Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Det krävs ett helhetsgrepp”

7 september, 2017

Foto: Madeleine Andersson.

Debatt Lärlingsutbildning kan bli en positiv injektion för yrkesutbildningarna. Men för att klara industrins utmaningar måste politikerna också diskutera med parterna hur lösningar för validering, kompetensutveckling och omställning ska se ut, skriver Veli-Pekka Säikkälä.

Om skribenten

Veli Pekka Säikkäälä är avtalssekreterare på IF Metall.

Läs mer:

”När alla får jobb – då känner jag stolthet”

Avtal klart för lärlingar

Sveriges industriskolor i kris

På da.se den 31 augusti skriver Carl Bennet om en av de största utmaningarna som svensk industri står inför just nu – nämligen matchningsparadoxen på svensk arbetsmarknad.

Svensk industri har så svårt att hitta personal att tillväxten hindras. Samtidigt är drygt 350 000 personer inskrivna hos arbetsförmedlingen. Carl Bennet har rätt i att den ekvationen måste lösas. Och det borde inte vara så svårt!

När det gäller de unga har Carl Bennet tagit initiativ till ett pilotprojekt med betald lärlingsanställning, med inspiration från det tyska lärlingssystemet. IF Metall har nappat på förslaget och tecknat avtal med både Teknik- och Industriarbetsgivarna.

Förhoppningen är att lön under utbildningstiden ska locka fler unga att söka sig en industriell utbildning. Att gå en lärlingsutbildning innebär att man är minst hälften av tiden ute på ett företag. Det är ett annorlunda sätt att lära sig på jämfört med traditionell yrkesutbildning, där en större del av utbildningen genomförs i skolans regi.

IF Metall välkomnar att företagen väljer att ta på sig det större ansvar för yrkesutbildning som krävs för att genomföra lärlingsutbildning av god kvalitet. Som aktiv part i Teknikcollege har vi länge arbetat för just detta. De nya avtalen blir ytterligare en pusselbit. Förutom att företagen betalar ungdomarna lön under utbildningstiden tar företagen även på sig ett större ansvar för själva undervisningen. Med tanke på industrins kompetenskrav, och att alla som går den betalda lärlingsutbildningen ska bli behöriga att läsa på högskolan, är det inget litet åtagande.

Kommunerna får aldrig se lärlingsutbildning som ett sätt att lägga över ansvar och kostnader för yrkesutbildning på företagen. Men vår förhoppning är att detta engagemang kommer att bli en positiv injektion för yrkesutbildningarna i allmänhet och för Teknikcollegesamverkan i synnerhet.

För att svensk industri ska klara kompetensutmaningen krävs nytänkande även när det gäller andra grupper än ungdomar. Här ser vi en jättepotential i de redan anställda. Många av dem är betydligt mer kvalificerade för sitt arbete än vad de själva och arbetsgivaren tror. Med kortare utbildningsinsatser skulle de kunna ta sig an nya, mer avancerade arbetsuppgifter.

Det här är viktigt. Och inte särskilt komplicerat. Ett system för kompetensutveckling som bygger vidare på branschens egna valideringssystem skulle inte bara underlätta för företagen att få tillgång till rätt kompetens – utan skulle även bidra till att öka individernas anställningstrygghet.

Den digitala industriella utvecklingen visar tydligt att verklig anställningstrygghet bygger på att individen har rätt kompetens för både nuvarande och framtida arbetsuppgifter. Oavsett hur länge man varit anställd på ett företag.

Ytterligare en grupp som kräver nytänkande är de människor som befinner sig utanför arbetsmarknaden. Det är en heterogen grupp med olika förutsättningar, men de flesta behöver utbildningsinsatser för att kunna möta arbetsgivarnas krav.

Här har IF Metall tagit initiativ till olika insatser där jobb och utbildningsinsatser kombineras. Ett lyckat exempel är projektet ”Ung Verkstad” som ger ungdomar möjlighet till skräddarsydda utbildningsinsatser i kombination med praktik. Vi diskuterar också olika lösningar för att underlätta nyanländas etablering, där arbete och utbildning kan kombineras på olika sätt.

Just nu är det högkonjunktur och den svenska industrin skriker efter arbetskraft. Men förr eller senare kommer vi att möta tuffare tider, det har IF Metalls medlemmar lärt sig av historien. De som då löper störst risk att bli av med jobbet är de som saknar den kompetens som krävs i framtidens industri.

För att klara de utmaningar industrin står inför behövs en ny politik som tar ett helhetsgrepp kring utbildningssystemet, arbetsmarknadspolitiken, validering, kompetensutveckling och omställning. Regeringen måste ta de här frågorna på allvar och börja diskutera med parterna om hur lösningarna kan se ut. Vi ser gärna att valet 2018 handlar om just detta – en ny arbetslivspolitik för framtidens arbetsmarknad.

Veli-Pekka Säikkälä,
avtalssekreterare IF Metall

En kommentar till “Det krävs ett helhetsgrepp

  • Oberoende av skälen till invandring och vilken del av världen man kommer ifrån klarar sig ungdomar som invandrat i tonåren sämre i skolan än deras klasskamrater. De med sämst resultat är flyktingungdomar och flyktinganhöriga. Av de flyktingungdomar som kommit till Sverige efter 12-års ålder lyckades bara omkring 20 procent av de som gick ut grundskolan mellan 2011 och 2015 få behörighet till gymnasiet. 80 procent av ungdomarna uppnådde alltså inte behörighetskraven till gymnasiet. I jämförelse med inrikes födda ungdomar och unga som invandrat till Sverige i tidigare åldrar är denna andel mycket låg. Av inrikes födda klarar 90 procent grundskolan, av de flyktingar som invandrat innan de börjar skolan går drygt 80 procent ut med godkända betyg och av de som kommit till Sverige mellan 7 och 12 års ålder är andelen som går ut skolan med behörighet till gymnasiet ungefär 65 procent.

    Bilden av flyktingtonåringarnas akademiska framgångar blir än mer nedslående när man ser till andelen som klarar gymnasiet. Av de som hade påbörjat gymnasiestudier hade bara 3 av 10 av de som invandrat i tonåren en fullgjord gymnasieutbildning vid 24-års ålder. Både bland inrikes födda och flyktingungdomar som kommit till Sverige i tidigare åldrar var andelen betydligt högre.

    Att lågutbildade personer stängs ute från den kunskapsintensiva svenska arbetsmarknaden på grund av de högt ställda utbildningskraven är ett välkänt fenomen. Debatten om enkla jobb har dock ofta kommit att handla om hur lågutbildade personer i medelåldern ska komma in på arbetsmarknaden eftersom det blir svårare och mindre lönsamt att sätta sig i skolbänken ju äldre man är. Statistiken tyder dock på att problematiken inte avgränsar sig till äldre grupper utan även kan drabba yngre personer med ett helt arbetsliv framför sig. Med tanke på att 39 000 av de 70 000 barn som sökte asyl förra året var tonåringar kan en stor grupp unga få problem att etablera sig på arbetsmarknaden de kommande åren.

    Källa: Ekonomifakta

    Där har du problemen.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.