Från trädplanta till brevlåda: Så blir Dagens Arbete till
44 586 kilo papper per nummer Följ vägen från "ved" till läsare "Så yrkesskadad är jag"
Publicerad 2016-11-23, 09:00 Uppdaterad 2020-06-30, 13:22

Medan Stampen krisar fortsätter tusentals anställda att gå till jobbet varje dag. Tryckpressar rullar, nyheter skrivs och tidningar delas ut precis som vanligt. På V-Tab i Västerås vill man hellre se framåt än älta det som har varit.
Koncernen Stampen
Stampen är en av Sveriges stora mediekoncerner. De ger ut Göteborgs-Posten, Bohusläningen, TTELA, Hallands Nyheter, Hallandsposten och Strömstads Tidning samt åtta gratistidningar.
Äger Nordens största tryckerikoncern V-Tab, driver distributionsbolag, marknadsföringsbolag och
digitala mötesplatser.
V-Tab en del av Stampen
V-Tab är en viktig del av Stampen, som står för nästan hälften av hela koncernens omsättning.
Har drygt 650 anställda på tryckerier i Västerås, Södertälje, Vimmerby, Norrahammar, Falkenberg och Landvetter. Hade som mest 14 tryckerier. Enheterna i Halmstad, Norrtälje, Örebro, Falköping, Akalla, Avesta och Östertälje har lagts ner. Tryckeriet i Backa stängdes i mars 2016 och ersattes av ett nytt tryckeri i Landvetter.
Risk för konkurs utan nya pengar
Stampens ackord är på 25 procent, vilket betyder att 75 procent av skulderna har strukits. Det räcker dock inte för att koncernen ska klara rekonstruktionen. Därför har ledningen sökt efter nya investerare som kan gå in med nytt kapital. Vid den här tidningens pressläggning finns inga andra uppgifter från Stampen än att man är nära en överenskommelse med en grupp västsvenska investerare om ”betydande belopp”. Kommer inga nya pengar finns fortfarande risk för konkurs.
Vad betyder rekonstruktion?
Företag som har svårt att betala sina skulder, men som på sikt har möjlighet att överleva, kan ansöka om rekonstruktion i stället för att gå i konkurs. Ofta ingår ett offentligt ackord, som betyder att fordringsägare (till exempel leverantörer) går med på att avstå från en del av sina fordringar.
Fotnot: Dagens Arbete trycks på V-Tab i Vimmerby.
Det var i våras som mediekoncernen Stampen tvingades be om skuldsanering. V-Tabs tryckeri i Västerås var ett av de 16 bolag i koncernen som drogs med. Räddningsprocessen har bockats av steg för steg.
I slutet av september bad koncernens bolag – för sista och avgörande gången – sina leverantörer om lov att få skriva ner sina skulder med 75 procent. Samtidigt som arbetet pågick som vanligt en tisdag på V-Tab i Västerås blev det ett ja i tingsrätten några kilometer därifrån.
– Verkligen goda nyheter, sa György Takács, ordförande för GS-facket på V-Tab i Västerås.
Beskedet innebär att man har kommit till det sista skedet i rekonstruktionen. Nu har bolagen i koncernen fyra månader på sig att betala 25 procent av sina gamla skulder. Sedan ska de vara ute på andra sidan och titta framåt.
När DA är på besök i Västerås tittar vi bakåt en stund. Då har det gått lite mer än fyra månader sedan alla anställda samlades till informationsmöten och fick veta att hela Stampenkoncernen – inklusive V-Tab – befann sig i rekonstruktion. Ett ord som förde tankarna till Saab.
– Man hade ju sett vad som hände med dem. Så man funderade på vad som skulle hända med oss, minns Thomas Wahlström i tryckeriets kontrollrum.
Den första tidens oro lade sig ändå rätt snabbt i Västerås. Lönegarantin fungerade så pengarna fanns på kontot den 25:e som vanligt. Leveranser av papper, färg och annat material till tryckeriet fortsatte och information om vad som hände kom regelbundet från ledningen. Produktionen rullade på, men framtiden låg i andras händer – ett avgörande steg var just om leverantörerna skulle godkänna att skriva ner sina fakturor med 75 procent för att rädda tryckeriet och resten av koncernen.
– Man vill bara vara igenom det. Men allt vi kan göra är att vänta och se vad som ska hända, säger Mikael Ryttersson innan han försvinner ut till tryckpressen.

