Industriarbetarnas tidning

”Vill du förändra världen – ta jobb i industrin”

31 augusti, 2018

Skrivet av

Socialdemokraterna lovade inför förra valet att satsa på industrin. Och nu ser ser näringsminister Mikael Damberg många trendbrott. Inte minst ungdomens intresse.

– Vill man förändra världen kan man göra det i svensk industri.

Industripolitik står knappast i fokus i årets val, men det hindrar inte näringsminister Mikael Damberg att förlägga en del av valspurten till några av landets industriföretag. Nyligen besökte han Fristad Plast vars satsning på digitalisering Dagens Arbete kunde berätta om i våras.

”Ett finurligt och jättespännande företag” är hans intryck från besöket.

Fristad Plast har ingått i den statliga satsning som kallas ”digitaliseringslyftet”, en del av regeringens strategi för att utveckla den svenska industrin. Med ett stödpaket på 78 miljoner kronor hoppas han att fler mindre företag ska kunna köpa in hjälp för att börja digitalisera.

Digitalisering, robotisering, klimatsmart teknik och statliga testbäddar – det är några signalord i den strategi för ”nyindustrialisering” som Socialdemokraterna gick till val på för fyra år sedan.

Hur märks det idag att Sverige har påbörjat ”nyindustrialiseringen”?

– Dels i den jobbtillväxt som drivs av exportindustrin , dels i stora industriinvesteringar. 300 000 fler går till jobbet i dag mot för fyra år sedan och av dessa finns 198 000 inom privat sektor. Börjar man gräva i de siffrorna är exportindustrin en viktig förklaring till att privata företag valt att anställa fler människor i Sverige.

Men det beror väl snarare på högkonjunkturen än på regeringens nya industripolitik?

– Visst har vi en högkonjunktur. Men för inte så längesedan tappade svensk export jämfört med våra konkurrentländer. Idag håller vi jämn takt med dem. Under lång tid hade vi inte en särskilt stark produktivitet, men enligt den senaste statistiken slår vi Tyskland med råge.

– Jag säger inte att detta är regeringens förtjänst, men vi har valt att sätta fokus på de här frågorna och gemensamt arbeta fram en strategi med industrin. Detta har skapat ett självförtroende att industrin nu vågar göra långsiktiga investeringar. Titta på rekordinvesteringarna i skogsindustrin. Titta på fordonsindustrin: där vi jobbar ihop för att utveckla elektrifiering och självkörande fordon.

Men investeringarna inom industrin, räknat som andel av BNP är inte högre i dag än under alliansregeringen. Har ni inte skapat tillräckligt med framtidstro för företagen?

– Vi har haft en väldigt stark BNP-ökning och trots det ligger vi kvar på höga nivåer när det gäller investeringsandelar. Näringslivet i stort har inte gjort så här stora investeringar på 80 år i Sverige. Det är starkt. Det är en investeringsledd tillväxt. Det är bra siffror.

– Jag noterade att Dagens Arbete skrev att investeringarna i forskning- och utveckling minskade. Men de har slutat minska. Där har det skett ett trendbrott. Universitetens och högskolans nya uppdrag att samverka mer med näringslivet kommer att ha långsiktig betydelse.

Läs också: Så blev Löfvens industrisatsning

Är det någonting ni inte har lyckats med under de fyra åren?

– Javisst! Det som inte går tillräckligt snabbt är robotiseringen. Därför har vi infört ett stöd för små- och medelstora företag. Det andra området är kompetensen från utland där Migrationsverkets gjort helt orimliga tolkningar av lagen. Ingenjörer och IT-tekniker har blivit utvisade därför att deras arbetsgivare har gjort marginella fel som felaktiga inbetalningar. Det här är ett otyg och har skadat bilden av Sverige utomlands.

Om ni får fortsätta regera, hur kommer er satsning på ”nyindustrialisering” att märkas om fyra år?

– Vi har börjat se hur industriföretag flyttar hem produktion. Om fyra år tror jag att vi har en helt annan diskussion om outsourcing än vad vi har idag. Därför att det inte blev så billigt, inte så effektivt, man tappade relationen mellan produktion och utveckling.  Där tror jag att vi är på väg mot ett trendbrott.

