Här skolas framtiden in
Trä- och möbelindustrin behöver rekrytera nästan 5000 nya yrkesarbetare de närmsta åren. Gymnasieeleverna på Tau Learning i Malmö är eftertraktade.
Industriarbetarnas tidning
15 augusti, 2023 - 09:49
Skrivet av Artur Nordfors Kowalski
HÅRT TRYCK Det är svårt att rekrytera till tryckerier. Nu samarbetar GS-facket och Grafiska Företagen med målet att starta yrkesutbildningar.
Tryckerierna har länge haft stora svårigheter att anställa kvalificerad personal, oavsett vilken tryckteknik det gäller eller var i landet företaget befinner sig. Problemet är så pass stort att flera tryckerier gått omkull när medarbetare gått i pension.
Därför ska GS-facket och Grafiska Företagen nu ta fram en validering för grafisk industri. Målet är yrkesutbildningar för tryckare.
– Alla i organisationen säger samma sak, det är supersvårt att rekrytera. Det finns ju ingen utbildning, så man kan inte plocka någon från skolan, säger Jenny Moberg.
Hon är ägare och vd på tryckeriet All in Screen i Stockholmsförorten Sätra, samt styrelseledamot i branschorganisationen Fespa Sweden.
Jenny blev själv upplärd i hantverket som 18-åring av sin far, tryckaren och musikern Bosse Persson, i hans ursprungliga Tryckbolaget. Att hitta in i branschen genom personliga kontakter är inte ovanligt. Att såväl yrkesbevis som yrkesutbildningar saknas gör nämligen att många unga helt missar att yrket finns.
Det innebär också att nyanställda får läras upp av erfarna arbetskamrater. För arbetsgivaren kan detta informella lärlingskap bli en stor investering. Det tar tid innan man kan tillräckligt mycket för att bidra fullt ut till produktionen.
– Men de måste ändå ha full lön samtidigt som de tar tid av den som lär dem. Det är där vi behöver hjälp av en utbildning, så att inte hela ansvaret ligger på oss att utbilda medarbetarna.
På Fespa Swedens uppmaning startar nu GS-facket ihop med Grafiska Företagen ett projekt för att ta fram en validering, alltså en kompetensstandard, inom screentryck och offset.
Finansieringen – en dryg miljon kronor – kommer från Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH).
Det tvååriga projektet kommer att kartlägga vilka kunskaper som behövs för att börja arbeta som tryckare. Därefter kan man utforma praktik, intern kompetensutveckling på företagen och formella utbildningar.
– Jag hoppas det här mynnar ut i en klassisk yrkesutbildning, där man varvar teori på skolan med praktik på tryckerier. Vi har gjort en undersökning bland medlemmarna och vi vet att många kommer erbjuda lärlingsplatser, säger Jenny Moberg.
Henrik Smedmark, kompetenspolitisk expert på Grafiska Företagen, räknar upp tre saker som krävs för att utveckla en valideringsmodell:
– Bransch och fack behöver enas om vad man måste kunna, hur man kan testa dessa kunskaper samt hur man tar en person från icke kunnig till kunnig, säger han.
Bransch och fack behöver enas om vad man måste kunna, hur man kan testa dessa kunskaper samt hur man tar en person från icke kunnig till kunnig.
Henrik Smedmark, kompetenspolitisk expert på Grafiska Företagen.
Nu knyter man sakkunniga till projektet. Deras första uppdrag blir att intervjua ett tjugotal branschföretag och ta reda på hur behovet ser ut i detalj. Därefter får facket ge sin bild av situationen.
– Vi har redan tecknat avtal med ett antal yrkeslärare på gymnasieskolor i Malmö, Borås samt Broby grafiska. De kommer ta fram en rimlig kravbild och längre fram kommer de att hålla utbildningarna, säger Henrik Smedmark.
Erik Basilius har lärt upp flera av sina kollegor på All in Screen.
– Det är praktiskt arbete. Vissa gånger kanske man är … mer eller mindre pedagogisk, säger han och ler.
Hur lärde du dig själv yrket?
– Jag lärde mig av kollegor på 90-talet. Jag var intresserad av det grafiska och så hade de en praktikplats på Tryckpoolen i Luleå. Det var väldigt mycket ”trial and error” i början. Vilket är bra, då lär man sig gediget!
Vad behöver man minst kunna för att betraktas som en kompetent tryckare?
– En tryckare som kan gå rakt in på jobbet behöver dels ha teoretisk kunskap om material, färger, duktäthet, alla såna grejer. Och dels ha praktisk erfarenhet, snabbt kunna trä på en tröja på en palett, veta hur man gör en schablon, hur man raklar.
Hur lång tid tar det att lära upp någon som aldrig tryckt förut?
– Oj, det är väldigt olika. Det handlar om materialkänsla, att fatta hur fiberresning funkar, känsla för värme. Från noll till självgående, ett halvår kanske. Och ”lite självgående” … en månad? Det beror helt på hur vakna de är.