”Skuggsamhället är skapat av politik och måste bekämpas med politik”Helle Klein, chefredaktör, om Dagens Arbetes granskning.

”Här är orden som vridit om vårt samhälle”Författaren Kristian Lundberg läser boken ”En nyliberal ordlista” och förfasas över hur orden har förvridit vårt sätt att tänka.

Stampens kris

Thomas Wahlström har full koll i kontrollrummet. Att moderbolaget Stampen är i kris tar han med ro. ”V-Tab i Västerås har gjort bra siffror. Kanske blir vi sålda, vem vet. Men jag har aldrig trott att vi ska gå i konkurs.” Foto: Mats Erlandsson
I rullkällaren har Eduard Davtjan och Kjell-Åke Sand bytt papper i en av tryckpressarna. ”Jag gillar mitt jobb och mina arbetskamrater har hjälpt mig så mycket. Jag hoppas att allt ska gå bra så att vi får fortsätta jobba”, säger Eduard. Foto: Mats Erlandsson
”Man tänkte på Saab”, säger Mikael Ryttersson om dagen då de fick veta att V-Tab var i rekonstruktion. Foto: Mats Erlandsson
György Takács, GS klubbordförande på V-Tab Västerås. Foto: Mats Erlandsson
Mikael Ryttersson servar tryckpressen innan nästa tidning ska tryckas. Vad Stampen har gjort med alla pengar vill han inte spekulera i. ”Det är deras pengar som ägare. Sen finns det en moralisk aspekt, men moral är ju subjektivt. ” Foto: Mats Erlandsson
”Jag har försökt visa mig mer och oftare ute på skiften så att folk ska kunna fråga om de undrar något. Kan jag inte svara direkt så försöker jag hitta svaren och återkomma”, säger platschef Johan Berggren. Foto: Mats Erlandsson

V-Tab fortsätter att leverera

Foto: TT

Foto: TT

Medan Stampen krisar fortsätter tusentals anställda att gå till jobbet varje dag. Tryckpressar rullar, nyhete­r skrivs och tidningar delas ut precis som vanligt. På V-Tab i Västerås vill man hellre se framåt än älta det som har varit.

Nordens största tryckerikoncern

Koncernen Stampen
Stampen är en av Sveriges stora medie­koncerner. De ger ut Göteborgs-Posten, Bohusläningen, TTELA, Hallands Nyheter, Hallandsposten och Strömstads Tidning samt åtta gratistidningar.
Äger Nordens största tryckeri­koncern V-Tab, drive­r distributionsbolag, marknadsförings­bolag och
digitala mötesplatser.

V-Tab en del av Stampen
V-Tab är en viktig del av Stampen, som står för nästan hälften av hela koncernens omsättning.
Har drygt 650 anställda på tryckerier i Västerås, Södertälje, Vimmerby, Norrahammar, Falkenberg och Landvetter. Hade som mest 14 tryckerie­r. Enheterna i Halmstad, Norrtälje, Örebro, Falköping, Akalla, Avesta och Östertälje har lagts ner. Tryckeriet i Backa stängdes i mars 2016 och ersattes av ett nytt tryckeri i Landvetter.

Risk för konkurs utan nya pengar
Stampens ackord är på 25 procent, vilket betyder att 75 procent av skulderna har strukits. Det räcker dock inte för att koncernen ska klara rekonstruktionen. Därför har ledningen sökt efter nya investerare som kan gå in med nytt kapital. Vid den här tidningens pressläggning finns inga andra uppgifter från Stampen än att man är nära en överenskommelse med en grupp västsvenska investerare om ”betydande belopp”. Kommer inga nya pengar finns fortfarande risk för konkurs.

Vad betyder rekonstruktion?
Företag som har svårt att betala sina skulder, men som på sikt har möjlighet att överleva, kan ansöka om rekonstruktion i stället för att gå i konkurs. Ofta ingår ett offentligt ackord, som betyder att fordringsägare (till exempel leverantörer) går med på att avstå från en del av sina fordringar.

Fotnot: Dagens Arbete trycks på V-Tab i Vimmerby.