– Men det som verkligen kommer att känneteckna svensk industri om fyra år är att den fortsätter att vara ledande på innovation. Häromdagen invigde jag i Göteborg på en testbäddsanläggning för självkörande elektrifierade fordon på en grustäkt där Volvo vill visa upp vad de kan göra för att minska koldioxidutsläppen. Hållbarhetsfrågorna, digitaliseringen och AI (artificiell intelligens) är det som kommer att driva förändringen av industrin framöver.  Men allra viktigast är personalfrågan, kompetensförsörjningen. Inte bara vilka man rekryterar utan också för dem som redan är anställda.

Många pekar ut kompetensförsörjningen som en ödesfråga för industrin. När ni tillträdde för fyra år sedan var det 18 procent av industriföretagen som hade brist på arbetskraft. Idag är andelen dubbelt så hög, 36 procent. Vad har ni gjort?

– Det visar ju att det går väldigt bra för svensk industri.  Det är ju förklaringen till att företagen har brist idag. Vi har gjort ett rejält kunskapslyft i Sverige och vi kommer att bygga ut det de närmaste åren med 100 000 nya utbildningsplatser. Dels ingenjörsplatser, dels  yrkeshögskolan som byggs ut med 12 800 platser, den största utbyggnaden sedan yrkeshögskolan tillkom. Det är en träffsäker utbildningsform som tillgodoser industrins behov.

– Men sedan jobbar vi också  långsiktigt. Bland annat har vi infört mer matematik i grundskolan. Vi ville också genomföra en stor kvalitetshöjning av yrkesprogrammen. Men där hoppade moderaterna av. Så de stoppade den förändring som Svenskt näringsliv och inte minst Teknikföretagen ansåg vara helt nödvändig för kompetensförsörjningen.

Vad hände med de 5 000 högskoleplatserna för ingenjörer som ni utlovade inför förra valet?

– Det går lite för långsamt. Och det måste bli mer tjejer som söker. Vi ser ett ökat intresse för att utbilda sig till ingenjör. Det är ett långsiktigt arbete vi gör och häromdagen kunde vi se Manpowers undersökning om att ingenjör var det ”allra hetaste jobbet för unga under 29 år.”

– Det hänger ihop med hållbarhetsfrågan. Industrin börjar tillsammans med oss andra i samhället att hitta samarbetsformer där ”vi ska visa världen hur vi ställer om ett samhälle”. När Volvo gör det med elektrifierade fordon eller när SSAB gör stål utan kol, då händer något i unga människors intresse för industrin. Man vill vara med att förändra världen och det kan man göra i svensk industri.

Kommer staten att pytsa in mer pengar för att höja kompetensen?

– Ja, det kommer mer pengar. I december kommer hela utredningen om hur resursfördelningssystemet ska fungera för universitet och högskolor.  Ett av de viktigaste kraven från vår sida har varit att erbjuda kortare kurser för livslångt lärande.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

”M är inte för vanligt folk”

”Att göra fattiga människor fattigare är inte ett sätt att skapa ett tryggare Sverige”, skriver Jan Öberg, ordförande för Pappers Avdelning 16 i Ortviken.

Är det här verkligen liberal politik?

Är det här verkligen liberal politik?

Man kan bli förbannad på S när de lägger fram en budget för rika män. Men ännu mer på de liberala partierna som kräver dessa kompromisser, skriver Per-Olof Sjöö, förbundsordförande för GS-facket.

Bra för Sverige

Den dramatiska regeringsbildningen är över. På fredag blir Stefan Löfven statsminister. En mittenregering där budgetunderlaget vilar på S+Mp+C och L kan nu tillträda. Vänsterpartiet kommer att släppa fram Löfven. Det är bra för Sverige. Alternativet hade varit att Ulf Kristersson blivit statsminister för en SD-stödd M+KD-regering och det hade varit mycket värre, resonerade Sjöstedt vid […]

Politik i besvikelsens epok

”Viljan att ta ansvar för landet har drivit Stefan Löfvens kompromissvilja långt. För långt i vissa stycken kan man på goda grunder tycka. Men vad hade varit alternativet?” skriver Helle Klein.

