Industriarbetarnas tidning

Skogs­arbetare kräver 1,9 miljoner

7 december, 2016

Skrivet av

Sju kamerunska skogsarbetare kräver sammanlagt 1,9 miljoner kronor i skadestånd från ägaren till bolaget Skogsnicke AB. Ärendet har pågått i flera år. Den här veckan läggs de sista orden i tingsrätten.

Det är fyra år sedan en kamerunsk medlem i fackförbundet GS lämnade sin anställning på Skogsnicke AB. Först i dag håller hans och fackets juridiska ombud slutplädering i tingsrätten. De senaste veckorna har Umeå tingsrätt tagit upp hans och ytterligare sex kameruniers mål till prövning. De har stämt ägaren till det konkursade bolaget Skogsnicke AB och kräver sammanlagt 1,9 miljoner kronor för utebliven lön, semesterersättning, övertidsersättning och traktamente.

Enligt GS-facket, som företräder sin medlem, har bolagets ägare gjort sig skyldig till bedrägeri genom att utlova löner och ersättningar som sedan inte infriats.

Det var 2010 som kamerunierna fick ett anställningserbjudande om skogsarbete i Sverige. Där angavs en månadslön på 18 500 kronor plus traktamente på 200 kronor om dagen.

När de väl började arbeta säsongen 2011 fick de ackordslön i stället för månadslön. De vittnar om att de beordrats att jobba från klockan 06 på morgonen till runt klockan 22 på kvällen, samt även på lördagar och söndagar.

Trots detta fick de inte den lön de hade förväntat sig och inte heller någon övertidsersättning eller traktamente. Den lön som betalades ut ska inte heller ha kommit i tid.

GS medlem erbjöds att stanna kvar och arbeta för bolagets ägare även mellan säsongerna till en månadslön på 15 000 kronor. Medlemmen uppger att han inte har fått någon lön alls för den här perioden, men att han trots det stannat kvar.

– Han lovade mig hela tiden att jag skulle få pengarna. Jag litade på honom och hoppades länge att han talade sanning, berättar medlemmen för Dagens Arbete.

När det under 2012 uppstod en konflikt och tvist mellan Skogsnicke och en grupp anställda ska ägaren ha bett medlemmen att vittna till hans fördel i media.

– Han ville att jag skulle ljuga och säga att allt var bra, att han hade gjort rätt. Jag ville inte så jag stack.

Bolagets ägare nekar till anklagelserna och menar att han har betalat ut rätt lön. Någon beordrad övertid ska inte ha förekommit. Det fanns enligt ägaren ingen möjlighet att ange ackordslön på den blankett från Migrationsverket som krävdes för att kamerunierna ska få arbetstillstånd. Därför angavs en månadslön baserad på hur många plantor en skogsarbetare normalt hinner sätta. Först i Sverige ingicks anställningsavtalen och då med en ackordslön på 35 öre plantan. Från lönen har sedan bil- boende- och matkostnader dragits.

Kamerunierna uppger att de har lånat pengar för att skaffa visum och ta sig till Sverige. GS medlem lånade motsvarande 35 000 kronor. Med lönen från Sverige räknade han med att få råd att köpa en bit mark för odling och bygga ett eget hus till sin familj.

– Jag är fortfarande skyldig pengar och skulden växer med räntan. Jag kan sättas i fängelse om jag inte betalar. Så fungerar det i Kamerun. Jag åker i fängelse, men när jag kommer ut är skulderna ändå kvar.

Parterna håller sin slutplädering i rätten under onsdagen och torsdagen den här veckan.

En kommentar till “Skogs­arbetare kräver 1,9 miljoner

  • Nu är det dags för domstolen/domstolarna att visa att man kan lita på lag och rätt i Sverige och inte vara ett instrument för Svenskt Näringsliv. Men det man vill uttrycka, passar inte att trycka i svart och vitt. Men om domstolen gör sitt jobb så kanske dessa människor får sin rättvisa och den rättstrygghet som alla efterlyser.
    Detta är en kamp om framtida orättvisor för alla som jobbar i Sverige.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Skogsarbetarna får rätt – men inga pengar

Skogsarbetarna får rätt – men inga pengar

Det blir inga pengar för den GS-medlem från Kamerun som tillsamman med sex landsmän stämt skogsbolaget Skogsnicke – trots att tingsrätten slår fast att de har rätt till ersättning. ”Det här sätter fingret på ett problem”, säger GS ombudsman Magnus Lindberg.

GS betalar kambodjaners rättshjälp

GS-facket har nu beslutat att hjälpa de säsongsanställda kambodjanska skogsarbetare som fick sin lönegaranti indragen och hamnade i tingsrätten. GS riktar samtidigt hård kritik mot de storbolag som anlitade den konkursmässiga arbetsgivaren.

”Alla varningsklockor ringde”

GS-facket varnade både Migrationsverket och kunden Holmen Skog för det konkursade bolaget.

GS stämmer Skogsnicke för bedrägeri

Historien om skogsarbetarna från Kamerun fortsätter. Nu stämmer fackförbundet GS företaget Skogsnicke för bedrägeri. Facket kräver drygt 400 000 kronor i utebliven lön och traktamente för en medlems räkning.

Skogsarbetsgivare backade inför AD

Arbetsgivaren hade varken betalat ob-tillägg eller övertidsersättning till den rumänske skogsarbetaren, och stämdes av GS-facket inför Arbetsdomstolen. Efter förlikning får han ut all lön plus skadestånd.

Skogsarbetarna får inget skadestånd

Att lova en lön men betala en annan är inte brottsligt, enligt en dom i hovrätten. Skogsarbetarna har visserligen rätt till mer lön, men det finns ingen som är skyldig att betala.

Hovrätten prövar Skogsnickefallet

Sju skogsarbetere från Kamerun fick inte ut sina löner från företaget Skogsnicke. Nu ska fallet tas upp i hovrätten.

”En fråga om höger och vänster”

”En fråga om höger och vänster”

Det är inte invandringen utan den borgerliga regeringens stora skattesänkningar som ligger bakom utarmningen av vår gemensamma välfärd.

Hur får man fler medlemmar i skogen?

Hur får man fler medlemmar i skogen?

Organisationsgraden bland skogsarbetare är en ständig huvudvärk för GS. DA frågade några kongressdeltagare vad man kan göra åt saken.

Kambodjanska skogs­arbetare i lönetvist

70 kambodjanska skogsarbetare jobbade för Botnia Skog i fjol, men när bolaget gick i konkurs hade många av dem inte fått ut sina löner. Elva av dem har fått lönegarantin stoppad och kan hamna i domstol.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.