”Man har levt med vetskapen om att Stampen har gått dåligt”

Det var i våras som mediekoncernen Stampen tvingades be om skuldsanering. V-Tabs tryckeri i Västerås var ett av de 16 bolag i koncernen som drogs med. Räddningsprocessen har bockats av steg för steg.

I slutet av september bad koncernens bolag – för sista och avgörande gången – sina leverantörer om lov att få skriva ner sina skulder med 75 procent. Samtidigt som arbetet pågick som vanligt en tisdag på V-Tab i Västerås blev det ett ja i tingsrätten några kilometer därifrån.

– Verkligen goda nyheter, sa György Takács, ordförande för GS-facket på V-Tab i Västerås.
Beskedet innebär att man har kommit till det sista skedet i rekonstruktionen. Nu har bolagen i koncernen fyra månader på sig att betala 25 procent av sina gamla skulder. Sedan ska de vara ute på andra sidan och titta framåt.

När DA är på besök i Västerås tittar vi bakåt en stund. Då har det gått lite mer än fyra månader sedan alla anställda samlades till informationsmöten och fick veta att hela Stampenkoncernen – inklusive V-Tab – befann sig i rekonstruktion. Ett ord som förde tankarna till Saab.

– Man hade ju sett vad som hände med dem. Så man funderade på vad som skulle hända med oss, minns Thomas Wahlström i tryckeriets kontrollrum.

Den första tidens oro lade sig ändå rätt snabbt i Västerås. Lönegarantin fungerade så pengarna fanns på kontot den 25:e som vanligt. Leveranser av papper, färg och annat material till tryckeriet fortsatte och information om vad som hände kom regelbundet från ledningen. Produktionen rullade på, men framtiden låg i andras händer – ett avgörande steg var just om leverantörerna skulle godkänna att skriva ner sina fakturor med 75 procent för att rädda tryckeriet och resten av koncernen.

– Man vill bara vara igenom det. Men allt vi kan göra är att vänta och se vad som ska hända, säger Mikael Ryttersson innan han försvinner ut till tryckpressen.

Mikael Ryttersson servar tryckpressen innan nästa tidning ska tryckas. Vad Stampen har gjort med alla pengar vill han inte spekulera i. ”Det är deras pengar som ägare. Sen finns det en moralisk aspekt, men moral är ju subjektivt. ” Foto: Mats Erlandsson

Mikael Ryttersson servar tryckpressen innan nästa tidning ska tryckas. Vad Stampen har gjort med alla pengar vill han inte spekulera i. ”Det är deras pengar som ägare. Sen finns det en moralisk aspekt, men moral är ju subjektivt. ” Foto: Mats Erlandsson

V-Tab är en viktig del av Stampens affärsverksamhet. Enheten i Västerås och fem andra tryckerier drar tillsammans in nästan hälften av hela Stampenkoncernens intäkter. Och i Västerås går det riktigt bra. De har prisats för sin kvalitet flera gånger och levererar vinst år efter år.

Men pengarna har inte stannat där. De senaste fem åren har tryckeriet skickat 150 miljoner kronor i koncernbidrag till andra delar av Stampen som inte har gått lika bra. Kjell-Åke Sand, som byter papper i rullkällaren, blev inte särskilt överraskad när rekonstruktionen var ett faktum.

– Man har levt med vetskapen om att Stampen har gått dåligt. Ibland har det känts som att alla pengar vi har tjänat har gått dit, ner i ett svart hål bara. Ju hårdare vi har jobbat, desto mer pengar har de fått.
Samtidigt vet han att det hör till spelreglerna när man ingår i en koncern, och han tycker ändå att det finns något positivt med rekonstruktionen.

– Den känns som en möjlighet, en omstart.

Det har skrivits mycket om mediejätten Stampen. Om dåliga affärer, slöseri med pengar och hur nära undergången de är. SVT:s Uppdrag Granskning gjorde 2015 ett helt program om Stampens imperiebygge, som inleddes med köpet av Centertidningar 2005 och fortsatte med en lång rad uppköp de följande åren. Ledningen ville satsa digitalt och köpte sajter som Familjeliv och Svenska Fans. Även tryckeriverksamheten svällde genom uppköp, och V-Tab blev Nordens största tryckerikoncern.

