick med förlust och besparingsplan satt. ”Kostymen ska anpassas”, säger ordförande Tomas Sandberg. Det innebär neddragningar på personal under 2016 (elva tjänstemän/elva pappersarbetare). ”Om planen ger effekt ska vi klara 2016 med ett plus/minusresultat.” Tufft 2016 väntar.

MUNKSJÖ

Aspa
Massabruk med flyt. Produktionsrekord under 2015 och under 2016 syntes inga orosmoln på himmelen. ”Allt rullar på som det ska”, säger ordförande Marcus Bolin.

Billingsfors
Både 2014 och 2015 blev bra år. ”Fast 2015 nådde vi inte riktigt upp till den högt satta budgeten”, säger ordförande Jan Roger Wennersten. Trots allt bra vinstår och bonus båda åren till personalen. 2016 ser lovande ut, även om det aviserats investeringsstopp. Har nyrekryterat och gått från fyr- till femskift på en bestrykningsmaskin.

Jönköping
Under 2015 togs en ny kräpp-maskin i bruk och personalen utökades med sju personer. I år går man upp på kontinuerligt femskift på två av de tre kräppmaskinerna och planer finns även på att gå upp i skift på pappersmaskinen. Ordförande Christer Fransson ser framtiden an med stor tillförsikt.

NORDIC PAPER

Bäckhammar
Om 2014 var
exceptionellt bra, blev 2015 än bättre, enligt ordförande Per Gustafsson.
”Det regnade manna över ägare och toppskikt. Under 2015 var det nästan omöjligt att inte tjäna pengar. Vad jag kan se finns det inga tecken på att det ska gå sämre 2016.”

Säffle
”Vi tjänade bra med pengar och gick bra ekonomiskt. Däremot svajade orderingången en del”, berättar ordförande Anders Ågren. Han hoppas på bättre stabilitet just på den punkten under 2016 och ser ljust på det kommande året.

Åmotfors
Under 2015 slogs alla rekord som tänkas kan. ”Vi gick över budget och hade en väldigt bra lönsamhet”, säger brukets ordförande Nicklas Backelin. För 2016 ser orderingången väldigt ljus ut och i kombination med en stabil valuta, och bra elpriser, ser 2016 ut att bli ännu ett bra år för bruket.

OPPBOGA BRUK AB

Oppboga
Efter ett skapligt 2014 följde ett likaledes bra 2015. ”Vi gjorde ett antal miljoner i vinst, har gått upp på treskift på en av våra två maskiner”, säger ordförande Mikael Svensson. Den nyanställde säljaren blev raskt ny vd och genom skiftuppgången fick tre personer jobb. För 2016 verkar allt bara rulla på.

ROTTNEROS

Rottneros
Med dollarn på topp blev 2015 ett riktigt bra år för Rottneros. Nye ordföranden Dan Karlsson ser ingen anledning till att de goda tiderna inte ska fortsätta. Svarta siffror. Ordet positivt är ordet för dagen.

Vallvik
Produktionsmässigt bra, men ändå inte som tänkt. Enligt ordförande Thomas Wasberg slogs en radda produktionsrekord 2015. Bra vinst, men fortfarande lider produktionen av vissa flaskhalsar och ytterligare produktionshöjande investeringar ska till under året som kommer. Dollarn bidrog starkt till resultatet. Klartecken till att utöka från 220 000 årston massa till 255 000.

SCA

Lilla Edet
Ett bra 2015 följs av ett förhoppningsvis ännu bättre 2016, som ordförande Jan Andersen ser det. Två stora investeringar under året. En ombyggd torklinje är redan i gång och senare läggs en produktionslinje ner till förmån för en bättre från Frankrike. ”En riktig framtidsinvestering.”

Munksund
2015 blev ett budgetmässigt bra år. ”Men vi nådde inte upp till budget på produktion, trots att vi slog nytt produktionsrekord”, säger ordförande Stefan Lundkvist. 2016 har inletts svajigt, men det är något som bruket räknar med att ta in under året. Liten osäkerhet hur konkurrensen från finska Varkaus linerproduktion kommer att påverka.
Mölnlycke
Bruket låg på budget under 2015 och nyanställde dessutom tre personer på kollektivsidan. 2016 väntas inte bjuda på några större överraskningar.

Obbola
2015 blev ett bra år men under 2016 kommer troligen den ökade konkurrensen från Stora Enso-bruket i Varkaus att märkas mer. ”Vi kommer att tjäna pengar, men mindre än under 2015”, tror brukets ordförande Ronny Kassman.

Ortviken
2015 blev inget bra år för det anrika bruket. Ett svagt år slutade med att PM2:an släcktes ner och 75 anställda drabbades – varav 45 pappersarbetare. ”Under 2016 blir det färre ton ifrån oss.” säger ordförande Jan Öberg, ”men utifrån de förutsättningarna räknar vi med ett bra år.”

