Industriarbetarnas tidning

Snacket som ska ge skydd

6 april, 2016

Ny utbildning ska göra det lättare för skyddsombud och chefer att prata med varandra.

Bruk i Sverige och Norge

Nordic Paper finns i Sverige och Norge. Bruken ligger i Säffle, Bäckhammar, Greåker och Åmotfors.
På det integrerade bruket
i Säffle tillverkas olika typer av livsmedelspapper som används till mat och bakning.
Totalt finns ungefär 130 kollektivare på bruket i Säffle, 16 är skyddsombud.

Det här är BAM

Har tagits fram av en ideell organisation
Utbildningen Bättre arbetsmiljö, BAM, är framtagen av arbetsgivare och arbetstagare tillsammans med Prevent, en ideell organisation som ägs av LO, Svenskt Näringsliv och PTK.

Föreläsningar och grupparbeten
Utbildningen riktar sig framför allt till chefer, arbetsledare, skyddsombud och andra fackliga företrädare. Den består bland annat av föreläsningar och grupparbeten. Målet med utbildningen är att ge deltagarna ett helhetsperspektiv på arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete. Utbildningen innehåller bland annat information om lagar och bestämmelser, men även arbetsmiljöns betydelse för individ, företag och samhälle.

Kompletterar materialet
Många branscher kompletterar utbildningsmaterialet och gör det mer branschspecifikt.
Det materialet som bland annat Lena Smersfeldt har varit med och tagit fram går att hitta på: www.prevent.se/massapapper

Lena Smersfeldt har varit på bruket i Säffle sedan hon var 16. Då, den första sommaren, vaktade hon porten. Numera vakar hon som huvudskyddsombud i stället över arbetsmiljön.

Engagemanget i frågorna märks tydligt. Försiktigt närmar hon sig knuten med dålig sikt där lastbilstransporter ibland backar ut. Och när hon kommer ut på fabriksgolvet kontrollerar hon direkt att det finns ordentligt med öronproppar kvar. Lena kallar sig själv för insnöad på arbetsmiljö.

Kanske var det därför som hon i höstas blev ombedd att vara med och anpassa utbildningen BAM till massa- och pappersindustrin. Förkortningen står för bättre arbetsmiljö och utbildningen riktar sig bland annat till chefer och skyddsombud. Tidigare hade det inte funnits något anpassat utbildningsmaterial för branschen. Tillsammans med representanter från båda parterna och några till tog Lena plats i gruppen.

”Att ha en pågående dialog är precis lika viktigt som att vi har utbildning.”

– Tidigare har alla bruk haft olika sorters utbildning på olika nivåer. Något bruk hade haft en dag, ett annat tre och det tredje hade de här 40 timmarna som man bör ha, säger Lena.

Det nya utbildningsmaterialet blev klart i början av januari. Olyckssituationer har hämtats från brukens miljöer för att göra utbildningen lättare att ta till sig.

I det nya materialet finns bland annat tips på viktiga saker att tänka på vid kemisk hantering och råd för att slippa klämma och skära sig vid pappersbrukens olika maskiner.

– Pratar man om pappersmaskiner, pannhus eller renserier så känner folk igen sig. Då blir det genast enklare att relatera till materialet, säger Lena.

Materialet ska fungera som en rekommendation och göra brukens olika utbildningar mer lika varandra.

Lenas arbetsgivare Nordic Paper planerar att använda delar av materialet i en ny koncerngemensam utbildning i Sverige. Genom grupparbeten ska chefer och skyddsombud utifrån realistiska situationer få diskutera arbetsmiljö. Parterna hoppas sedan att samtalen ska sprida sig ut på fabriksgolven.

Just samtalen mellan skyddsombud och chefer är viktiga för att upprätthålla en bra arbetsmiljö tycker Lena. Med en bra dialog känns arbetet mer meningsfullt.

– Att som skyddsombud få en bra respons av sin chef ger en känsla av möjlighet att påverka som är häftig.

Lars Löfquist, personaldirektör på Nordic Paper, gillar anknytningen till det dagliga arbetet som finns i det nya utbildningsmaterialet. Även han betonar att samtalen mellan chefer och skyddsombud är en central del i arbetsmiljöarbetet.