Affärerna gjordes till stor del med lånade pengar. Skulderna växte och vinst­erna dröjde samtidigt som 265 miljoner kronor delades ut till aktieägarna mellan 2005 och 2013. Siffrorna i årsredovisningen blåstes upp av ihåliga löften om framtida vinster. Trots att koncernens nye vd har sålt ut och rensat bland verksamheterna och lyckats vända förlust till vinst tömdes kassan. Överskottet gick åt till att betala dyra räntor och att amortera på lånen från bankerna, som ville ha tillbaka sina pengar så snabbt som möjligt. I maj 2016 gick det inte längre. Den stora mediekoncernen behövde en skuldsanering.

Thomas Wahlström i kontrollrummet i Västerås har försökt att inte lyssna på alla rykten och spekulationer som har förekommit.

– Jag vill ha fakta. Vi kan inte göra något åt det som har varit. Jag förlitar mig på att mina chefer gör så gott de kan, så fortsätter vi att göra det vi kan.

De flesta vi talar med delar Thomas inställning. Vilka beslut koncernledningen har fattat eller vad de har gjort med pengarna får stå för dem. Hur härvan ska röjas upp får andra sköta. Här fokuserar man på att trycka tidningar och man ser till att göra det riktigt bra.

Stampens omtalade uppköpsfest misslyckades bevisligen. Men det är lätt att vara efterklok, resonerar György Takács och Tony Heiskanen i fackklubbens styrelse.

– Jag har full förståelse för att de ville investera sig in i framtiden. Men vad jag erfar så var man tvåa på vissa bollar. Vi inom facken fick till exempel information om att man skulle skapa en spelsajt, men det måste ha varit svårt att slå sig in på en marknad där det redan fanns en etablerad aktör. Det var klokt att se om sitt hus för framtiden, men de låga nätintäkterna har ju varit en besvikelse för de flesta, säger György Takács.

György Takács, GS klubbordförande på V-Tab Västerås. Foto: Mats Erlandsson

György Takács, GS klubbordförande på V-Tab Västerås. Foto: Mats Erlandsson

 

Under rekonstruktionens gång har de ändå inte varit särskilt oroliga för sin egen arbetsplats. V-Tab har sedan en tid lagt ner flera av sina tryckerier och koncentrerat produktionen till dagens sex enheter för att effektivisera och spara pengar. Västerås finns fortfarande kvar och går som sagt med vinst.

Hur känns det att tvingas in i Stampens rekonstruktion fast ni är lönsamma och har bidragit med så mycket pengar?

– Det är ingen som vet hur det hade varit om vi inte hade ingått i en stor koncern. Det fanns två alternativ 2005 – att gå in i V-Tab för att samarbeta eller att fortsätta som ensamt tryckeri, säger Tony Heiskanen.

”Jag har försökt visa mig mer och oftare ute på skiften så att folk ska kunna fråga om de undrar något. Kan jag inte svara direkt så försöker jag hitta svaren och återkomma”, säger platschef Johan Berggren. Foto: Mats Erlandsson

”Jag har försökt visa mig mer och oftare ute på skiften så att folk ska kunna fråga om de undrar något. Kan jag inte svara direkt så försöker jag hitta svaren”, säger platschef Johan Berggren. Foto: Mats Erlandsson

Hade de ens funnits kvar i så fall? Johan Berggren är platschef i Västerås och har jobbat här sedan 90-talet då han började som tryckare. Hela tiden har branschen brottats med hård konkurrens, överkapacitet och sjunkande tidningsupplagor.

– Vi har fått mer jobb här när andra enheter i V-Tab har lagts ner. Så för oss har det varit en fördel att vara en del av V-Tab, säger Johan Berggren.

För många medarbetare på andra enheter har de senaste åren varit oroliga och i vissa fall slutat med nedläggning och förlorade jobb. Den hårda verkligheten kommer inte att se annorlunda ut efter rekonstruktionen. Det är fortfarande en tuff bransch som krymper och fler svenska tryckerier kommer med säkerhet att läggas ner, tror Johan Berggren.