Östrand
Efter ett halvskapligt 2014 där man inte riktigt levde upp till budget, kom ett glimrande 2015. ”Det var all time high för oss, både på CTMP och sulfaten”, säger ordförande Lars Jonsson. Under 2016 tänker de fortsätta av bara farten, samtidigt som den helt nya fabriken växer fram parallellt. En fabrik som tryggar sysselsättningen för lång tid framöver.

SMURFIT KAPPA

Piteå
”Vi klarade inte av att slå produktionsrekordet från 2014 under fjolåret. Det fattades 3000 –4 000 ton”, säger ordförande Stefan Askenryd. ”Men under 2015 kunde vi ändå uppvisa fantastiska siffror. Vi gick bättre än bra.” För 2016 är han fortsatt optimistisk. Bruket är välinvesterat och ligger rätt i sin linerproduktion med en bra kundstock.

Timsfors
2015 blev som förväntat, men 2016 ser mörkare ut. Först tappade man en stor del av produktionen av Unicefs förvaringslådor för sprutor. Därtill 400 000 ”odlarlådor”, grönsakslådor till en annan storkund. ”Vi överlever, men i år gäller det att jaga volym. Nya kunder måste in”, säger ordförande Marco Vujic.

SOFIDEL

Swedish Tissue/Kisa
Kör för högtryck på den nybyggda konverteringen. Det handlar om 1 500 ton mer än tidigare. Har gått upp från två- till treskift och nu diskuteras fem-skift under 2016. Mungiporna uppåt, enligt avdelningens ordförande Nicko Tataridis.

STORA ENSO

Fors
2015 blev hyfsat trots orderbriststopp. Nu ser ordförande Janne Westman fram mot ett lite stabilare 2016. Bruket köper in sin massa, och massapriset ligger på topp. ”Tur att vi är i kartongbranschen.” Väntar på investeringar i form av en ny CTMP-fabrik, men det ser segt ut.

Hylte
2015 blev något av ett återhämtningsår, efter flera år av neddragningar. Pappers ordförande Märit Andersson menar att produktionen rullade på bra och att utsikterna för 2016 ser ut som för det gångna året.

Kvarnsveden
2015 var ett dåligt år fram till augusti –september då orderläget vände uppåt. ”Om orderläget håller i sig så ser 2016 ut att kunna bli ett betydligt bättre år än fjolåret, då vi dessutom hade röda siffror”, säger ordförande Sonny Waern. ”Valutan är också fortfarande med oss”.

Nymölla
2014 var ett lite svagare år. 2015 blev hyfsat trots inplanerat storstopp. ”Vi hamnade klart över budget”, säger ordförande Conny Åkesson. ”Vi har också tagit över produktion från Varkaus, som blir ett ekonomiskt tillskott för oss. Räknar därför med att det ska rulla på bra för oss under 2016.”

Skoghall
2015 blev ett bra år. ”Vi jobbar på en positiv marknad”, säger ordförande Petter Östergren. Under 2016 drar koncernen i gång en ny fabrik i Kina. ”Den tar en del av vår kapacitet, men eftersom det ser positivt ut på kundsidan i övrigt, kan vi hitta annan ersättning för det bortfallet.”

Skutskär
Ungefär som tidigare. Svarta siffror för 2015 och svarta siffror i bokslutet. Vilar tungt mot fluff-massan. Det har pratats om investeringar, men de har skjutits upp gång på gång, säger ordförande Mikael Ybert. Det gör oss lite oroade. Bruket är dock flitigt på att nyanställa och alla pensionsavgångar ersätts.

SVENSKA PANIER

Svanskog
Tillförordnade ordföranden Peter Wikström ser tillbaka på 2015 som ett riktigt bra år. Bruket – som tillverkar ölunderlägg – har gått med full beläggning och valutakurserna har stått dem bi. Ny elpanna i somras gör att bruket nu bytt båda sina pannor, stora investeringar för en liten arbetsplats. Ser 2016 an med tillförsikt. Fotbolls-EM borde inte minska behovet av paradprodukten.

SVENSKA PAPPERSBRUKET

Klippan
2015 började bra och slutade lite sämre. Vinsten blev inte så stor, men man fick i alla fall en ny press på plats. 2016 har inletts med en fartökning, enligt ordförande Kim Karlsson. Tillskott på nya kunder och en klar produktionsökning på gång.

SÖDRA

Mönsterås
2015 blev ännu ett resultatmässigt bra år, enligt ordförande Lars Nilsson. Bruket är och förblir en kassako inom koncernen. ”Och det finns ingenting som pekar på att det ska vända och gå sämre under 2016. Januari blev en första rekordmånad.”

