Skogs­arbetare kräver 1,9 miljoner

Sju kamerunska skogsarbetare kräver sammanlagt 1,9 miljoner kronor i skadestånd från ägaren till bolaget Skogsnicke AB. Ärendet har pågått i flera år. Den här veckan läggs de sista orden i tingsrätten.

Det är fyra år sedan en kamerunsk medlem i fackförbundet GS lämnade sin anställning på Skogsnicke AB. Först i dag håller hans och fackets juridiska ombud slutplädering i tingsrätten. De senaste veckorna har Umeå tingsrätt tagit upp hans och ytterligare sex kameruniers mål till prövning. De har stämt ägaren till det konkursade bolaget Skogsnicke AB och kräver sammanlagt 1,9 miljoner kronor för utebliven lön, semesterersättning, övertidsersättning och traktamente.

Enligt GS-facket, som företräder sin medlem, har bolagets ägare gjort sig skyldig till bedrägeri genom att utlova löner och ersättningar som sedan inte infriats.

Det var 2010 som kamerunierna fick ett anställningserbjudande om skogsarbete i Sverige. Där angavs en månadslön på 18 500 kronor plus traktamente på 200 kronor om dagen.

När de väl började arbeta säsongen 2011 fick de ackordslön i stället för månadslön. De vittnar om att de beordrats att jobba från klockan 06 på morgonen till runt klockan 22 på kvällen, samt även på lördagar och söndagar.

Trots detta fick de inte den lön de hade förväntat sig och inte heller någon övertidsersättning eller traktamente. Den lön som betalades ut ska inte heller ha kommit i tid.

GS medlem erbjöds att stanna kvar och arbeta för bolagets ägare även mellan säsongerna till en månadslön på 15 000 kronor. Medlemmen uppger att han inte har fått någon lön alls för den här perioden, men att han trots det stannat kvar.

– Han lovade mig hela tiden att jag skulle få pengarna. Jag litade på honom och hoppades länge att han talade sanning, berättar medlemmen för Dagens Arbete.

När det under 2012 uppstod en konflikt och tvist mellan Skogsnicke och en grupp anställda ska ägaren ha bett medlemmen att vittna till hans fördel i media.

– Han ville att jag skulle ljuga och säga att allt var bra, att han hade gjort rätt. Jag ville inte så jag stack.

Bolagets ägare nekar till anklagelserna och menar att han har betalat ut rätt lön. Någon beordrad övertid ska inte ha förekommit. Det fanns enligt ägaren ingen möjlighet att ange ackordslön på den blankett från Migrationsverket som krävdes för att kamerunierna ska få arbetstillstånd. Därför angavs en månadslön baserad på hur många plantor en skogsarbetare normalt hinner sätta. Först i Sverige ingicks anställningsavtalen och då med en ackordslön på 35 öre plantan. Från lönen har sedan bil- boende- och matkostnader dragits.

Kamerunierna uppger att de har lånat pengar för att skaffa visum och ta sig till Sverige. GS medlem lånade motsvarande 35 000 kronor. Med lönen från Sverige räknade han med att få råd att köpa en bit mark för odling och bygga ett eget hus till sin familj.

– Jag är fortfarande skyldig pengar och skulden växer med räntan. Jag kan sättas i fängelse om jag inte betalar. Så fungerar det i Kamerun. Jag åker i fängelse, men när jag kommer ut är skulderna ändå kvar.

Parterna håller sin slutplädering i rätten under onsdagen och torsdagen den här veckan.

Marie Edholm