– Jag tror att V-Tab har gått före med att koncentrera till färre enheter. Det kanske är därför vi har gått bra ekonomiskt.

Nu är ackordet godkänt och rekonstruktionen kan fortsätta enligt plan. För att klara framtiden gäller det att leverera bra kvalitet, och det engagemanget finns verkligen ute på skiften, säger han. Även om de anställda själva säger att de inte har makten att göra något för att klara rekonstruktionen är Johan Berggren av en annan uppfattning.

– Det är framför allt allas engagemang som gör det möjligt. Att alla gör sitt absolut bästa.


me@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Stampen klarade slutbetalningen

Mediejätten Stampen där tryckerikoncernen V-Tab ingår har nu betalat hela skulden som återstod efter ackordsuppgörelsen i höstas.

1

Klartecken för alla tryckerier

V-Tabs tryckerier i Södertälje, Västerås, Landvetter, Vimmerby och Norrahammar har fått ackordet godkänt. Nu väntar de anställda på besked om investerarna.

V-tab får sina skulder avskrivna

Moderbolaget för tryckerikoncernen V-Tab fick har fått sin skuldavskrivning godkänd vid förhandlingarna vid Göteborgs tingsrätt. Tre grafiker från nedlagda Backa röstade emot. De anställda där har förlorat 7,5 miljoner på Stampen-krisen.

Ett första ja för Stampen

Ett första steg i räddningsprocessen är avklarat när borgenärerna röstade ja till ackordsförslaget i Stampen AB. För tidningsbolaget dröjer dock beskedet en hel vecka.

Nu avgörs Stampens framtid

Den hårt pressade mediekoncernen Stampen ska få ett slutligt svar i tingsrätten – ja eller nej till skuldnedskrivning. DA är på plats och ger en bakgrund till krisen inom mediekoncernen.

Stampens skuldsanering fortsätter

Skatteverket säger preliminärt ja till Stampens förslag till skuldnedskrivning. Därmed kan koncernen begära ackordsförhandlingar i tingsrätten för att försöka livrädda bland annat VTAB-tryckerierna. Enligt planen ska allt vara klart i slutet av nästa månad.

1

Stampens skuldsanering fortsätter

Ett bolag ska säljas och koncernen behöver få in nytt kapital. Planen för Stampens rekonstruktion lades fram i tingsrätten i dag och den fick godkänt av borgenärerna.

Uppsagda grafiker stäms av kronofogden

Krisen inom Stampen leder nu till att flera grafiker som blev av med jobben när V-Tab i Backa lades ned kan få betala tillbaka sina löner. Under rekonstruktionen omfattas de av den statliga lönegarantin och får betalt. Kronofogden anser att detta är fel och har stämt nio personer vid tingsrätten.

Den stora momsdopningen

Staten pumpade in mer än 3 miljarder kronor i svenska tryckerier. Olönsamma företag fick nytt liv och konkurrensen rubbades. Dagens Arbete berättar om hur slumpen skapat vinnare och förlorare, om brutna löften och kunder i ett juridiskt kaos.

Nu ska Stampen få ner fordringsägarnas krav

RekonstruktionStampen köpte tidningar och tryckerier med lånade pengar och bankernas goda minne. Olyckskorparna har kraxat länge och i förra månaden tvärbromsade Stampen och ansökte om rekonstruktion. I nästa vecka möter koncernen sina borgenärer i tingsrätten och ber om ett ja till fortsatt rekonstruktion. Lyckas inte det väntar konkurs.

1

V-Tab har varit en kassako för Stampen

Efter beslutet om rekonstruktion har det sagts att tryckerimomsen var droppen som fick bägaren att rinna över för Stampen. Det håller inte, skriver DA:s Marie Edholm. Koncernen har i själva verket berikats med 300 miljoner av skattebetalarnas pengar.

Läs mer från Dagens Arbete:

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Så skyddar du dig mot asbest

Det finns regler för hur asbestsanering ska gå till och vilka skydd som krävs. Dagens Arbete visar hur det ska se ut – och hur det ofta ser ut i stället.

