Industriarbetarnas tidning

Bredden räddade vinsten

27 juni, 2016

Skrivet av

Stefan Andersson, Pappers ordförande på bruket. Foto: Sara Kroon
Stefan Andersson, Pappers ordförande på bruket.
Foto: Sara Kroon

Fitesa är Holmenavknoppningen som blev succé.
– Bortsett startåret 1984/85 har vi aldrig gjort ett dåligt resultat, säger Pappers ordförande på bruket, Stefan Andersson.

Han vet. Han var med från början. Som anställd på Braviken tog han steget över till det nystartade företaget, som skulle bli Holmens ”tredje ben”.

– Holmen sökte någonting som inte var så konjunkturkänsligt, någonting vid sidan om kartong och tidningspapper.

Det blev fiberväv. Mark och personal fanns att tillgå. 1984 byggdes fabriken och året efter togs den första produktionslinjen i bruk.

Sedan dess har bruket haft två ägare till vid sidan av Holmen innan brasilianska Fitesa klev in 2012.
Under åren har gamla produktionslinjer lagts ner och nya tillkommit. Och det senaste tillskottet är från i fjol och gav över fyrtio nya jobb.

– En hel del ungdomar och några från Braviken hörde till dem som anställdes, säger Stefan Andersson.

Han menar att det var en livsviktig investering och extremt välkommet.

– När beskedet kom var det en bra dag. Vi firade med tårta.

Under Stefan Anderssons år har produktionen ökat från 500 årston till 53 500. Samtidigt närmar sig omsättningen miljarden.

– Vår marknad ser bra ut, konstaterar även vd:n Anders Fogelberg. Vår marknad är global och i nuläget är vi störst av Fitesas tre fabriker i Europa.

Han pekar på en fördel som företaget har, de kan förutse marknadens behov i förväg.

– Vi vet hur många barn som föds, hur stort antalet kvinnor är liksom antalet äldre.

Kort sagt vilken utveckling som sker i de grupper där företaget har sina kunder.

– När vi vet detta är det också lätt att investera utifrån detta.

Investeringen i den nya linjen – som innebär att företaget nu åter har tre linjer – har kostat 650 miljoner kronor.

Precis som Stefan Andersson gläds Anders Fogelberg åt att koncernen valt att satsa på Norrköping.

– Och den nya linjen har inte stått still en endaste dag på grund av orderbrist, säger han nöjt.

I dagsläget har Fitesa 150 anställda – fyrtiotvå fler än före investeringen.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.