”Kopplingarna till högerextremism är en fara för demokratin”Helle Klein, chefredaktör.

”Vi kan hjälpas åt att inte bli en del av problemet”Svetsaren Maria Höök om när man inte orkar säga ifrån mot sexistiska kommentarer.

26 anställda, ett gäng robotar och massor av fleroperationsmaskiner. Det är vad som behövs för att Ikeas gardinstänger ska tillverkas i småländska Åseda och inte i Kina. Foto: David Lundmark

Närproducerat – ja tack!

Foto: David Lundmark

En ny globalisering Nyss försvann jobben österut till länder där lönerna var lägre. Men efter finanskrisen har någonting hänt. Med avancerad teknik har massproduktionen börjat återvända. DA fångade den nya globala trenden i Småland.

Lyssna på reportaget:

Stort som två fotbollsplaner

PG & WIP i Åseda bildades 2015 av Profilgruppen och WIP Consulting. Tillverkningen kom i gång på allvar våren 2017.

Fabriken har 26 anställda, de flesta i produktionen går treskift. Här tillverkas gardinstänger åt Ikea. Åt samma kund ska man börja göra handtag till köksskåp, därför byggs anläggningen ut och tolv operatörer nyanställs.

Världshandeln har bytt skepnad

Regionerna i centrum
Världen delas in i tre regioner: Asien, Europa och de amerikanska kontinenterna. Storföretagen vill finnas på alla tre marknader. Därför planerar exempelvis ­Volvo Cars att tillverka bilar i alla tre regionerna för att vara så nära kunderna som möjligt. ­Efter finanskrisen har ”den nya regionaliseringen” blivit allt ­tydligare.

Kunderna styr var tillverkningen hamnar

Den geografiska närheten till kunden avgör var tillverkningen hamnar. Detta enligt de 20 beslutsfattare i svenska och utlandsägda industriföretag som intervjuades av halvstatliga institutet Business Sweden. Intervjuerna visade att ”regionaliseringen i första hand drivs av kundernas efterfrågan på produktanpassning och service, ­korta leveranstider, kvalitet och innovationskraft.” (Rapporten Därför tillverkar vi i Sverige, 2015).

Fyra förklaringar till att världshandeln ­bromsat in
Efter finanskrisen ökar inte världshandeln i samma takt som tidigare. Industrins ekonomiska råd har fyra förklaringar till detta:

1. Aktiviteten i världsekonomin ökar långsammare än tidigare. Då påverkas också handeln.

2. Tjänster efterfrågas alltmer. ­Varor allt mindre.

3. Fram till nyligen kunde varor ­passera olika nationsgränser många gånger innan slutprodukten blev färdig. Detta gäller inte i samma ­utsträckning längre.

4. Handelshindren har ökat och det har fört med sig dyrare handel.

Källa: Industrins ekonomiska råds rapport Den svenska industrin, Industriavtalet och framtida ­utmaningar, 2017.

Tidigare tillverkades Ikeas gardinstänger i Kina. Men nu görs de av PG & WIP i småländska Åseda, i en nystartad, robottät fabrik.

Nathalie Gill är en av operatörerna. Skiftledare för det sjumannalag som sköter fabriken och ser till att produktionen flyter som den ska.

– En sån häftig fabrik alltså, kan hon fortfarande utbrista, halvtannat år efter att hon rekryterades till den nya fabriken.

Nathalie Gill kom närmast från ett jobb på ett spa-hotell i närheten. Hon sökte ett jobb vars arbetstider bättre passade familjeliv med småbarn. Dessutom ville hon testa något helt nytt. Hon tog steget in på det nya industrisam­hällets helautomatiserade verkstadsgolv.

Aluminiumprofilerna som blir gardinstänger. Nu ritas världsekonomins karta om igen. Nyaste tekniken gör det möjligt att åter massproducera i höglöneländer. Foto: David Lundmark

Automationen håller på att rita om den ekonomiska världskartan – igen. Det var inte länge sedan som Kina utropades till ”världens verkstadsgolv”. Enklare massproduktion flyttade österut där det fanns billig arbetskraft. I dag kan en ny fabrik startas i Småland och ta över just den massproduktion som för bara några år sedan ansågs dödsdömd i höglöneländer.

– Nu kan vi ta matchen med Kina. Och det genom att automatisera till jobb. Alltså tillföra jobb med hjälp av tekniken. Inte ta bort jobb med automation, säger Rickard Olsson vd för PG&WIP.