Skyddslösa arbetare river asbest

ASBESTSANERINGNär det rivs och renoveras i byggboomens Sverige blir ett gammalt problem aktuellt igen: asbest. Hanteringen av det livsfarliga dammet görs inte sällan av fattig utländsk arbetskraft. De jobbar i ett skuggsamhälle längst ner i entreprenörskedjorna. En av dem var Rakhmat Akilov.

Här har asbestlarmet gått

Här är en lista över förskolor och skolor där asbestslarv upptäckts. Ofta är det föräldrarna själva som slår larm. Mörkertalet befaras vara stort.

Ladda ner senaste DA här!

Du har väl inte missat att Dagens Arbete också finns som e-tidning, som man bläddrar i på sin mobil eller surfplatta. Nr 6 finns ute i appen nu.

Parterna kritiserar stoppad högskolebehörighet

Riksdagen kommer i nästa vecka att fälla regeringens förslag om att ge högskolebehörighet till yrkesprogrammen på gymnasiet. Både fack och arbetsgivare är djupt besvikna, eftersom utbildningarna har tappat i popularitet. "Vi tycker regeringens förslag är bra", säger Fredrik Gunnarsson på Industriarbetsgivarna.

3

Södra vill slå sig in på trähusmarknaden

Industrikoncernen Södra satsar rejält på trähusmarknaden. Om ett år ska en ny linje för korslimmat trä vara klar. Bakom ligger ett stort behov av nya bostäder och klimatskäl.

Emma Davidsson testar nödduschen vid ”Ättikan” – där en gång Perstorpsättikan tillverkades. Halva dagen sitter processoperatörerna i kontrollrummet, andra halvan är de ute i tillverkningen. Foto: David Lundmark

Regeln som räddat Perstorp

Sätter stoppPå kemifabriken Perstorp måste alla lyda samma påbud: det är ditt ansvar att larma om något farligt är på väg att hända. "Det har räddat oss flera gånger", säger huvudskyddsombudet Torgny Ströbeck.

Hoten ökar mot fackligt aktiva

Det blir allt svårare att jobba fackligt i världen, enligt världsfacket ITUC. Ju högre siffra desto större fara. Hoten och våldet ökar – i Colombia mördades 19 stycken fackligt aktiva under fjolåret.

Strejkrätten

Parterna överens: Tillåt bara strejk för kollektivavtal

Fack och arbetsgivare har nu enats och föreslår i dag att det inte längre ska vara tillåtet att ta till stridsåtgärder om syftet inte är att få till ett kollektivavtal. Parterna vill lösa det genom att ändra i medbestämmandelagen.

10

Hamnkonflikten – därför rör den dig

Konflikten i Sveriges största containerhamn handlade om arbetsvillkoren för Göteborgs hamnarbetare. Men också om strejkrätten. DA:s Harald Gatu reder ut.

2

DA:s turistguide i Industrieuropa

IndustrisemesterVad sägs om en annorlunda utlandsresa i sommar? Vi har vaskat fram 13 guldklimpar ur Europas rika industriella kulturarv.

Robert Berkovic var en av 75 grafiker som fick behålla jobbet när Sörmlands Grafiska räddades efter konkursen. Foto: David Lundmark

Räddad av konkursen

HoppfulltNär tryckerimomsbubblan sprack gick Sörmlands Grafiska i konkurs. Men företaget räddades av en ovanlig köpare, som dessutom anser att den svenska branschen är lönsam. På tryckeriets golv känns framtiden ljusare än på länge.

Bläddra i DA:s digitala arkiv!

e-DAFör att få ut mesta möjliga av DA:s digitala magasin rekommenderar vi att du laddar ner appen i din telefon eller surfplatta. Men även här kan du hitta alla upplagor, söka i arkivet och skicka artiklar till en vän.

Val 2018 | Pensionen

”Många orkar inte arbeta längre än till 63”

DEBATT”Vi vill att pensionsåldern ska vara flexibel och utgå från vad varje person orkar”, skriver förbundsordföranden för IF Metall, GS och Pappers i ett gemensamt debattinlägg. 