V-Tab är en viktig del av Stampens affärsverksamhet. Enheten i Västerås och fem andra tryckerier drar tillsammans in nästan hälften av hela Stampenkoncernens intäkter. Och i Västerås går det riktigt bra. De har prisats för sin kvalitet flera gånger och levererar vinst år efter år.
Men pengarna har inte stannat där. De senaste fem åren har tryckeriet skickat 150 miljoner kronor i koncernbidrag till andra delar av Stampen som inte har gått lika bra. Kjell-Åke Sand, som byter papper i rullkällaren, blev inte särskilt överraskad när rekonstruktionen var ett faktum.
– Man har levt med vetskapen om att Stampen har gått dåligt. Ibland har det känts som att alla pengar vi har tjänat har gått dit, ner i ett svart hål bara. Ju hårdare vi har jobbat, desto mer pengar har de fått.
Samtidigt vet han att det hör till spelreglerna när man ingår i en koncern, och han tycker ändå att det finns något positivt med rekonstruktionen.
– Den känns som en möjlighet, en omstart.
Det har skrivits mycket om mediejätten Stampen. Om dåliga affärer, slöseri med pengar och hur nära undergången de är. SVT:s Uppdrag Granskning gjorde 2015 ett helt program om Stampens imperiebygge, som inleddes med köpet av Centertidningar 2005 och fortsatte med en lång rad uppköp de följande åren. Ledningen ville satsa digitalt och köpte sajter som Familjeliv och Svenska Fans. Även tryckeriverksamheten svällde genom uppköp, och V-Tab blev Nordens största tryckerikoncern.
Affärerna gjordes till stor del med lånade pengar. Skulderna växte och vinsterna dröjde samtidigt som 265 miljoner kronor delades ut till aktieägarna mellan 2005 och 2013. Siffrorna i årsredovisningen blåstes upp av ihåliga löften om framtida vinster. Trots att koncernens nye vd har sålt ut och rensat bland verksamheterna och lyckats vända förlust till vinst tömdes kassan. Överskottet gick åt till att betala dyra räntor och att amortera på lånen från bankerna, som ville ha tillbaka sina pengar så snabbt som möjligt. I maj 2016 gick det inte längre. Den stora mediekoncernen behövde en skuldsanering.
Thomas Wahlström i kontrollrummet i Västerås har försökt att inte lyssna på alla rykten och spekulationer som har förekommit.
– Jag vill ha fakta. Vi kan inte göra något åt det som har varit. Jag förlitar mig på att mina chefer gör så gott de kan, så fortsätter vi att göra det vi kan.
De flesta vi talar med delar Thomas inställning. Vilka beslut koncernledningen har fattat eller vad de har gjort med pengarna får stå för dem. Hur härvan ska röjas upp får andra sköta. Här fokuserar man på att trycka tidningar och man ser till att göra det riktigt bra.
Stampens omtalade uppköpsfest misslyckades bevisligen. Men det är lätt att vara efterklok, resonerar György Takács och Tony Heiskanen i fackklubbens styrelse.
– Jag har full förståelse för att de ville investera sig in i framtiden. Men vad jag erfar så var man tvåa på vissa bollar. Vi inom facken fick till exempel information om att man skulle skapa en spelsajt, men det måste ha varit svårt att slå sig in på en marknad där det redan fanns en etablerad aktör. Det var klokt att se om sitt hus för framtiden, men de låga nätintäkterna har ju varit en besvikelse för de flesta, säger György Takács.

Under rekonstruktionens gång har de ändå inte varit särskilt oroliga för sin egen arbetsplats. V-Tab har sedan en tid lagt ner flera av sina tryckerier och koncentrerat produktionen till dagens sex enheter för att effektivisera och spara pengar. Västerås finns fortfarande kvar och går som sagt med vinst.
Hur känns det att tvingas in i Stampens rekonstruktion fast ni är lönsamma och har bidragit med så mycket pengar?
– Det är ingen som vet hur det hade varit om vi inte hade ingått i en stor koncern. Det fanns två alternativ 2005 – att gå in i V-Tab för att samarbeta eller att fortsätta som ensamt tryckeri, säger Tony Heiskanen.

Hade de ens funnits kvar i så fall? Johan Berggren är platschef i Västerås och har jobbat här sedan 90-talet då han började som tryckare. Hela tiden har branschen brottats med hård konkurrens, överkapacitet och sjunkande tidningsupplagor.
– Vi har fått mer jobb här när andra enheter i V-Tab har lagts ner. Så för oss har det varit en fördel att vara en del av V-Tab, säger Johan Berggren.
För många medarbetare på andra enheter har de senaste åren varit oroliga och i vissa fall slutat med nedläggning och förlorade jobb. Den hårda verkligheten kommer inte att se annorlunda ut efter rekonstruktionen. Det är fortfarande en tuff bransch som krymper och fler svenska tryckerier kommer med säkerhet att läggas ner, tror Johan Berggren.
– Jag tror att V-Tab har gått före med att koncentrera till färre enheter. Det kanske är därför vi har gått bra ekonomiskt.
Nu är ackordet godkänt och rekonstruktionen kan fortsätta enligt plan. För att klara framtiden gäller det att leverera bra kvalitet, och det engagemanget finns verkligen ute på skiften, säger han. Även om de anställda själva säger att de inte har makten att göra något för att klara rekonstruktionen är Johan Berggren av en annan uppfattning.
– Det är framför allt allas engagemang som gör det möjligt. Att alla gör sitt absolut bästa.