Industriarbetarnas tidning

Nu ska Stampen få ner fordringsägarnas krav

16 juni, 2016

Skrivet av

På måndag inleds nästa kritiska steg i projektet Rädda Stampen – tingsrätten ska besluta om rekonstruktionen ska fortsätta. Om inte väntar konkurs.

Fakta Stampens rekonstruktion:

Stampenkoncernens rekonstruktion omfattar 16 bolag med totalt över 3 000 anställda:

Stampen AB, Mediaintressenter PLMS, Stampen Local Media, Stampen Digitala Medier, Stampen Local Media Försäljning, Stampen Media Partner, V-Tab AB, V-Tab Landvetter, V-Tab Västerås, V-Tab Norrahammar, V-Tab Norrtälje (i Södertälje), V-Tab Falkenberg, V-Tab Vimmerby, Västsvensk Tidningsdistribution KB, Västsvensk Tidningsdistribution AB samt Modern Women Media.AB.

I Stampen Local Media ingår 6 dagstidningar: Göteborgs-Posten, Bohusläningen, Hallands Nyheter, Hallandsposten, TTELA och Strömstads Tidning. Tillsammans når de över en miljon läsare.

…och 8 gratistidningar: Falkenbergs Posten, Halmstad 7 dagar, Havsbandet, Trollhättan 7 dagar, Uddevalla 7 dagar, Vänersborgaren, Varbergs Posten, Björklövet.

Klockan halv nio på måndag morgon börjar det första borgenärssammanträdet på tingsrätten i

Rekonstruktör Christian Andersch, advokat på Rosengrens advokatbyrå. Foto: Frida Winter / TT
Rekonstruktör Christian Andersch.
Foto: Frida Winter / TT

Göteborg. Först ut är Stampen AB, sedan följer ytterligare nio bolag under dagen. På tisdag fortsätter det med tre sammanträden i Västerås, på onsdag ett i vardera Norrtälje och Varberg och på torsdag hålls det sista i Kalmar tingsrätt.

Rekonstruktören Christian Andersch kommer att redogöra för en preliminär rekonstruktionsplan och alla borgenärer har möjlighet att ställa frågor och yttra sig. De kan till exempel begära att rekonstruktionen ska avbrytas.

– Rent formellt kan den frågan självfallet komma upp, men det är tingsrätten som beslutar om rekonstruktionen ska fortsätta eller inte, säger Christian Andersch till Dagens Arbete.

Enligt Christian Andersch har verksamheten drivits enligt plan sedan rekonstruktionen inleddes och koncernen har en likviditet, alltså betalningsförmåga på kort sikt. Det innebär att själva verksamheten går runt. Det talar enligt Andersch för att rekonstruktionen bör fortsätta.

Men skulle borgenärerna, till exempel bankerna eller Skatteverket, lägga fram goda skäl för  att rekonstruktionen ska avbrytas kan tingsrätten välja att gå på deras linje. I så fall återstår bara konkurs.

Stampenkoncernens problem är i dagsläget inte att få verksamheten att gå runt – ändå finns det inga pengar. Vinsterna räcker inte till för att amortera lånen och betala de höga räntorna. Förra året betalade koncernen 80 miljoner kronor i räntor och avgifter på krediter.

Stora delar av de dyra skulderna kommer från Stampens köp av Centertidningar 2005. En affär på 1,8 miljarder kronor som var ifrågasatt redan då. Enligt Uppdrag Gransknings reportage från maj 2015, om Stampens imperiebygge, sjudubblade koncernen sina skulder till över en miljard kronor i och med den affären.

Flera uppköp följde. Ledningen ville satsa digitalt och köpte sajter som Familjeliv och Svenska Fans.

Även tryckerier köptes upp och koncernens tryckeribolag V-Tab växte.

Samtidigt delades 265 miljoner kronor ut till Stampens aktieägare mellan 2005 och 2013. Sen var det stopp.

Uppdrag Granskning berättade att revisorn redan 2009 påpekade att över hälften av koncernens tillgångar bestod av goodwill – det vill säga en förhoppning om att inköpta bolag skulle ge en framtida vinst. Som mest var goodwillvärdet uppe i tre miljarder kronor. 2013 tvingades Stampen skriva ner

Stampens styrelseordförande och huvudägare Peter Hjörne och koncernchef Martin Alsander . Foto: Frida Winter / TT
Stampens styrelseordförande och huvudägare Peter Hjörne och koncernchef Martin Alsander .
Foto: Frida Winter / TT

goodwillvärdet med nära 800 miljoner kronor och gjorde en rekordförlust på 862 miljoner.

När Martin Alsander tillträdde som ny vd 2014 hade koncernen en vinst på 70 miljoner kronor och banklån på en miljard. Alsander inledde en utrensning och renodling av verksamheten och sålde flera av de bolag man bara några år tidigare köpt in. Samtidigt ville bankerna ha tillbaka sina utlånade pengar. Stampen AB lyckades amortera 483 miljoner på banklånen innan året var slut, men hade ändå 524 miljoner kvar i lån.

Den sista mars 2016 hade koncernen banklån på 493 miljoner kronor, leasingavtal och avtal om framtida köp av aktier på 165 miljoner kronor, en tryckerimomsskuld på 380 miljoner kronor och leverantörsskulder och prenumerationsskulder på sammanlagt 900 miljoner kronor. Totalt nästan 2 miljarder kronor. Samtidigt fanns 50 miljoner kronor i kassan.

