”Tullarna drabbar även USA”

AnalysNär president Trump nu reser tullmurar mot stål och aluminiumindustri protesterar inte bara omvärlden. Även den amerikanska tillverkningsindustrin säger ifrån. Förra gången USA införde ståltullar försvann 197 000 amerikanska industrijobb.

I ett slag har stålimporten till USA blivit 25 procent dyrare och importen av aluminium 10 procent dyrare. Det är effekten av att president Trump inför strafftullar på ”allt stål och aluminium för lång tid framöver”.

EU, Mexiko och Kanada – som tillsammans står för nästan hälften av den amerikanska importen av stål och aluminium – protesterar högljutt. Men inte bara de. Även den amerikanska tillverkningsindustrin gör det.

”Att begränsa tillförseln av råvaror till USA och införa importtullar mot våra närmaste handelspartners skadar de amerikanska producenterna”, skriver branschorganisationen The Coalition of American Metal Manufacturers and Users i ett uttalande, enligt Financial Times.

Tidningen uppger att de amerikanska stålpriserna redan, med de tullmurar som hittills har rests, i år har stigit med hela 37 procent i år. Jämfört med 2 procent i nordvästra Europa och 8 procent i Sydostasien. Med de nya tullarna riktade mot EU, Mexiko och Kanada väntas stålpriserna i USA öka ännu mer.

Medan Trump hoppas att tullarna ska skydda den amerikanska stålindustrin oroas alltså landets stålkonsumenter av de stigande priserna. Inte minst fordonsindustrin är bekymrad. Till Financial Times säger Matt Blount från intresseorganisationen American Automotive Policy Council att tullarna ”underminerar den globala konkurrenskraften i amerikansk bilindustri”.

Dyrare stål ger dyrare varor.  Det fick amerikansk tillverkningsindustri erfara senast USA införde ståltullar. 2002 ville dåvarande presidenten George W Bush också skydda den amerikanska stålindustrin.

Det skulle komma att drabba den den amerikanska stålkonsumerande tillverkningsindustrin hårt. Utvärderingen The Unintended Consequences of US Steel Import Tariffs: A Quantification of the Impact During 2002 visade att de flesta jobben som försvann fanns inom metallbearbetning, maskinindustri och bland underleverantörer till fordonsindustrin. Orsaken var för höga stålpriser.

Totalt försvann 197 000 jobb – fler än det totala antalet anställda i den amerikanska stålindustri som skulle skyddas. I stålindustrin fanns 187 500 anställda.

För svensk stålindustri är USA en viktig marknad, den näst största efter Tyskland. Exporten till USA är värd cirka 4 miljarder kronor om året, vilket motsvarar en tiondel av vad den svenska stålindustrin exporterar för.

Det svenska stålet är sedan länge starkt nischat. Många produkter är världsunika. Det gör att de kan slippa undan strafftullar eftersom de amerikanska kunderna behöver det svensktillverkade specialstålet. Alternativet får de amerikanska kunderna bita i det sura äpplet och betala den fördyring som tullarna för med sig.

Av de svenska stålbolagen är det dessutom många som har produktion i USA. Såväl SSAB, Outokumpu och Sandvik SMT har tillverkning i USA. Liksom den österrikiska ägaren av Hagfors järnverk, Voest Alpine.

Med gårdagens beslut i Vita huset trappas handelskonflikten upp. Vilka motåtgärder EU beslutar sig för visar sig snart. Risken finns att en allvarliga upptrappning är att vänta om president Trump inför höga strafftullar för importerade bilar. Då har handelskonflikten plötsligt eskalerat till ett handelskrig.