Intet nytt, allting nytt

Intet nytt, allting nytt

”När riksdagen röstar ned Ulf Kristersson (M) som statsminister har inget nytt hänt. Ändå är det startskottet för en helt ny era i svensk politik”, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Nu krävs det öppenhet och ödmjukhet”

”Nu krävs det öppenhet och ödmjukhet”

IF Metalls ordförande Marie Nilsson anser att samarbete över blockgränserna är bästa sättet för att hålla Sverigedemokraterna utanför regeringsmakten.

”Nu får Löfven visa vad han går för”

”Nu får Löfven visa vad han går för”

Förbundsordförande Per-Olof Sjöö menar att arbetarrörelsen under den här mandatperioden misslyckats med att visa för medlemmarna hur bra det går för Sverige. Han oroas över läget men tror att Stefan Löfvens förhandlarerfarenhet är ett ”ess i skjortärmen.”

Håll SD utanför makten

Valet blev just den rysare som många hade befarat. När detta skrivs sent på valnatten vet vi inte helt säkert vad resultatet blev. Det är så pass jämnt mellan blocken att förmodligen kommer inte något säkert resultat förrän på onsdag då utlandsrösterna är räknade. Just därför är det magstarkt av Alliansledarna att påstå att de […]

Din röst är viktigare än någonsin

Solen skiner och Mälaren där jag bor ligger spegelblank. Valrörelsen växlar nu över till ett fridfullt skede. I dag är det inte längre partiledarnas, de politiska kampanjmakarnas  eller de mediala valdebatternas dag utan väljarnas. Nu är det upp till dig och mig. Valdagen är demokratins högtidsdag. Den är vacker för som  historikern Henrik Arnstad (nyligen […]

Så blev Löfvens industri­satsning

Så blev Löfvens industri­satsning

Sverige ska bli ”världens ledande industrination”, sa socialdemokraterna inför förra valet. Högkonjunkturen har gjort att industrin går för fullt – men alla siffror pekar inte åt rätt håll.

DA granskar sprängdåden

Dagens Arbete avslöjar hur kriminella lätt kan smuggla ut stora mängder sprängmedel från byggarbetsplatser. Kontroll och tillsyn brister. Och dömda kan fortsätta spränga.

Dagens Arbete granskar sprängdåden

Dagen Arbete har tagit reda på var sprängmedlet som används vid sprängdåden kommer ifrån. Över ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Här sammanfattar vi granskningen.

Stulet: Halvt ton sprängmedel

Mer än ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser i Sverige. Det visar Dagens Arbetes granskning.

Larmet: Byggdynamit kan användas i terrordåd

”Sprängmedel är terroristernas favoritvapen. Därför är det angeläget att få stopp på stölderna av byggdynamit”, säger sprängmedelsexperten Bo Janzon. 

Så vill justitie­ministern stoppa sprängdåden

Efter Dagens Arbetes granskning: Regeringen vill ändra lagen för att stoppa stölderna av byggdynamit som används i sprängdåden. 

S: ”Kan finnas anledning att se över lagen”

Efter Dagens Arbetes granskning av sprängdåden öppnar Socialdemokraterna upp för en översyn av lagen om hantering av sprängmedel.

Sprängkort dras inte in för dömda brottslingar

Personer som dömts för grova brott får inte sitt sprängkort indraget.
Dagens Arbetes granskning visar att de som ansvarar för sprängkorten inte får veta om någon döms för brott.

”Man undrar ju hur mycket sprängmedel som är i omlopp”

Det som förvånade journalisterna David Lundmark och Johanna Edström mest när de granskade hur mycket sprängmedel som är på drift, är att sprängmedel är så pass billigt – och politikerna inte gjort mer för att täppa till alla luckorna i lagen. 

Richard ville hjälpa till – blev misstänkt för brott

Bergsprängaren Richard Bredin hjälpte en vän att frakta bort dynamit.
Han tyckte att han gjorde samhället säkrare. Men Polisen trodde han var kriminell.