Målet: Hälften ska vara kvinnor

Satsning SSAB i Luleå jobbar effektivt med att få in fler kvinnor i produktionen. Målet är att hälften av sommarvikarierna ska vara kvinnor.

Det är en enkel men effektiv modell för att få in fler kvinnor i produktionen. Man strävar efter att hälften av sommarvikarierna ska vara tjejer. Arbetet har pågått under flera år och det har slagit väl ut. Sju av de tjugo som senast fick fast anställning är kvinnor, något som inte hade varit fallet för tio år sedan.

En av dem är Hanna Vennberg som fick fast på stränggjutningen, eller ”strängen” som det kallas, bara några veckor innan DA kommer på besök. Hon började som sommarvikarie två år tidigare.

– För mig känns det mer långsiktigt att jobba kvar här om jag har fler tjejer runt omkring mig, det ger större gemenskap. Men det gäller inte bara kön, det gäller även ålder, säger hon.

För många av jobben på stålverket finns inga externa utbildningar. Därför är ett sommarvikariat den skola som kvalificerar folk för en möjlig tillsvidareanställning. Så fler tjejer på sommaren har sakta men säkert ökat andelen kvinnor i den fasta arbetsstyrkan.

Annica Thelin jobbar också på strängen, men är inne på sitt sjunde år på SSAB. Även hon började som sommarvikarie och hon ser flera skillnader mellan nu och då.

– Företaget har fått börja tänka mer på arbetsmiljön, till exempel att det nu går att sänka till en bra arbetshöjd för oss tjejer. Vi har fått bättre omklädningsrum, tjejmodeller på kläder. Sen har det också blivit roligare att jobba när vi är fler, säger hon.

Men för att få kvinnor att ­söka sommarjobben krävs insatser från klubben och arbetsgivaren. Både i rekryteringsprocessen och i arbetet med att ge kvinnor jämställda förutsättningar inne på arbetsplatsen.

Tomas Karlsson är IF Metall-klubbens ordförande.
– Om vi bara sätter ut en ­annons där det står ”sök till järnverket på SSAB” tror jag inte att det är så många tjejer som söker. Det kan uppfattas som skitigt och manligt, säger han.

Den bilden delas av företaget. SSAB arbetar aktivt med att berätta att man gärna ser kvinnliga sökande. De tar även hjälp av facket.

Kristina Lindqvist jobbar med jämställdhetsfrågor i IF Metall-klubben och har flera gånger blivit tillfrågad av ­företaget om hon kan hjälpa till.

– Jag har varit på jobbcoachdagar för ungdomar på gymnasiet och i nionde klass och berättat om hur det är att vara kvinna i industrin. Det finns mycket fördomar om att det är en ­dålig miljö och att kvinnor inte klarar av arbetsuppgifterna. Den bilden måste man få bort.