Men det är inte bara den tekniska utvecklingen som lockar investerare att satsa på produktion i de gamla industriländerna. Stigande löner i Kina, dyrare transporter, tuffare miljökrav och den allt viktigare närheten till kunderna – allt detta sammantaget gör att ett höglöneland som Sverige är attraktivt att satsa i, enligt Rickard Olsson.

Rickard Olsson är möbelsnickaren som blev konsult och ­började designa fabriker världen över. Varje anställd på PG&WIP ­omsätter åtta miljoner kronor. Den vänstra bilden visar en skena med takfästen på väg in i en ugn i fabriken i Åseda. Foto: David Lundmark

Han är möbelsnickaren som började i träindustrin och med tiden blev konsult. Tillsammans med kollegor kom han att starta WIP Consulting som designar och bygger upp fabriker åt Ikea och andra kunder världen över. Nu har de utformat fabriken i Åseda.

Lokalerna de tog över erbjöd ett tomt betonggolv, stort som cirka två fotbollsplaner. För över 50 miljoner kronor fylldes lokalerna med den senaste tekniken. Grannföretaget Profilgruppen och WIP Consulting bildade gemensamt företaget PG&WIP. Varje dag levererar profilgruppen tio långtradare med aluminiumprofiler som den nystartade fabriken sedan bearbetar, lackar och packar för vidare transport till möbeljättens varuhus världen över.

Globaliseringen ser inte längre ut som den gjorde, anser Finbarr Livesey, forskare knuten till Institute for Manufacturing vid universitetet i Cambridge. Nyligen kom hans bok vars titel signalerar en återkomst för lokal produktion: From Global to Local: The Making of Things and the End of Globalisation.

”Nu kan vi ta matchen med Kina. Och det genom att ­tillföra jobb med hjälp av tekniken.”

Rickard Olsson, vd för PG&WIP.

Slutet på globaliseringen? Inte riktigt, men slutet på globaliseringen såsom vi känner den.

– Det som kännetecknar globaliseringen just nu är att automationen ökar tack vare ny teknik samtidigt som kunderna förväntar sig snabba leveranser och mindre miljöpåverkan, säger Finbarr Livesey.

Trenden märks i världshandeln. Under sjuttio år har den ökat snabbare än världens samlade produktion av varor och tjänster. Men inte längre. Efter finanskrisen skeppas inte längre varor från den ena kontinenten till den andra i samma omfattning som tidigare.

I stället ökar handeln inom tre större regioner: Asien, Nord- och Sydamerika samt Europa. Mycket på grund av att de världsomspännande nätverken av olika leverantörer inte längre blir lika viktiga när varor tillverkas allt närmare kunderna.

– Kom ihåg att 80 procent av världshandelns tillväxt de senaste tjugo åren har bestått av att komponenter, inte färdiga produkter, forslats jorden runt, säger Finbarr Livesey.

Ett tecken i tiden är tyska skotillverkaren Adidas nya fabrik i Tyskland: Speedfactory.
För tjugofem år sedan hade företaget flyttat så gott som all skotillverkning till Kina och Vietnam. Men häromåret öppnades åter en ny Adidasfabrik i Tyskland. Den här gången i staden Ansbach i Bayern. Där fick maskintillverkaren Oechsler Motion uppdraget att bygga en helautomatisk skofabrik åt Adidas.

I dag är fabriken på plats med 160 anställda som betjänar robotar och 3D-skrivare. Den nya fabriken innebär att kunderna får sina skor betydligt snabbare än tidigare, även specialbeställda.

I vanliga fall tar det 18 månader från att en ny skomodell lämnat designavdelningens skissbord till det att kunden kan köpa skon i butik. Med den nya tyska fabriken har ledtiden kortats till under en vecka.

Adidas Speedfactory i tyska Ansbach ­tillverkar en miljon par skor om året.

Här formges och testas en ny modell digitalt. Produktionen simuleras och provkörs i en virtuell parallellfabrik. Funkar det som det ska så körs den fysiska produktionen i gång. Robotar, symaskiner och 3D-skrivare styrs av dataprogram som gör det möjligt att snabbt ställa om produktionen efter kundernas önskemål.

Speedfactory tillverkar i dag en miljon par skor om året. En liten del av koncernens årliga produktion på 300 miljoner par skor, men ändå ett viktigt steg mot en snabbare och mer flexibel tillverkning nära kunderna. I Atlanta i USA byggs ännu en likadan fabrik.

