Industriarbetarnas tidning

Närproducerat – ja tack!

9 november, 2017

Skrivet av

En ny globalisering Nyss försvann jobben österut till länder där lönerna var lägre. Men efter finanskrisen har någonting hänt. Med avancerad teknik har massproduktionen börjat återvända. DA fångade den nya globala trenden i Småland.

Stort som två fotbollsplaner

PG & WIP i Åseda bildades 2015 av Profilgruppen och WIP Consulting. Tillverkningen kom i gång på allvar våren 2017.

Fabriken har 26 anställda, de flesta i produktionen går treskift. Här tillverkas gardinstänger åt Ikea. Åt samma kund ska man börja göra handtag till köksskåp, därför byggs anläggningen ut och tolv operatörer nyanställs.

Världshandeln har bytt skepnad

Regionerna i centrum
Världen delas in i tre regioner: Asien, Europa och de amerikanska kontinenterna. Storföretagen vill finnas på alla tre marknader. Därför planerar exempelvis ­Volvo Cars att tillverka bilar i alla tre regionerna för att vara så nära kunderna som möjligt. ­Efter finanskrisen har ”den nya regionaliseringen” blivit allt ­tydligare.

Kunderna styr var tillverkningen hamnar

Den geografiska närheten till kunden avgör var tillverkningen hamnar. Detta enligt de 20 beslutsfattare i svenska och utlandsägda industriföretag som intervjuades av halvstatliga institutet Business Sweden. Intervjuerna visade att ”regionaliseringen i första hand drivs av kundernas efterfrågan på produktanpassning och service, ­korta leveranstider, kvalitet och innovationskraft.” (Rapporten Därför tillverkar vi i Sverige, 2015).

Fyra förklaringar till att världshandeln ­bromsat in
Efter finanskrisen ökar inte världshandeln i samma takt som tidigare. Industrins ekonomiska råd har fyra förklaringar till detta:

1. Aktiviteten i världsekonomin ökar långsammare än tidigare. Då påverkas också handeln.

2. Tjänster efterfrågas alltmer. ­Varor allt mindre.

3. Fram till nyligen kunde varor ­passera olika nationsgränser många gånger innan slutprodukten blev färdig. Detta gäller inte i samma ­utsträckning längre.

4. Handelshindren har ökat och det har fört med sig dyrare handel.

Källa: Industrins ekonomiska råds rapport Den svenska industrin, Industriavtalet och framtida ­utmaningar, 2017.

Tidigare tillverkades Ikeas gardinstänger i Kina. Men nu görs de av PG & WIP i småländska Åseda, i en nystartad, robottät fabrik.

Nathalie Gill är en av operatörerna. Skiftledare för det sjumannalag som sköter fabriken och ser till att produktionen flyter som den ska.

– En sån häftig fabrik alltså, kan hon fortfarande utbrista, halvtannat år efter att hon rekryterades till den nya fabriken.

Nathalie Gill kom närmast från ett jobb på ett spa-hotell i närheten. Hon sökte ett jobb vars arbetstider bättre passade familjeliv med småbarn. Dessutom ville hon testa något helt nytt. Hon tog steget in på det nya industrisam­hällets helautomatiserade verkstadsgolv.

Aluminiumprofilerna som blir gardinstänger. Nu ritas världsekonomins karta om igen. Nyaste tekniken gör det möjligt att åter massproducera i höglöneländer. Foto: David Lundmark

Automationen håller på att rita om den ekonomiska världskartan – igen. Det var inte länge sedan som Kina utropades till ”världens verkstadsgolv”. Enklare massproduktion flyttade österut där det fanns billig arbetskraft. I dag kan en ny fabrik startas i Småland och ta över just den massproduktion som för bara några år sedan ansågs dödsdömd i höglöneländer.

– Nu kan vi ta matchen med Kina. Och det genom att automatisera till jobb. Alltså tillföra jobb med hjälp av tekniken. Inte ta bort jobb med automation, säger Rickard Olsson vd för PG&WIP.

