Industriarbetarnas tidning

Stampens skuldsanering fortsätter

30 augusti, 2016

Skrivet av

Skatteverket säger preliminärt ja till Stampens förslag till skuldnedskrivning. Därmed kan koncernen begära ackordsförhandlingar i tingsrätten för den slutliga prövningen av livräddningsförsöket.

Fakta Stampens rekonstruktion:

Stampenkoncernens rekonstruktion omfattar i dag 14 bolag med totalt 3 000 anställda:

Stampen AB, Mediaintressenter PLMS, Stampen Local Media, Stampen Digitala Medier, Stampen Local Media Försäljning, Stampen Media Partner, V-Tab AB, V-Tab Landvetter, V-Tab Västerås, V-Tab Norrahammar, V-Tab Norrtälje (i Södertälje), V-Tab Vimmerby, Västsvensk Tidningsdistribution KB samt Västsvensk Tidningsdistribution AB.

I Stampen Local Media ingår 6 dagstidningar: Göteborgs-Posten, Bohusläningen, Hallands Nyheter, Hallandsposten, TTELA och Strömstads Tidning. Tillsammans når de över en miljon läsare.

… och 8 gratistidningar: Falkenbergs Posten, Halmstad 7 dagar, Havsbandet, Trollhättan 7 dagar, Uddevalla 7 dagar, Vänersborgaren, Varbergs Posten, Björklövet.

Det betyder orden

Rekonstruktion
En skuldsanering som kan genomföras för att undvika konkurs av krisdrabbade företag, som på sikt har möjlighet att överleva om skulderna skrivs av.

Fordran
Motsats till skuld, alltså ett krav.

Borgenär
Företag, myndighet eller person som har en fordran på någon. Till exempel en leverantör som har skickat en faktura till ett företag men som inte har fått betalt.

Rekonstruktionen av den skuldtyngda Stampenkoncernen, som äger bland annat V-Tab-tryckerierna, har pågått sedan den 23 maj. I går beviljade tingsrätten Stampens begäran om att få förlänga processen med ytterligare tre månader. Det som rekonstruktören Christian Andersch har väntat på är dagens besked från Skatteverket. De har med sin fordran på Stampen, på närmare en halv miljard kronor, en avgörande roll att spela när det gäller nedskrivningen av koncernens skulder.

Skatteverket svarade ja till slut, precis som Christian Andersch har förutspått. Att det dröjde så länge beror på att myndigheten har begärt att få ordentligt med underlag och information om hur koncernen ska överleva på sikt. Skatteverkets uppgift är att fatta ett beslut som är så bra som möjligt för staten, alltså det beslut som troligtvis ger mest pengar in till statskassan.

Rekonstruktören Christian Andersch har redovisat förutsättningarna för Stampens långsiktiga överlevnad: Samtliga bolag i rekonstruktion behöver nytt kapital från nya investerare. Ledningen har jobbat med att jaga fram detta. Enligt SVT Nyheter Väst har huvudägaren Peter Hjörne och vd Martin Alsander skrivit till tingsrätten att förhandlingar pågår med externa investerare. Det finns ännu inga uppgifter om resultatet av dessa förhandlingar.

Enligt Skatteverkets ombud Dennis Abrahamsson har myndigheten gjort en samlad bedömning av läget och har behandlat mediekoncernen som vilket annat bolag som helst. Flera olika delar har vägts samman, bland annat att koncernen redan under 2014 och 2015 har genomfört något som kan liknas vid rekonstruktionsåtgärder när de har sålt av bolag, lagt ner ett antal tryckerier, minskat på personalen och gjort organisatoriska förändringar.

Dessutom förhandlar koncernledningen med möjliga investerare. Att det inte finns något avtal klart än är inte konstigt enligt Dennis Abrahamsson, då en eventuell investerare troligtvis vill försäkra sig om att rekonstruktionen genomförs innan de går in med nya pengar.

Sist men inte minst skulle en konkurs förmodligen ge staten ännu mindre än 25 procent i utdelning, samt att det då krävs en ny omgång med lönegaranti för de anställda.

Genom att godkänna ackordet kommer Skatteverket få ut 125 av de totalt 500  miljoner kronor som Stampen är skyldig staten, varav 200 miljoner är tryckerimoms.

Skatteverkets besked är bara preliminärt och ett steg på vägen mot att slutföra rekonstruktionen. Precis som svaren från alla andra borgenärer är det inte alls bindande. Nu ska Stampenkoncernen begära ackordsförhandlingar i tingsrätten, som därefter ska hållas inom tre till fem veckor. Det är först då det visar sig om tillräckligt många borgenärer i slutändan godkänner ackordsuppgörelsen. I slutet av september ska allt vara klart enligt planen.

Det Stampen erbjuder är att betala 25 procent av sina skulder. För att det ska godkännas måste minst 75 procent av borgenärerna som har minst 75 procent av fordringarna säga ja. Christian Andersch räknar med att allt ska vara klart till den sista september.

Bakgrund

Den 23 maj begärde Stampenkoncernen att få genomföra en rekonstruktion, alltså en skuldavskrivning. Då hade de 2 miljarder i skulder, men bara 50 miljoner i kassan.

Orsaken är de stora uppköp av tidningar, tryckerier och digitala sajter som koncernen genomfört för lånade pengar, bland annat Centertidningar som köptes för 1,8 miljarder 2005.