Inte alla påstår att globaliseringen är inne i en ny fas. Än är det för tidigt, säger Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet och författare till flera böcker om den fördjupade internationaliseringen.

– Än så länge syns det i alla fall inte i statistiken.

Däremot tror han att utflyttningen av industrijobb har dämpats.

– Det är i alla fall inte självklart längre att flytta ut produktion för att spara på arbetskraftskostnaderna. Med den ökade automatiseringen betyder lönenivån allt mindre.

”Man ska inte krångla till det. Det gäller att hitta ett koncept som gör det billigt att tillverka.”

Rickard Olsson, vd för PG&WIP.

Exemplen på nystartade fabriker i Västeuropa betraktar han mest som ”anekdotiska” och inte utslag av någon entydig trend. Däremot har Kina blivit ett land som inte är lika intressant att investera i – om man vill spara pengar.

– Stigande löner och tuffare miljökrav har gjort Kina trögare och dyrare att verka i, säger Lars Magnusson.

Att världshandeln inte längre ökar snabbare än den samlade globala produktionen av varor och tjänster kan ha sina förklaringar. Till exempel att Kina inte längre behöver importera så mycket insatsvaror. I stället fixar de alltmer på egen hand. Då ökar inte världshandeln lika snabbt som tidigare.

Den tekniska utvecklingen ritar om den ekonomiska världskartan, enligt Alrik Danielson, vd för kullagertillverkaren SKF, sedan länge kanske Sveriges mest globaliserade industriföretag.

– Det är inte frågan om, utan hur fort, säger han. Jag skulle vilja säga att den nya globaliseringen redan är här och det är lika bra att vi förbereder oss nu.

Skillnaderna mellan ländernas lönenivåer blir mindre viktiga, de geografiska skillnaderna jämnas ut. Att snabbt och flexibelt kunna nå kunden blir allt viktigare. Logistikkostnaderna väntas stiga.

Räntan kommer inte att stanna på dagens låga nivå och när den stiger kommer det att bli dyrare att ha produkter i lager eller på en båttransport som tar flera veckor.

Hittills har det ansetts vara dyrt att ställa om produktionen och tillverka i korta serier. Men inte längre, enligt Alrik Danielson.

– Med den nya tekniken finns det inget motsatsförhållande mellan att vara flexibel och billig. Jag tror inte man riktigt förstår vilken möjlighet det här innebär.

Att pressa kostnaderna handlar inte längre om att flytta massproduktion till låglöneländer.

– I Göteborgsfabriken visar vi att flexibilitet och kostnad inte längre är var­andras motsatser. För tio år sedan kunde vi inte montera de stora lagren automatiskt. I dag kan vi göra det. Plötsligt finns inget som stoppar oss i att ta fördel av den tekniska utvecklingen. Så blir det för fler och fler industrier, hela tiden. Det här funkar ju.

I dag kan Göteborg vara konkurrenskraftigt på alla typer av lager.

– Vi behöver inte alls vara oroliga för att löneskillnaden mellan Kina och Sverige är det som gör att vi inte skulle vara konkurrenskraftiga längre. Löneskillnaderna är inte lika relevanta längre.

Kunskapen att rigga en modern fabrik som massproducerade gardinstänger i ett högkostnadsland hade Rickard Olsson och hans konsultkollegor. I Åseda räckte det med 26 anställda, ett tjugotal robotar, ett antal automatiska fleroperationsmaskiner och annan teknik som exempelvis kan lacka fem rader av upphängda aluminiumprofiler samtidigt.

– Man ska inte krångla till det. Det gäller att hitta ett koncept som gör det billigt att tillverka och göra det som inte andra gör.

Rickard Olsson, med sina rötter som möbelsnickare, minns med fasa hur den svenska möbelindustrin försvann till Danmark.

– Vi sålde virke till Danmark och de vidareförädlade virket till möbler. Varför inte vi?

Sju personer i varje skiftlag sköter hela fabriken. Nathalie Gill är lagledare på sitt lag. Hon hade ingen teknisk utbildning eller erfarenhet av industri. ”Jag fick lära mig här på jobbet”, säger hon. Foto: David Lundmark

Nathalie Gill tar fram dammsugaren. Hon protesterar när DA:s fotograf tar bilder.

– Då ser det ut som om jag går och städar på jobbet.