1

När började du jobba?

DEN GLÖMDA FRÅGANPensions­åldern ska höjas, lika mycket för alla. Men få ställer frågan när du började att jobba. Många industriarbetare har gått direkt från grundskolan ut i arbetslivet – upp till tio år tidigare än tjänstemännen.

4

Pensionsåldern är en klassfråga

LEDAREMånga industriarbetare börjar jobba redan i tonåren. Att säga till dessa att de måste arbeta längre är ett hån, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

2
Illustration: Jens Magnusson

Måste chefen ta hänsyn till att jag har barn?

Fråga DAMin arbetsgivare säger att det inte finns någon diskrimineringslag och vill inte ta hänsyn till barn och familj när det gäller arbetstider. Vilka regler är det som gäller egentligen?

Foto: David Lundmark

Toaborstarna som når lite längre

ÖgonblicketKlockan är 13.42 på Kron i Vinslöv

Inträdesjobben är inte lösningen

KrönikaDet är viktigt att de som ska in på arbetsmarknaden har en lön som det går att leva på.

”Det är drag i den – mycket mer fart”

VM-PROFILENMagnus Östling jobbar ständig natt på Atlas Copco i Tierp men som Sungen får han Facebook att skratta genom att gorma om sakernas tillstånd. Lyssna på hans egen låt inför Fotbolls-VM och läs vad han tycker om Gyllene Tiders officiella dänga ...

1

Ladda ned vår tematidning om skogen

Alltfler slåss om det som ryms i skogen, frågan är om den räcker. Dagens Arbete listar framtidsmöjligheterna men också konflikterna i en ny tematidning.

”SD:s oärlighet måste synas i sömmarna”

Debatt”Att Sverigedemokraterna står till höger i svensk politik är inget nytt. Den stora skillnaden mellan Alliansen och Sverigedemokraterna är graden av ärlighet gentemot väljarna””, skriver Tommy Andersson och Julius Petzäll Mendonca från föreningen AGGIS.

GS stämmer skogsentreprenör

ÖVERTIDSkogsarbetaren jobbade sex dagar i veckan, men fick varken ob-tillägg eller övertidsersättning. Ett frivilligt byte av arbetstid anser arbetsgivaren, men GS-facket stämmer för brott mot kollektivavtalet.

Val 2018 | Sjukförsäkringen

Få rätt pengar när du är sjuk

KOLL PÅHar din arbetsplats kollektivavtal har du flera försäkringar automatiskt. Bland annat om du blir sjuk. Det är det många som missar.

”Jag försöker stötta dem så gott jag kan”

Jan-Olov Johansson har länge arbetat som försäkringshandläggare på IF Metall. Men jobbet har bara blivit svårare. Nu möter han så många som nekats sjukpenning att han är rädd att inte hinna hjälpa alla.

2

Med öga för skavanker

ÖGONBLICKETKlockan är 08.07 på ABB i Figeholm.

”Smarta robotar tar inte bort jobben”

De nya smarta robotarna kommer inte att ersätta människan, och kan göra industriarbetet roligare, tror Erik Billing vid Skövde högskola. ”Men än återstår det mycket att göra. De nya robotarna måste bli sociala.”

”Många barnböcker är för gulliga”

ProfilenSom ung drömde Rainer Paakkinen om att gå på Konstfack, han blev pappersarbetare i stället och får guldklocka nästa år. Men drivet kom tillbaka, i sex år har han tecknat varje dag och har nu illustrerat sin första barnbok.

Hur pratar man politik på jobbet?

DilemmatVarför är det så svårt att prata sansat om politik? Det är enklare att prata när man står axel mot axel med någon på golvet, än att få till ett bra samtal i lunchrummet, tycker Patrik Andersson på tryckeriet V-tab i Vimmerby.

Skogsarbetarna får inget skadestånd

DomAtt lova en lön men betala en annan är inte brottsligt, enligt en dom i hovrätten. Skogsarbetarna har visserligen rätt till mer lön, men det finns ingen som är skyldig att betala.

4
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.