Den 23 maj tillkännagav Stampens ledning det som många i branschen länge befarat – koncernens pengar var slut och de kommer inte att kunna betala sina skulder. Ett försök att rädda imperiet genom en rekonstruktion inleddes. Det är den planen som banker, Skattemyndigheten och leverantörer nästa vecka ska säga ja eller nej till i tingsrätten.

Beslutar tingsrätten att rekonstruktionen ska fortsätta innebär det att leverantörer och Skattemyndigheten (som inte är prioriterade fordringsägare) inom någon vecka får ett förslag till ackordsuppgörelse, vilket innebär att de bara får betalt för en del av sina fakturor och krav. Det kan handla om så lite som 25 procent.

Bankerna är prioriterade fordringsägare (de får betalt först och om det blir pengar över får resten av fordringsägarna dela på dem) och omfattas inte av ackordsuppgörelsen. Rekonstruktören förhandlar med bankerna enskilt för att försöka få ner de skulderna.

Om fordringsägarna framåt augusti säger ja till ackordsförslaget och rekonstruktionen lyckas är förhoppningen att Stampen ska vara så pass skuldsanerat att verksamheten kan fortsätta och ha en chans att överleva.

Att bankerna är prioriterade fordringsägare betyder att de vid en konkurs får ut sina pengar först. Därför kan det vara lockande för dem (om de värderar koncernen högre än sina utestående lån) att begära att tingsrätten avbryter rekonstruktionen och i ställer sätter Stampen AB (som har tagit banklånen) i konkurs. Då återstår att se vad som händer med de övriga 15 bolagen – fortsatt rekonstruktion, konkurs, nedläggning eller uppköp av intressenter.

Framtiden får visa hur det går. En del av svaren kommer nästa vecka, med start måndag morgon.

 

En kommentar till “Nu ska Stampen få ner fordringsägarnas krav

  • Intressant att det är bankerna som avgör. Det var ju inte allt för länge sedan vi hade ”bankkrisen”. Staten (vi skattebetalare) fick gå in och rädda bankerna med åtskilliga miljarder, ej återbetalningsskyldigt kapital. Nu kan bankerna sumpa jobbet för tusentals arbetare, med de kostnader som kommer att falla på statens budget. För att inte tala om allt personligt lidande.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Stampen klarade slutbetalningen

Mediejätten Stampen där tryckerikoncernen V-Tab ingår har nu betalat hela skulden som återstod efter ackordsuppgörelsen i höstas.

V-Tab fortsätter att leverera

V-Tab fortsätter att leverera

Medan Stampen krisar fortsätter tusentals anställda att gå till jobbet varje dag. Tryckpressar rullar, nyhete­r skrivs och tidningar delas ut precis som vanligt. På V-Tab i Västerås vill man hellre se framåt än älta det som har varit.

Klartecken för alla tryckerier

Klartecken för alla tryckerier

V-Tabs tryckerier i Södertälje, Västerås, Landvetter, Vimmerby och Norrahammar har fått ackordet godkänt. Nu väntar de anställda på besked om investerarna.

V-tab får sina skulder avskrivna

V-tab får sina skulder avskrivna

Moderbolaget för tryckerikoncernen V-Tab fick har fått sin skuldavskrivning godkänd vid förhandlingarna vid Göteborgs tingsrätt. Tre grafiker från nedlagda Backa röstade emot. De anställda där har förlorat 7,5 miljoner på Stampen-krisen.

Ett första ja för Stampen

Ett första ja för Stampen

Ett första steg i räddningsprocessen är avklarat när borgenärerna röstade ja till ackordsförslaget i Stampen AB. För tidningsbolaget dröjer dock beskedet en hel vecka.

Nu avgörs Stampens framtid

Den hårt pressade mediekoncernen Stampen ska få ett slutligt svar i tingsrätten – ja eller nej till skuldnedskrivning. DA är på plats och ger en bakgrund till krisen inom mediekoncernen.

Stampens skuldsanering fortsätter

Stampens skuldsanering fortsätter

Skatteverket säger preliminärt ja till Stampens förslag till skuldnedskrivning. Därmed kan koncernen begära ackordsförhandlingar i tingsrätten för att försöka livrädda bland annat VTAB-tryckerierna. Enligt planen ska allt vara klart i slutet av nästa månad.

Stampens skuldsanering fortsätter

Ett bolag ska säljas och koncernen behöver få in nytt kapital. Planen för Stampens rekonstruktion lades fram i tingsrätten i dag och den fick godkänt av borgenärerna.

Uppsagda grafiker stäms av kronofogden

Krisen inom Stampen leder nu till att flera grafiker som blev av med jobben när V-Tab i Backa lades ned kan få betala tillbaka sina löner. Under rekonstruktionen omfattas de av den statliga lönegarantin och får betalt. Kronofogden anser att detta är fel och har stämt nio personer vid tingsrätten.

V-Tab har varit en kassako för Stampen

Efter beslutet om rekonstruktion har det sagts att tryckerimomsen var droppen som fick bägaren att rinna över för Stampen. Det håller inte, skriver DA:s Marie Edholm. Koncernen har i själva verket berikats med 300 miljoner av skattebetalarnas pengar.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.