”Vill du förändra världen – ta jobb i industrin”

Socialdemokraterna lovade inför förra valet att satsa på industrin. Och nu ser ser näringsminister Mikael Damberg många trendbrott. Inte minst ungdomens intresse.

– Vill man förändra världen kan man göra det i svensk industri.

Industripolitik står knappast i fokus i årets val, men det hindrar inte näringsminister Mikael Damberg att förlägga en del av valspurten till några av landets industriföretag. Nyligen besökte han Fristad Plast vars satsning på digitalisering Dagens Arbete kunde berätta om i våras.

”Ett finurligt och jättespännande företag” är hans intryck från besöket.

Fristad Plast har ingått i den statliga satsning som kallas ”digitaliseringslyftet”, en del av regeringens strategi för att utveckla den svenska industrin. Med ett stödpaket på 78 miljoner kronor hoppas han att fler mindre företag ska kunna köpa in hjälp för att börja digitalisera.

Digitalisering, robotisering, klimatsmart teknik och statliga testbäddar – det är några signalord i den strategi för ”nyindustrialisering” som Socialdemokraterna gick till val på för fyra år sedan.

Hur märks det idag att Sverige har påbörjat ”nyindustrialiseringen”?

– Dels i den jobbtillväxt som drivs av exportindustrin , dels i stora industriinvesteringar. 300 000 fler går till jobbet i dag mot för fyra år sedan och av dessa finns 198 000 inom privat sektor. Börjar man gräva i de siffrorna är exportindustrin en viktig förklaring till att privata företag valt att anställa fler människor i Sverige.

Men det beror väl snarare på högkonjunkturen än på regeringens nya industripolitik?

– Visst har vi en högkonjunktur. Men för inte så längesedan tappade svensk export jämfört med våra konkurrentländer. Idag håller vi jämn takt med dem. Under lång tid hade vi inte en särskilt stark produktivitet, men enligt den senaste statistiken slår vi Tyskland med råge.

– Jag säger inte att detta är regeringens förtjänst, men vi har valt att sätta fokus på de här frågorna och gemensamt arbeta fram en strategi med industrin. Detta har skapat ett självförtroende att industrin nu vågar göra långsiktiga investeringar. Titta på rekordinvesteringarna i skogsindustrin. Titta på fordonsindustrin: där vi jobbar ihop för att utveckla elektrifiering och självkörande fordon.

Men investeringarna inom industrin, räknat som andel av BNP är inte högre i dag än under alliansregeringen. Har ni inte skapat tillräckligt med framtidstro för företagen?

– Vi har haft en väldigt stark BNP-ökning och trots det ligger vi kvar på höga nivåer när det gäller investeringsandelar. Näringslivet i stort har inte gjort så här stora investeringar på 80 år i Sverige. Det är starkt. Det är en investeringsledd tillväxt. Det är bra siffror.

– Jag noterade att Dagens Arbete skrev att investeringarna i forskning- och utveckling minskade. Men de har slutat minska. Där har det skett ett trendbrott. Universitetens och högskolans nya uppdrag att samverka mer med näringslivet kommer att ha långsiktig betydelse.

Läs också: Så blev Löfvens industrisatsning

Är det någonting ni inte har lyckats med under de fyra åren?

– Javisst! Det som inte går tillräckligt snabbt är robotiseringen. Därför har vi infört ett stöd för små- och medelstora företag. Det andra området är kompetensen från utland där Migrationsverkets gjort helt orimliga tolkningar av lagen. Ingenjörer och IT-tekniker har blivit utvisade därför att deras arbetsgivare har gjort marginella fel som felaktiga inbetalningar. Det här är ett otyg och har skadat bilden av Sverige utomlands.

Om ni får fortsätta regera, hur kommer er satsning på ”nyindustrialisering” att märkas om fyra år?

– Vi har börjat se hur industriföretag flyttar hem produktion. Om fyra år tror jag att vi har en helt annan diskussion om outsourcing än vad vi har idag. Därför att det inte blev så billigt, inte så effektivt, man tappade relationen mellan produktion och utveckling.  Där tror jag att vi är på väg mot ett trendbrott.

– Men det som verkligen kommer att känneteckna svensk industri om fyra år är att den fortsätter att vara ledande på innovation. Häromdagen invigde jag i Göteborg på en testbäddsanläggning för självkörande elektrifierade fordon på en grustäkt där Volvo vill visa upp vad de kan göra för att minska koldioxidutsläppen. Hållbarhetsfrågorna, digitaliseringen och AI (artificiell intelligens) är det som kommer att driva förändringen av industrin framöver.  Men allra viktigast är personalfrågan, kompetensförsörjningen. Inte bara vilka man rekryterar utan också för dem som redan är anställda.

Många pekar ut kompetensförsörjningen som en ödesfråga för industrin. När ni tillträdde för fyra år sedan var det 18 procent av industriföretagen som hade brist på arbetskraft. Idag är andelen dubbelt så hög, 36 procent. Vad har ni gjort?

– Det visar ju att det går väldigt bra för svensk industri.  Det är ju förklaringen till att företagen har brist idag. Vi har gjort ett rejält kunskapslyft i Sverige och vi kommer att bygga ut det de närmaste åren med 100 000 nya utbildningsplatser. Dels ingenjörsplatser, dels  yrkeshögskolan som byggs ut med 12 800 platser, den största utbyggnaden sedan yrkeshögskolan tillkom. Det är en träffsäker utbildningsform som tillgodoser industrins behov.

– Men sedan jobbar vi också  långsiktigt. Bland annat har vi infört mer matematik i grundskolan. Vi ville också genomföra en stor kvalitetshöjning av yrkesprogrammen. Men där hoppade moderaterna av. Så de stoppade den förändring som Svenskt näringsliv och inte minst Teknikföretagen ansåg vara helt nödvändig för kompetensförsörjningen.

Vad hände med de 5 000 högskoleplatserna för ingenjörer som ni utlovade inför förra valet?

– Det går lite för långsamt. Och det måste bli mer tjejer som söker. Vi ser ett ökat intresse för att utbilda sig till ingenjör. Det är ett långsiktigt arbete vi gör och häromdagen kunde vi se Manpowers undersökning om att ingenjör var det ”allra hetaste jobbet för unga under 29 år.”

– Det hänger ihop med hållbarhetsfrågan. Industrin börjar tillsammans med oss andra i samhället att hitta samarbetsformer där ”vi ska visa världen hur vi ställer om ett samhälle”. När Volvo gör det med elektrifierade fordon eller när SSAB gör stål utan kol, då händer något i unga människors intresse för industrin. Man vill vara med att förändra världen och det kan man göra i svensk industri.

Kommer staten att pytsa in mer pengar för att höja kompetensen?

– Ja, det kommer mer pengar. I december kommer hela utredningen om hur resursfördelningssystemet ska fungera för universitet och högskolor.  Ett av de viktigaste kraven från vår sida har varit att erbjuda kortare kurser för livslångt lärande.