Industriarbetarnas tidning

Dags för GS-kongress

19 maj, 2016

Skrivet av

GS-rapport-5-ar-liten
går det mellan GS kongresser. Flera motioner (förslag) som ställts till kongressen handlar om att den borde hållas vart tredje eller fjärde år i stället. Förbundsstyrelsen föreslår att den femåriga perioden behålls. Men det är kongressledamöterna som bestämmer genom att rösta.

Ska GS-facket HBTQ-certifieras? Bör taket på medlemsavgiften slopas? Och borde inte avdelningarna få mer av förbundets pengar? I helgen håller GS kongress.

Kongressen är förbundets högsta beslutande organ. Vad den bestämmer har förbundsledningen och resten av organisationen i uppdrag att utföra. De 112kongressombuden är GS-medlemmar från hela landet och ska bland annat:

  • Utse förbundsordförande, förste och andre vice ordförande för de kommande fem åren. Utse ledamöter i förbundsstyrelsen
  • Diskutera och rösta om motioner (förslag) som har lämnats till kongressen.
  • Fastställa förbundets strategiska långsiktiga mål.
  • Göra ändringar i stadgarna, som kan kallas förbundets grundlag. Bara kongressen kan besluta om ändringar.

GS-kongress-50-motionerOrdet kongress kommer från latinets congressus som betyder möte, könsumgänge eller samman­drabbning. Betydelsen könsumgänge har gått ur tiden och i dag betyder det helt enkelt sammankomst.

(Källa: Ordens ursprung: Etymologisk ordbok över 2000 ord och uttryck av Bo Bergman)

GS-kkongress-rapporterNågra motioner och förbundsstyrelsens svar

GS-kongress-tummeupp

Förslag som förbunds­styrelsen instämmer med:

  • Bemanningsföretag används allt oftare i stället för att anställa. Syftet med bemanningsavtalet var att inhyrd personal skulle tas in tillfälligt, skriver avdelning 3.
    Förslag: Att förbundet verkar för att begränsa inhyrning från bemanningsföretag.
  • HBTQ-personer har genom åren osynliggjorts då de inte upplevs passa in i den traditionella kvinno/mansrollen vilket skapat ett stort utanförskap. Vi måste lära oss hur vi kan få insikt i dessa frågor och på riktigt visa att vi menar allas lika värde, skriver avdelning 9.
    Förslag: Att GS-facket genomgår en HBTQ-certifiering (se faktaruta).
  • Avdelningarnas budgetar har visat underskott de senaste åren. En ökning av det tilldelade grundbeloppet från 10 till 13 procent gör det möjligt att bedriva den fackliga verksamheten enligt våra mål och verksamhetsplaner utan underskott, skriver avdelning 14.
    Förslag: Att avdelningarna erhåller ett grundbelopp på 13 procent av förbundets totala nettointäkt.
HBTQ

Förkortning för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queerpersoner. En HBTQ-certifiering ger verktyg för att arbeta systematiskt med rättighetsfrågor, likabehandling, bemötande och mänskliga rättigheter.

GS-kkongress-tumme-ner

Förslag som förbundsstyrelsen inte instämmer med

  • Medlemsavgiften är orättvis i dag, med ett tak för högsta avgift och ett golv för lägsta. En solidarisk avgift med samma procentsats på alla inkomster behövs, skriver avdelning 7.
    Förslag: Att medlemsavgiften ska vara inkomstrelaterad utan tak och golv.
  • Att lönsamma fabriker läggs ner i Sverige beror delvis på att det är för enkelt och billigt att lägga ned. I Tyskland finns en strängare lagstiftning, skriver avdelning 7.
    Förslag: Att genom LO driva frågan om att företagsnedläggningar i Sverige ska ha samma kostnadsnivå som övriga EU.
  • I dag är bara 10 av 15 avdelningar representerade i förbundsstyrelsen, skriver avdelning 12.
    Förslag: Utöka förbundsstyrelsen från 13 till 18 ledamöter där en ledamot från varje avdelning kan ingå.
* exklusive lönekostnader
* exklusive lönekostnader

Värdepapper räddar förbundet

Ekonomin och de senaste fem årens verksamhet redovisas på kongressen. 2015 gick förbundets verksamhet med 45 miljoner i underskott, men avkastningen på värdepapper gjorde att resultatet ändå slutade på 18 miljoner i vinst.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Från Love till love – så blev GS-kongressen

Från Love till love – så blev GS-kongressen

GS kongress har gått i mål. För alla er som inte kunde vara där kör vi en kort sammanfattning.

GS-facket ska certifieras för mångfald

GS-facket ska certifieras för mångfald

Kongressen röstade enhälligt ja till att GS ska genomgå en HBTQ-certifiering. Det är en kvalitetsstämpel för att förbundet systematiskt arbetar med rättighetsfrågor, likabehandling, bemötande och mänskliga rättigheter

1 000 bemannings­anställda kan tas ut i strejk

1 000 bemannings­anställda kan tas ut i strejk

LO-förbunden varslar om konflikt inom bemanningsområdet.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

Om vi inte åtminstone försöker använda fackets enda motmakt när grundläggande intressen hotas så kommer allt fler att ställa sig frågan varför de alls ska vara organiserade, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Nästa vecka kommer utredningens förslag på hur las ska ändras. Det finns en oro för att de fasta jobben ska bli mindre trygga. Men i coronakrisens spår är det som vanligt. De med osäkra anställningar blir av med jobbet först.

Bemannings­anställda: Önskar vi hade samma villkor

Bemannings­anställda: Önskar vi hade samma villkor

Bemanningsanställda rök först när Volvo stängde. När produktionen drar igång igen står de sist i kön för att få tillbaka jobben. Än så länge är Joel Gustafsson och Mikael Olsson utan arbete.

Bemanningsföretag eller fackförening?

Bemanningsföretag eller fackförening?

”Om de lokala verkstadsklubbarna skall överleva i framtiden måste splittringen genom inhyrning stoppas”, skriver en bemanningsanställd industriarbetare.

Bemanningens pris

Bemanningens pris

För 20 år sedan var tanken att det skulle användas för att klara tillfälliga toppar. I dag har det blivit en permanent lösning, antalet bemanningsanställda har tiofaldigats. För många är det en väg in på arbetsmarknaden. Andra fastnar i en ­evighet av osäkra uppdrag. Som Antonio.

Bemanningens baksida

Bemanningens baksida

Gillar du att arbeta i högt tempo under extrema förhållanden? Bemannings­företag söker dig som är stark och snabb. Dagens Arbete och Handelsnytt granskar en bransch med rädda unga som blir av med jobbet när de slits ut.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.