Men det är inte bara den tekniska utvecklingen som lockar investerare att satsa på produktion i de gamla industriländerna. Stigande löner i Kina, dyrare transporter, tuffare miljökrav och den allt viktigare närheten till kunderna – allt detta sammantaget gör att ett höglöneland som Sverige är attraktivt att satsa i, enligt Rickard Olsson.

Rickard Olsson är möbelsnickaren som blev konsult och ­började designa fabriker världen över. Varje anställd på PG&WIP ­omsätter åtta miljoner kronor. Den vänstra bilden visar en skena med takfästen på väg in i en ugn i fabriken i Åseda. Foto: David Lundmark

Han är möbelsnickaren som började i träindustrin och med tiden blev konsult. Tillsammans med kollegor kom han att starta WIP Consulting som designar och bygger upp fabriker åt Ikea och andra kunder världen över. Nu har de utformat fabriken i Åseda.

Lokalerna de tog över erbjöd ett tomt betonggolv, stort som cirka två fotbollsplaner. För över 50 miljoner kronor fylldes lokalerna med den senaste tekniken. Grannföretaget Profilgruppen och WIP Consulting bildade gemensamt företaget PG&WIP. Varje dag levererar profilgruppen tio långtradare med aluminiumprofiler som den nystartade fabriken sedan bearbetar, lackar och packar för vidare transport till möbeljättens varuhus världen över.

Globaliseringen ser inte längre ut som den gjorde, anser Finbarr Livesey, forskare knuten till Institute for Manufacturing vid universitetet i Cambridge. Nyligen kom hans bok vars titel signalerar en återkomst för lokal produktion: From Global to Local: The Making of Things and the End of Globalisation.

”Nu kan vi ta matchen med Kina. Och det genom att ­tillföra jobb med hjälp av tekniken.”

Slutet på globaliseringen? Inte riktigt, men slutet på globaliseringen såsom vi känner den.

– Det som kännetecknar globaliseringen just nu är att automationen ökar tack vare ny teknik samtidigt som kunderna förväntar sig snabba leveranser och mindre miljöpåverkan, säger Finbarr Livesey.

Trenden märks i världshandeln. Under sjuttio år har den ökat snabbare än världens samlade produktion av varor och tjänster. Men inte längre. Efter finanskrisen skeppas inte längre varor från den ena kontinenten till den andra i samma omfattning som tidigare.

I stället ökar handeln inom tre större regioner: Asien, Nord- och Sydamerika samt Europa. Mycket på grund av att de världsomspännande nätverken av olika leverantörer inte längre blir lika viktiga när varor tillverkas allt närmare kunderna.

– Kom ihåg att 80 procent av världshandelns tillväxt de senaste tjugo åren har bestått av att komponenter, inte färdiga produkter, forslats jorden runt, säger Finbarr Livesey.

Ett tecken i tiden är tyska skotillverkaren Adidas nya fabrik i Tyskland: Speedfactory.
För tjugofem år sedan hade företaget flyttat så gott som all skotillverkning till Kina och Vietnam. Men häromåret öppnades åter en ny Adidasfabrik i Tyskland. Den här gången i staden Ansbach i Bayern. Där fick maskintillverkaren Oechsler Motion uppdraget att bygga en helautomatisk skofabrik åt Adidas.

I dag är fabriken på plats med 160 anställda som betjänar robotar och 3D-skrivare. Den nya fabriken innebär att kunderna får sina skor betydligt snabbare än tidigare, även specialbeställda.

I vanliga fall tar det 18 månader från att en ny skomodell lämnat designavdelningens skissbord till det att kunden kan köpa skon i butik. Med den nya tyska fabriken har ledtiden kortats till under en vecka.

Adidas Speedfactory i tyska Ansbach ­tillverkar en miljon par skor om året.

Här formges och testas en ny modell digitalt. Produktionen simuleras och provkörs i en virtuell parallellfabrik. Funkar det som det ska så körs den fysiska produktionen i gång. Robotar, symaskiner och 3D-skrivare styrs av dataprogram som gör det möjligt att snabbt ställa om produktionen efter kundernas önskemål.