Nu råkade hon ju bara få tid över. Jobbet är så mycket mer, intygar hon. Ett omväxlande och stimulerande jobb. Och även socialt, faktiskt.

– Ja, vi jobbar oftast två och två och vi rör oss över hela fabriken. Vi i laget träffas rätt mycket under ett skift. Då hinner man lära känna sina arbetskamrater.

Vi tittar ut över det helautomatiserade verkstadsgolvet. En skog av maskiner. Mycket ansvar läggs på operatörerna. Nathalie Gills icke-tekniska arbetslivserfaren­het från ett spa diskvalificerade henne knappast.

– Det viktiga är engagemanget och personligheten, understryker Rickard Olsson. Utbildning får de här på arbetsplatsen. Vi lär hela tiden. Alla tekniker här är självlärda.

Resultatet är han nöjd med; varje anställd omsätter åtta miljoner kronor.

Nu förbereds nästa steg. Tretusen ­tomma kvadratmeter fabriksyta fylls med ny teknik för ytterligare dryga femtio miljoner kronor. Tolv personer nyanställs när Ikea beställer nya handtag till sina köksskåp.

Rickard Olsson börjar bli trött på snacket att ”vi inte kan konkurrera med Kina”.

– Bullshit! Visst kan vi det.


hg@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

DA nomineras för sin förklarande journalistik

Dagens Arbete har chans att vinna tre av åtta klasser i Fackföreningspressens pris i år. Det står klart sedan vi nominerats även för "Bästa avslöjande" och "Bästa förklarande text".

DA:s fotograf dubbelt prisad i Årets Bild

Dagens Arbetes fotograf David Lundmark tog hem två priser i finalen av Årets Bild-tävlingen i Jönköping. Han vann klassen ”Årets porträtt” och fick också pris för sitt uppmärksammade reportage om dödsolyckor.

DA:s redigerare kan prisas för reportage om klädindustrin

Dagens Arbetes redigeringsledare Isak Krantz kan vinna Fackförbundspressens journalistpris i klassen ”Bästa redigering” för reportaget om klädindustrin på Mauritius.

”Det började som ren självterapi”

DA MÖTERIndustriarbetaren Tommy Jeansson har skrivit självbiografin ”Ett myteri inifrån”, om att leva med psykisk ohälsa i 56 år utan att veta om det.

Industrin och jämställdhet

”Det gäller att fortsätta tjata och gnata”

Man kan inte ena stunden tycka att folk får göra som de vill med föräldraledigheten, och nästa stund klaga över ett ojämställt arbetsliv, säger förbundsordförande Marie Nilsson apropå IF Metalls jämställdhetskampanj.

1

Minska stressen med ökad jämställdhet

Ökad jämställdhet i vardagen är ett effektivt sätt att minska kvinnors dubbla stress menar stressforskaren Petra Lindfors. Här får du hennes bästa tips.

#metoo-uppropet som kom av sig

I bransch efter bransch samlades kvinnor till upprop mot sexism. Men industrin fick aldrig sitt #metoo. Ida Sjölander, montör på Scania, försökte.

6

”Stort behov av att prata feminism på golvet”

Feministiskt stipendiumI maj delar LO ut sitt första stipendium för facklig feminism. På sikt hoppas initiativtagarna att facken nu får en gemensam plattform att jobba från.

Fixar din chef tampongerna?

DILEMMATAtt ha mens och jobba inom industrin är inte alltid lätt. Kvinnor vittnar om svårigheten att ta en paus vid värk eller att få tid till att gå på toaletten.

Vad har hänt på industrigolven efter #metoo?

Skriv till ossDet är snart 1,5 år sedan #metoo exploderade. I Sverige blev genomslaget särskilt stort, men från industrins kvinnor kom aldrig något upprop. Nu efterlyser vi era erfarenheter – vad har hänt på industrigolven efter #metoo?

Nu öppnar ett Marx-spa

Viskadalens folkhögskola inviger i dag ett spa där Karl Marx ska stå staty. ”Vi vill inte vara något 'Scandic' som många andra kursgårdar, tvärtom måste vi lyfta rörelsens rötter”, säger skolchefen Joakim Hjelm.

1

DA kan vinna Guldspaden

Dagens Arbete nomineras återigen till Sveriges finaste pris för grävande journalistik – Guldspaden – för reportaget om det svenska skuggsamhället.

