Industriarbetarnas tidning

Snacket som ska ge skydd

6 april, 2016

Ny utbildning ska göra det lättare för skyddsombud och chefer att prata med varandra.

Bruk i Sverige och Norge

Nordic Paper finns i Sverige och Norge. Bruken ligger i Säffle, Bäckhammar, Greåker och Åmotfors.
På det integrerade bruket
i Säffle tillverkas olika typer av livsmedelspapper som används till mat och bakning.
Totalt finns ungefär 130 kollektivare på bruket i Säffle, 16 är skyddsombud.

Det här är BAM

Har tagits fram av en ideell organisation
Utbildningen Bättre arbetsmiljö, BAM, är framtagen av arbetsgivare och arbetstagare tillsammans med Prevent, en ideell organisation som ägs av LO, Svenskt Näringsliv och PTK.

Föreläsningar och grupparbeten
Utbildningen riktar sig framför allt till chefer, arbetsledare, skyddsombud och andra fackliga företrädare. Den består bland annat av föreläsningar och grupparbeten. Målet med utbildningen är att ge deltagarna ett helhetsperspektiv på arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete. Utbildningen innehåller bland annat information om lagar och bestämmelser, men även arbetsmiljöns betydelse för individ, företag och samhälle.

Kompletterar materialet
Många branscher kompletterar utbildningsmaterialet och gör det mer branschspecifikt.
Det materialet som bland annat Lena Smersfeldt har varit med och tagit fram går att hitta på: www.prevent.se/massapapper

Lena Smersfeldt har varit på bruket i Säffle sedan hon var 16. Då, den första sommaren, vaktade hon porten. Numera vakar hon som huvudskyddsombud i stället över arbetsmiljön.

Engagemanget i frågorna märks tydligt. Försiktigt närmar hon sig knuten med dålig sikt där lastbilstransporter ibland backar ut. Och när hon kommer ut på fabriksgolvet kontrollerar hon direkt att det finns ordentligt med öronproppar kvar. Lena kallar sig själv för insnöad på arbetsmiljö.

Kanske var det därför som hon i höstas blev ombedd att vara med och anpassa utbildningen BAM till massa- och pappersindustrin. Förkortningen står för bättre arbetsmiljö och utbildningen riktar sig bland annat till chefer och skyddsombud. Tidigare hade det inte funnits något anpassat utbildningsmaterial för branschen. Tillsammans med representanter från båda parterna och några till tog Lena plats i gruppen.

”Att ha en pågående dialog är precis lika viktigt som att vi har utbildning.”

– Tidigare har alla bruk haft olika sorters utbildning på olika nivåer. Något bruk hade haft en dag, ett annat tre och det tredje hade de här 40 timmarna som man bör ha, säger Lena.

Det nya utbildningsmaterialet blev klart i början av januari. Olyckssituationer har hämtats från brukens miljöer för att göra utbildningen lättare att ta till sig.

I det nya materialet finns bland annat tips på viktiga saker att tänka på vid kemisk hantering och råd för att slippa klämma och skära sig vid pappersbrukens olika maskiner.

– Pratar man om pappersmaskiner, pannhus eller renserier så känner folk igen sig. Då blir det genast enklare att relatera till materialet, säger Lena.

Materialet ska fungera som en rekommendation och göra brukens olika utbildningar mer lika varandra.

Lenas arbetsgivare Nordic Paper planerar att använda delar av materialet i en ny koncerngemensam utbildning i Sverige. Genom grupparbeten ska chefer och skyddsombud utifrån realistiska situationer få diskutera arbetsmiljö. Parterna hoppas sedan att samtalen ska sprida sig ut på fabriksgolven.

Just samtalen mellan skyddsombud och chefer är viktiga för att upprätthålla en bra arbetsmiljö tycker Lena. Med en bra dialog känns arbetet mer meningsfullt.

– Att som skyddsombud få en bra respons av sin chef ger en känsla av möjlighet att påverka som är häftig.

Lars Löfquist, personaldirektör på Nordic Paper, gillar anknytningen till det dagliga arbetet som finns i det nya utbildningsmaterialet. Även han betonar att samtalen mellan chefer och skyddsombud är en central del i arbetsmiljöarbetet.

– Att ha en pågående dialog är precis lika viktigt som att vi har utbildning. Och har vi då ett utbildningsmaterial som alla känner igen sig i blir det bättre diskussioner, säger han.

Lena tror att samtal och respons kan få fler att engagera sig i vakandet över arbetsmiljön. Förstärkning behövs, bruket saknar på vissa ställen skyddsombud.

– Det är inte så att folk står i kö direkt.

Nu hoppas hon att det ska bli ändring på det.

 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Hur har du det på jobbet under pandemin?

Hur har du det på jobbet under pandemin?

Alla jobbar hemma, eller? Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek vill få en bredare bild av hur vi har det under pandemin. Därför efterlyser de fler berättelser från de som jobbar inom LO:s område.

Oro, tristess – och lättare att delta i viktiga möten

Oro, tristess – och lättare att delta i viktiga möten

Dagens Arbete hörde av sig till tre av dem vi mötte under pandemins början. Vad har påverkat mest under coronaåret?

Fackförbunden: Så kan vi motverka belastnings­skador

Fackförbunden: Så kan vi motverka belastnings­skador

Arbetsmiljö Ett regelverk som gör det lättare att få arbetsskador godkända, fler ergonomi-skyddsronder, mer varierade uppgifter och tid att använda de hjälpmedel som finns. Det efterlyser tre arbetsmiljöansvariga på IF Metall, GS och Pappers. Angelika Lang, IF Metall: Måste bli lättare att få skadan godkänd Problemet med belastningsskador är mer utbrett än vad statistiken visar, […]

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

”Jag lägger mig i lite överallt”

”Jag lägger mig i lite överallt”

Möte med Jobbet på Berendsens tvätteri i Ockelbo ska bli roligare och mer varierat. Marianne Sund leder ett projekt för att arbetskamraterna ska hålla hela arbetslivet. Redan för några år sedan gjordes ett försök att införa rotation mellan arbetsuppgifter på tvätteriet, men den gången gick projektet i baklås. − Jag tror att det gick för […]

Allt mer ensamt när robotar ersätter arbetskamrater

Allt mer ensamt när robotar ersätter arbetskamrater

Färre arbetare och smartare maskiner. På SKF:s ”världsklass-fabrik” ersätts människan av förarlösa truckar och robotar. ”En tickande social bomb”, varnar forskare.

Schystare säkerhet på sågen

Schystare säkerhet på sågen

Iaktta och prata – utan pekpinnar. Så hjälper anställda på SCA:s sågverk i Rundvik varandra att välja säkra beteenden framför osäkra.

Virtuell värld skyddar montörer

Virtuell värld skyddar montörer

VR-glasögon och smarta kläder ska förhindra att du blir skadad på jobbet.

Stora arbetsmiljörisker på tunga industrier

Stora arbetsmiljörisker på tunga industrier

Nio av tio tunga industrier har brister i arbetsmiljön. Det konstaterar Arbetsmiljöverket efter inspektioner av 480 kemi- och processintensiva företag.

Verktyg med gummi skyddar montörerna

Verktyg med gummi skyddar montörerna

Vibrationsskador har länge plågat svenska industriarbetare. Men kanske finns en enkel lösning? På Volvo i Arvika pågår ett forskningsprojekt för att ta fram verktyg som inte skadar montörerna.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.