Speedfactory tillverkar i dag en miljon par skor om året. En liten del av koncernens årliga produktion på 300 miljoner par skor, men ändå ett viktigt steg mot en snabbare och mer flexibel tillverkning nära kunderna. I Atlanta i USA byggs ännu en likadan fabrik.

Inte alla påstår att globaliseringen är inne i en ny fas. Än är det för tidigt, säger Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet och författare till flera böcker om den fördjupade internationaliseringen.

– Än så länge syns det i alla fall inte i statistiken.

Däremot tror han att utflyttningen av industrijobb har dämpats.

– Det är i alla fall inte självklart längre att flytta ut produktion för att spara på arbetskraftskostnaderna. Med den ökade automatiseringen betyder lönenivån allt mindre.

”Man ska inte krångla till det. Det gäller att hitta ett koncept som gör det billigt att tillverka.”

Rickard Olsson, vd på PG & WIP.

Exemplen på nystartade fabriker i Västeuropa betraktar han mest som ”anekdotiska” och inte utslag av någon entydig trend. Däremot har Kina blivit ett land som inte är lika intressant att investera i – om man vill spara pengar.

– Stigande löner och tuffare miljökrav har gjort Kina trögare och dyrare att verka i, säger Lars Magnusson.

Att världshandeln inte längre ökar snabbare än den samlade globala produktionen av varor och tjänster kan ha sina förklaringar. Till exempel att Kina inte längre behöver importera så mycket insatsvaror. I stället fixar de alltmer på egen hand. Då ökar inte världshandeln lika snabbt som tidigare.

Den tekniska utvecklingen ritar om den ekonomiska världskartan, enligt Alrik Danielson, vd för kullagertillverkaren SKF, sedan länge kanske Sveriges mest globaliserade industriföretag.

– Det är inte frågan om, utan hur fort, säger han. Jag skulle vilja säga att den nya globaliseringen redan är här och det är lika bra att vi förbereder oss nu.

Skillnaderna mellan ländernas lönenivåer blir mindre viktiga, de geografiska skillnaderna jämnas ut. Att snabbt och flexibelt kunna nå kunden blir allt viktigare. Logistikkostnaderna väntas stiga.

Räntan kommer inte att stanna på dagens låga nivå och när den stiger kommer det att bli dyrare att ha produkter i lager eller på en båttransport som tar flera veckor.

Hittills har det ansetts vara dyrt att ställa om produktionen och tillverka i korta serier. Men inte längre, enligt Alrik Danielson.

– Med den nya tekniken finns det inget motsatsförhållande mellan att vara flexibel och billig. Jag tror inte man riktigt förstår vilken möjlighet det här innebär.

Att pressa kostnaderna handlar inte längre om att flytta massproduktion till låglöneländer.

– I Göteborgsfabriken visar vi att flexibilitet och kostnad inte längre är var­andras motsatser. För tio år sedan kunde vi inte montera de stora lagren automatiskt. I dag kan vi göra det. Plötsligt finns inget som stoppar oss i att ta fördel av den tekniska utvecklingen. Så blir det för fler och fler industrier, hela tiden. Det här funkar ju.

I dag kan Göteborg vara konkurrenskraftigt på alla typer av lager.

– Vi behöver inte alls vara oroliga för att löneskillnaden mellan Kina och Sverige är det som gör att vi inte skulle vara konkurrenskraftiga längre. Löneskillnaderna är inte lika relevanta längre.

Kunskapen att rigga en modern fabrik som massproducerade gardinstänger i ett högkostnadsland hade Rickard Olsson och hans konsultkollegor. I Åseda räckte det med 26 anställda, ett tjugotal robotar, ett antal automatiska fleroperationsmaskiner och annan teknik som exempelvis kan lacka fem rader av upphängda aluminiumprofiler samtidigt.

– Man ska inte krångla till det. Det gäller att hitta ett koncept som gör det billigt att tillverka och göra det som inte andra gör.