Lager på lager för snygg vägg

Tips från proffsetDags att byta väggfärgen där hemma? Målaren Linda Larsson på Derome Plusshus i Värö ger sina bästa tips till hemmafixaren.

”Jag vill göra det jag älskar”

PROFILENMiran ”Dewana” Raouf kom till Sverige 2015 från irakiska delen av Kurdistan. Nu jobbar han på Finnskogsvalsen i Torsby och har hunnit bygga en dröm – en mobil frisersalong.

Så ska dödsolyckor stoppas

Mer resurser till polisen för att utreda arbetsmiljöbrott, öka skyddsombudens befogenheter, fortsatt arbete mot osund konkurrens. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson tog med sig flera förslag från gårdagens möte med branschfolk och fack.

1
Märta Måås-Fjetterströms väveri

Ärvd kunskap ger slitstark gemenskap

Ett sekel av mattorHos textilföretaget Märta Måås-Fjetterströms verkstad i Båstad går kunskapen aldrig ut genom dörren. Receptet? Väverskorna har suttit sida vid sida i hundra år.

Ripjakt utan Blixten

Fågeljakten har fått vänta för gruvarbetaren Adam Johansson. En dag när snö fallit bestämmer han sig för att ta med hundarna ut på fjället. Men ett minne av en död familjemedlem gör sig påmint.

Ladda ner DA nr 2 här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

Tjänar du på de nya reglerna?

Slopad karensdagÄr du snuvig och jobbar långa pass? Då är du en av vinnarna när karensdagen nu ersatts av ett karensavdrag. Det ska göra sjuklönen mer rättvis.

1

Det nya blåa Sydamerika

HÖGERVÅGSydamerika har på mindre än tio år förvandlats från en djupt vänsterpräglad till en konservativt dominerad kontinent. DA förklarar varför.

”Inte uppe för diskussion i nuläget”

IF Metall, GS- och Pappers kommer inte att följa fackförbundet Kommunal, som drar in sitt ekonomiska stöd på tre miljoner kronor till Socialdemokraterna.

2

Den växande trähusindustrin

Nya trähusfabriken ska ge 60 jobb

Trähusbyggandet har blomstrat i och med de senaste årens byggboom. Nu sjunker bostadsbyggandet, men träbranschen satsar. Snart startar nya fabriken i Långshyttan.

Trähus mot nya höjder

Fem helt nya fabriker på två år och ytterligare tre är på gång. Självförtroendet i branschen ökar i takt med intresset för flerbostadshus i trä.

Chefredaktör Helle Klein med tidningen Dagens Arbetsmiljö

Dagens Arbete startar ny tidning om arbetsmiljö

Skyddsombuden inom LO får i år en ny tidning: Dagens Arbetsmiljö. Den kommer att innehålla vassa granskningar, men framför allt vara ett handfast verktyg i det dagliga arbetsmiljöarbetet.

2

Striden om arbetsrätten

”Kompetens är en överlevnadsfråga”

ANALYSI veckan korsades två samhällsdebatter, den om arbetsrätten och korttidsarbete. Men egentligen handlar de om samma sak, skriver DA:s Harald Gatu: förmågan till ställa om i en föränderlig värld.

Svenskt Näringsliv vill ha fri uppsägningsrätt

Skrotad las, bättre a-kassa, bättre omställning, bättre kompetensutveckling och privatiserad arbetsförmedling. Det är Svenskt Näringslivs önskelista inför de fortsatta förhandlingarna med LO.

3

”Det är bara tokerier”

Höjd a-kassa och bättre omställning är bra förslag. Men att slopa saklig grund för uppsägning är bara tokerier. Så kommenterar LO:s Torbjörn Johansson förslaget från Svenskt Näringsliv.

”Det var fan dags att skärpa sig”

HälsaEtt telefonsamtal från en nära vän och arbetskamrat fick Pappers välkända profil Mikael Lilja att fundera på hälsan. En magsäcksoperation senare berättar han om att äta bara en kvarts pizza och hur vikttappet gjorde att han nästan undkom fortkörningsböter.

Delad stress blir mindre för alla

KRÖNIKA ”Kvinnor inom industrin stressar mer än männen. De tar större ansvar för hemmet och har oftare monotona arbetsuppgifter. Så här kan vi inte ha det!”, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

3

Sommarjobben i industrin ökar

Den som söker sommarjobb inom industrin har i år stora chanser att få ett. Arbetsförmedlingen har fått in 2 500 sommarjobb, 500 fler än förra året.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.