Industriarbetarnas tidning

Målet: Hälften ska vara kvinnor

9 maj, 2018

Skrivet av Jonas Löfvenberg

I år har SSAB i Luleå fått sin första kvinnliga driftledare, Anneli Thorneus. Foto: David Lundmark.

Satsning SSAB i Luleå jobbar effektivt med att få in fler kvinnor i produktionen. Målet är att hälften av sommarvikarierna ska vara kvinnor.

SSAB i Luleå

Antalet tillsvidareanställda i produktionen är 1 159. Av dessa är 14 procent kvinnor.

Mellan januari 2017 och februari 2018 rekryterades 84 personer. Av dessa är 21 procent kvinnor.

300 vikarier behöver SSAB i Luleå i sommar. Av de 700 personer som hittills sökt är 39 procent kvinnor.

Det är en enkel men effektiv modell för att få in fler kvinnor i produktionen. Man strävar efter att hälften av sommarvikarierna ska vara tjejer. Arbetet har pågått under flera år och det har slagit väl ut. Sju av de tjugo som senast fick fast anställning är kvinnor, något som inte hade varit fallet för tio år sedan.

En av dem är Hanna Vennberg som fick fast på stränggjutningen, eller ”strängen” som det kallas, bara några veckor innan DA kommer på besök. Hon började som sommarvikarie två år tidigare.

– För mig känns det mer långsiktigt att jobba kvar här om jag har fler tjejer runt omkring mig, det ger större gemenskap. Men det gäller inte bara kön, det gäller även ålder, säger hon.

För många av jobben på stålverket finns inga externa utbildningar. Därför är ett sommarvikariat den skola som kvalificerar folk för en möjlig tillsvidareanställning. Så fler tjejer på sommaren har sakta men säkert ökat andelen kvinnor i den fasta arbetsstyrkan.

Annica Thelin jobbar också på strängen, men är inne på sitt sjunde år på SSAB. Även hon började som sommarvikarie och hon ser flera skillnader mellan nu och då.

– Företaget har fått börja tänka mer på arbetsmiljön, till exempel att det nu går att sänka till en bra arbetshöjd för oss tjejer. Vi har fått bättre omklädningsrum, tjejmodeller på kläder. Sen har det också blivit roligare att jobba när vi är fler, säger hon.

Men för att få kvinnor att ­söka sommarjobben krävs insatser från klubben och arbetsgivaren. Både i rekryteringsprocessen och i arbetet med att ge kvinnor jämställda förutsättningar inne på arbetsplatsen.

Tomas Karlsson är IF Metall-klubbens ordförande.
– Om vi bara sätter ut en ­annons där det står ”sök till järnverket på SSAB” tror jag inte att det är så många tjejer som söker. Det kan uppfattas som skitigt och manligt, säger han.

Den bilden delas av företaget. SSAB arbetar aktivt med att berätta att man gärna ser kvinnliga sökande. De tar även hjälp av facket.

Kristina Lindqvist jobbar med jämställdhet i IF Metall-klubben. Hon har varit i skolorna för att berätta om hur det är att vara kvinna i industrin. Foto: David Lundmark.

Kristina Lindqvist jobbar med jämställdhetsfrågor i IF Metall-klubben och har flera gånger blivit tillfrågad av ­företaget om hon kan hjälpa till.

– Jag har varit på jobbcoachdagar för ungdomar på gymnasiet och i nionde klass och berättat om hur det är att vara kvinna i industrin. Det finns mycket fördomar om att det är en ­dålig miljö och att kvinnor inte klarar av arbetsuppgifterna. Den bilden måste man få bort.

Peder Sundbom. Foto: David Lundmark.

”Åk ut och träffa dem”

Peder Sundbom är personalchef på SSAB i Luleå. Här är hans bästa tips för att få kvinnor att söka sommarjobb.

 Ha ett realistiskt mål

Sätt ett mål som alla kan jobba mot och som är realistiskt. När vi började arbetet med det här runt 2010 var det inte så många tjejer som sökte sommarjobb. I år är det nästan 40 procent av de sökande.

 Prata ihop er

Kommunicera kring målet. Vi vill berätta att vi är ett jämställt företag och då kan man inte bara prata om det i ledningsgruppen. Det är också viktigt att följa upp målen för att se hur det går och prata med de berörda.

 Visa upp er

Attrahera. Se till att synas där kvinnor finns. På rekryterings­mässor brukar vi till exempel ha med oss en tidigare semestervikarie som kan berätta hur det är på SSAB.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Från vilda strejker till samförstånd

Från vilda strejker till samförstånd

Tjugo år har gått sedan den senaste stora vilda strejken bröt ut på en svensk industriarbetsplats. Vi berättar om strejklandet som blev ett samförståndsland.

Goda tider på SSAB i Luleå

2010 ser ut att bli ett bra år för SSAB. Bolaget återanställer, säljer för fullt, tjänar allt bättre och investeringsprogrammet har aktiverats igen. SSAB ökar personalstyrkan i Luleå. Företaget håller på att rekrytera 30 personer. Det ska ses mot bakgrund att 130 anställda blev uppsagda förra året. För ett drygt år sedan meddelade SSAB att […]

Vägen från kolet

Vägen från kolet

Ingen industri är så skadlig för klimatet som Stålindustrin. Snart är det slut med det. När vätgas ersätter kol går vi in i den nya järnåldern.

Så ska industrin bli grönare

Så ska industrin bli grönare

Vätgas ska göra svensk industri mer klimatsmart. Men hur funkar det och kan det skapa fler jobb?

Nu är det dags att mbl-förhandla Tant Röd

Nu är det dags att mbl-förhandla Tant Röd

Ulrica Malmberg: Vi blöder varje månad, så låt inte mens vara en samvetsfråga en gång om året.

Mattias Alkberg vägrar göra det förväntade

Mattias Alkberg vägrar göra det förväntade

Mattias Alkberg har gjort kompromisslös pop, skrivit dikter om att önska sina barn döda, kallat Moderaterna för skadedjur och bett grammisjuryn behålla sin skit. Inget var särskilt lönsamt.

Mens är en arbetsmiljöfråga

Mens är en arbetsmiljöfråga

Att industrin är en mansdominerad bransch innebär inte att vi kan strunta i arbetsmiljön för de som har mens, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

”Metoo gav oss mod – och viktiga verktyg”

”Metoo gav oss mod – och viktiga verktyg”

Kvar efter metoo finns något viktigare än debatten om rätten att skuldbelägga enskilda personer, skriver sex förtroendevalda i IF Metall.

De ska vända gubbtrenden i skogen

De ska vända gubbtrenden i skogen

Få kvinnor jobbar i skogen – så har det sett ut länge. Men ett nystartat maskinlag utanför Sollefteå kan ändra på det.

”Låglöne­satsningen ett villkor för avtal”

”Låglöne­satsningen ett villkor för avtal”

Ett längre avtal måste fyllas med bra innehåll, säger GS:s ordförande Per-Olof Sjöö, om att Facken inom industrin kan vara beredda att teckna ett treårigt avtal.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.