Mörrum
2015 gav ett bra årsresultat. Samtidigt investerades i en ny flisfabrik och dissolvingmassan skördade nya framgångar. För 2016 finns planer för fortsatta investeringar och så gäller det att komma upp i den produktion det investerats för.

Värö. Foto: Anna Ekros

Värö. Foto: Anna Ekros

Värö
2015 blev ett lika bra år för Värö som året innan. Detta trots att haussen på marknaden dämpades och priserna föll. Men kronan vägde upp prisfallet, konstaterar ordförande Nils-Erik Andersson. Inför 2016 dämpar han förväntningarna. Man ska ha ett fem–sex veckor långt stopp och köra i gång en till stora delar ny fabrik. ”Det blir ett mellanår, men ändå ett plus på sista raden.”

Läs mer: Avtalsrörelsen


gw@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Bruken ­fortsätter göra stora pengar

HÖGKONJUNKTURDen svenska ­massa- och pappersindustrin har en rejäl formtopp. DA:s årliga granskning visar att bara några av 60 arbetsplatser har problem med lönsamheten.

 

2015 – ljusning på Pappers horisont

20152014 gick pappers-och massaindustrins väg. Kronfall, låga el- och råvarukostnader och ett år fyllt av investeringar.

 

Så är dagsformen på pappersbruken

2015 – Hela listanSå är dagsformen på pappersbruken

 

Läs mer från Dagens Arbete:

Läderindustrin i Bangladesh

Miljökata­strofen som flyttade

REPORTAGELädergarverierna i Bangladesh blev ökända för att ha förorenat en flod och en stadsdel. Staten tvingade dem att flytta från huvud­staden Dhaka. Nu förgiftas ytterligare en flod.

DA:s prover avslöjar gifter i vattnet

Reningsverket är för litet och gifter läcker ut i floden. Farligt avfall läggs på hög. Dagens Arbetes egna prover avslöjar en ny miljökatastrof. 

Han vill starta ett miljövänligt garveri

Mitt i miljökatastrofen finns en strimma av hopp. Tulin Hossain drömmer om att skapa världens miljö­vänligaste garveri i sin hemby, med maskiner från svenska Bölebyn.

Avtal 2020

Förhandlingar om försäkringar igång – kamp mot klockan

LO kräver tjänstepension till fler och mindre krångel vid arbetsskador. Förhandlingarna om avtalsförsäkringarna ska vara på plats innan de vanliga avtalsförhandlingarna är klara.

Arbetsgivarnas lönebud: 1,4 procent

Avtal 2020

4

Vem vinner matchen?

Avtal 2020Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

2

Avtalsrörelsen från a till ö

OrdlistaVad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Striden om tiden har börjat – igen

LEDAREPrecis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Packbanden bort!

ÖGONBLICKETKlockan är 14.59 på Katrinefors bruk i Mariestad.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Splittrad insats mot kriminella företagare

Da reder utKriminella har infiltrerat arbetsmarknaden. Pengar tvättas, seriösa företagare slås ut och människor utnyttjas. Två olika satsningar ska bekämpa brottsligheten. Men de samarbetar inte och sekretessregler försvårar arbetet.

1

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

PerspektivArbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.

Så har skuggsamhället vuxit fram

TidslinjeEn rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

Tre tillbaka på jobbet efter gasolyckan

ARBETSPLATSOLYCKALivsfarligt svavelväte läckte ut på massafabriken i Olshammar. Huvudskyddsombudet Sonny Johansson får frågor från hela Sverige om olyckan.

Pappers hoppas på högre lönelyft än det finländska

Avtal 2020I måndags avslutades en cirka två veckor lång strejk på finländska pappersbruk.

Utredare: Förtydliga ”normalt förekommande arbete”

SjukförsäkringBegreppet normalt förekommande arbete har kritiserats för att vara vagt. Ändå kan det avgöra vem som får sjukpenning eller inte. Nu föreslås en lagändring som ska förtydliga begreppet.

1

Långt från centrum

BildreportageJens Olof Lasthein skildrar Europas geografiska utkanter.

Pappersarbetare andades in livsfarlig gas

ArbetsplatsolyckaAspa bruk i Olshammar står still sedan gasläckan på söndagen. – Det är mycket som snurrar i huvudet på folk, säger Sonny Johansson, arbetsställets huvudskyddsombud.

”Ge oss en välfärd att lita på, politiker”

DebattVälfärd är plötsligt ordet på alla politikers läppar. Bra så, men vi måste också kunna lita på att vi får del av den, skriver Thomas Nilsson, ordförande i Pappers avd 11.

4

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Knarket i industrin

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

EnkätHur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

7

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Smörgåsbordet är dukat, varsågoda!

KRÖNIKAArbetsgivarna vill minska fackets inflytande över lönen, tiden och arbetsmiljön. Nu är det viktigt att vi håller ihop så vi får tyngd bakom våra krav, skriver Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.