– Att ha en pågående dialog är precis lika viktigt som att vi har utbildning. Och har vi då ett utbildningsmaterial som alla känner igen sig i blir det bättre diskussioner, säger han.

Lena tror att samtal och respons kan få fler att engagera sig i vakandet över arbetsmiljön. Förstärkning behövs, bruket saknar på vissa ställen skyddsombud.

– Det är inte så att folk står i kö direkt.

Nu hoppas hon att det ska bli ändring på det.

 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Fackförbunden: Så kan vi motverka belastnings­skador

Fackförbunden: Så kan vi motverka belastnings­skador

Arbetsmiljö Ett regelverk som gör det lättare att få arbetsskador godkända, fler ergonomi-skyddsronder, mer varierade uppgifter och tid att använda de hjälpmedel som finns. Det efterlyser tre arbetsmiljöansvariga på IF Metall, GS och Pappers. Angelika Lang, IF Metall: Måste bli lättare att få skadan godkänd Problemet med belastningsskador är mer utbrett än vad statistiken visar, […]

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

”Jag lägger mig i lite överallt”

”Jag lägger mig i lite överallt”

Möte med Jobbet på Berendsens tvätteri i Ockelbo ska bli roligare och mer varierat. Marianne Sund leder ett projekt för att arbetskamraterna ska hålla hela arbetslivet. Redan för några år sedan gjordes ett försök att införa rotation mellan arbetsuppgifter på tvätteriet, men den gången gick projektet i baklås. − Jag tror att det gick för […]

Allt mer ensamt när robotar ersätter arbetskamrater

Allt mer ensamt när robotar ersätter arbetskamrater

Färre arbetare och smartare maskiner. På SKF:s ”världsklass-fabrik” ersätts människan av förarlösa truckar och robotar. ”En tickande social bomb”, varnar forskare.

Schystare säkerhet på sågen

Schystare säkerhet på sågen

Iaktta och prata – utan pekpinnar. Så hjälper anställda på SCA:s sågverk i Rundvik varandra att välja säkra beteenden framför osäkra.

Virtuell värld skyddar montörer

Virtuell värld skyddar montörer

VR-glasögon och smarta kläder ska förhindra att du blir skadad på jobbet.

Stora arbetsmiljörisker på tunga industrier

Stora arbetsmiljörisker på tunga industrier

Nio av tio tunga industrier har brister i arbetsmiljön. Det konstaterar Arbetsmiljöverket efter inspektioner av 480 kemi- och processintensiva företag.

Verktyg med gummi skyddar montörerna

Verktyg med gummi skyddar montörerna

Vibrationsskador har länge plågat svenska industriarbetare. Men kanske finns en enkel lösning? På Volvo i Arvika pågår ett forskningsprojekt för att ta fram verktyg som inte skadar montörerna.

Döds­olyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

Döds­olyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

Vad händer om arbetsmiljöombudet utsätts för trakasserier, eller inte kan begära skyddsstopp eller arbetsmiljöåtgärder? Det frågar Stefan Lindahl, regionalt skyddsombud på IF Metall, efter Svenskt Näringslivs förslag med arbetsmiljöombud istället för fackligt tillsatta regionala skyddsombud.

Varannan ung tycker att jobbet är tungt

Varannan ung tycker att jobbet är tungt

Unga industriarbetare har svårare än äldre att säga i från, visar IF Metalls arbetsmiljöundersökning. De tycker att arbetet är tyngre, mer enformigt och känner mer olust inför jobbet än sina äldre jobbarkompisar.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Hon startar en minnesfond för anhöriga

Christina Anderssons son Robin fastnade i en maskin och dog på jobbet. Nu startar hon en minnesfond för att hedra sonen och hjälpa andra anhöriga ekonomiskt.

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

Så löser Norge brotten på halva tiden

Norge har klart kortare utredningstider vid arbetsmiljöbrott än Sverige. Hur vi jobbar kan kanske därför ses som förslag på förbättringar hos er, skriver norska domaren Rune Bård Hansen.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Las-uppgörelsen

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

När IF Metall gjorde upp med arbetsgivarna om anställningsskyddet var det inget svek, utan solidaritet med dem som har det sämst, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.