Bankerna krävde snabb återbetalning av lånen och räntekostnaderna var höga. Högsta domstolens beslut om tryckerimomsen spädde dessutom på de finansiella problemen ytterligare. Till slut fanns inga pengar för att betala löner och fakturor.

Tryckeriet V-Tab Falkenberg och medieföretaget Modern Women Media befinner sig inte längre i rekonstruktion då de bolagen har tillräckligt med pengar för att betala sina skulder.

En kommentar till “Stampens skuldsanering fortsätter

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

V-Tab har varit en kassako för Stampen

Efter beslutet om rekonstruktion har det sagts att tryckerimomsen var droppen som fick bägaren att rinna över för Stampen. Det håller inte, skriver DA:s Marie Edholm. Koncernen har i själva verket berikats med 300 miljoner av skattebetalarnas pengar.

Stampen klarade slutbetalningen

Mediejätten Stampen där tryckerikoncernen V-Tab ingår har nu betalat hela skulden som återstod efter ackordsuppgörelsen i höstas.

V-Tab fortsätter att leverera

V-Tab fortsätter att leverera

Medan Stampen krisar fortsätter tusentals anställda att gå till jobbet varje dag. Tryckpressar rullar, nyhete­r skrivs och tidningar delas ut precis som vanligt. På V-Tab i Västerås vill man hellre se framåt än älta det som har varit.

Klartecken för alla tryckerier

Klartecken för alla tryckerier

V-Tabs tryckerier i Södertälje, Västerås, Landvetter, Vimmerby och Norrahammar har fått ackordet godkänt. Nu väntar de anställda på besked om investerarna.

V-tab får sina skulder avskrivna

V-tab får sina skulder avskrivna

Moderbolaget för tryckerikoncernen V-Tab fick har fått sin skuldavskrivning godkänd vid förhandlingarna vid Göteborgs tingsrätt. Tre grafiker från nedlagda Backa röstade emot. De anställda där har förlorat 7,5 miljoner på Stampen-krisen.

Ett första ja för Stampen

Ett första ja för Stampen

Ett första steg i räddningsprocessen är avklarat när borgenärerna röstade ja till ackordsförslaget i Stampen AB. För tidningsbolaget dröjer dock beskedet en hel vecka.

Nu avgörs Stampens framtid

Den hårt pressade mediekoncernen Stampen ska få ett slutligt svar i tingsrätten – ja eller nej till skuldnedskrivning. DA är på plats och ger en bakgrund till krisen inom mediekoncernen.

Stampens skuldsanering fortsätter

Ett bolag ska säljas och koncernen behöver få in nytt kapital. Planen för Stampens rekonstruktion lades fram i tingsrätten i dag och den fick godkänt av borgenärerna.

Uppsagda grafiker stäms av kronofogden

Krisen inom Stampen leder nu till att flera grafiker som blev av med jobben när V-Tab i Backa lades ned kan få betala tillbaka sina löner. Under rekonstruktionen omfattas de av den statliga lönegarantin och får betalt. Kronofogden anser att detta är fel och har stämt nio personer vid tingsrätten.

Nu ska Stampen få ner fordringsägarnas krav

Nu ska Stampen få ner fordringsägarnas krav

Stampen köpte tidningar och tryckerier med lånade pengar och bankernas goda minne. Olyckskorparna har kraxat länge och i förra månaden tvärbromsade Stampen och ansökte om rekonstruktion. I nästa vecka möter koncernen sina borgenärer i tingsrätten och ber om ett ja till fortsatt rekonstruktion. Lyckas inte det väntar konkurs.

DA granskar sprängdåden

Dagens Arbete avslöjar hur kriminella lätt kan smuggla ut stora mängder sprängmedel från byggarbetsplatser. Kontroll och tillsyn brister. Och dömda kan fortsätta spränga.

Dagens Arbete granskar sprängdåden

Dagen Arbete har tagit reda på var sprängmedlet som används vid sprängdåden kommer ifrån. Över ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Här sammanfattar vi granskningen.

Stulet: Halvt ton sprängmedel

Mer än ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser i Sverige. Det visar Dagens Arbetes granskning.

Larmet: Byggdynamit kan användas i terrordåd

”Sprängmedel är terroristernas favoritvapen. Därför är det angeläget att få stopp på stölderna av byggdynamit”, säger sprängmedelsexperten Bo Janzon. 

Så vill justitie­ministern stoppa sprängdåden

Efter Dagens Arbetes granskning: Regeringen vill ändra lagen för att stoppa stölderna av byggdynamit som används i sprängdåden. 

S: ”Kan finnas anledning att se över lagen”

Efter Dagens Arbetes granskning av sprängdåden öppnar Socialdemokraterna upp för en översyn av lagen om hantering av sprängmedel.

Sprängkort dras inte in för dömda brottslingar

Personer som dömts för grova brott får inte sitt sprängkort indraget.
Dagens Arbetes granskning visar att de som ansvarar för sprängkorten inte får veta om någon döms för brott.

”Man undrar ju hur mycket sprängmedel som är i omlopp”

Det som förvånade journalisterna David Lundmark och Johanna Edström mest när de granskade hur mycket sprängmedel som är på drift, är att sprängmedel är så pass billigt – och politikerna inte gjort mer för att täppa till alla luckorna i lagen. 

Richard ville hjälpa till – blev misstänkt för brott

Bergsprängaren Richard Bredin hjälpte en vän att frakta bort dynamit.
Han tyckte att han gjorde samhället säkrare. Men Polisen trodde han var kriminell.