Rickard Olsson, med sina rötter som möbelsnickare, minns med fasa hur den svenska möbelindustrin försvann till Danmark.

– Vi sålde virke till Danmark och de vidareförädlade virket till möbler. Varför inte vi?

Sju personer i varje skiftlag sköter hela fabriken. Nathalie Gill är lagledare på sitt lag. Hon hade ingen teknisk utbildning eller erfarenhet av industri. ”Jag fick lära mig här på jobbet”, säger hon. Foto: David Lundmark

Nathalie Gill tar fram dammsugaren. Hon protesterar när DA:s fotograf tar bilder.

– Då ser det ut som om jag går och städar på jobbet.

Nu råkade hon ju bara få tid över. Jobbet är så mycket mer, intygar hon. Ett omväxlande och stimulerande jobb. Och även socialt, faktiskt.

– Ja, vi jobbar oftast två och två och vi rör oss över hela fabriken. Vi i laget träffas rätt mycket under ett skift. Då hinner man lära känna sina arbetskamrater.

Vi tittar ut över det helautomatiserade verkstadsgolvet. En skog av maskiner. Mycket ansvar läggs på operatörerna. Nathalie Gills icke-tekniska arbetslivserfaren­het från ett spa diskvalificerade henne knappast.

– Det viktiga är engagemanget och personligheten, understryker Rickard Olsson. Utbildning får de här på arbetsplatsen. Vi lär hela tiden. Alla tekniker här är självlärda.

Resultatet är han nöjd med; varje anställd omsätter åtta miljoner kronor.

Nu förbereds nästa steg. Tretusen ­tomma kvadratmeter fabriksyta fylls med ny teknik för ytterligare dryga femtio miljoner kronor. Tolv personer nyanställs när Ikea beställer nya handtag till sina köksskåp.

Rickard Olsson börjar bli trött på snacket att ”vi inte kan konkurrera med Kina”.

– Bullshit! Visst kan vi det.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Alla måste få ta del av vinsten”

”Alla måste få ta del av vinsten”

Det behövs bättre kompetensutveckling och att även de anställda får ta del av automationens vinst, om företagen vill att människor ska se positivt på omställningen. Det skriver Carl Melin på TCO:s tankesmedja Futurion.

Robot­branschens nya kunder: småföretagen

Robot­branschens nya kunder: småföretagen

Robotiseringen i världen har exploderat de senaste åren – men Sverige har halkat efter. Nu mobiliserar leverantörer och staten för att väcka småföretagen. För facket blir det en ny stor utmaning. Läs eller lyssna på vårt reportage.

Den automatiska revolutionen

Den automatiska revolutionen

En ny generation robotar tar plats i arbetslivet. De tar gamla jobb 
– men kan de också skapa nya? Här kan du läsa eller ladda ner och lyssna på reportaget som ligger till grund för Stora robotdagen.

Distansarbete – i skogen

Distansarbete – i skogen

När allt fler förarlösa skogsmaskiner fjärrstyrs försvinner flera problem och arbetsmiljörisker. Samtidigt uppstår nya.

Låt industrin bli det gröna navet

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

10 rekordår med Kina – men finns en plan B?

10 rekordår med Kina – men finns en plan B?

Volvo Cars har tillhört Geely i tio år och bilförsäljningen har slagit rekord på rekord. Det borde vara klang och jubel över jubileet.

Viruset stress-testar den sårbara produktionen

Viruset stress-testar den sårbara produktionen

Coronaviruset visar oss sårbarheten i ”just in time”-samhället, skriver Dagens Arbetes reporter Harald Gatu.

Allt mer ensamt när robotar ersätter arbetskamrater

Allt mer ensamt när robotar ersätter arbetskamrater

Färre arbetare och smartare maskiner. På SKF:s ”världsklass-fabrik” ersätts människan av förarlösa truckar och robotar. ”En tickande social bomb”, varnar forskare.

Elbilen banar väg för industripolitiken

Elbilen banar väg för industripolitiken

I dag säljs inte många elbilar. Ändå håller elbilen på att utlösa stora skälvan i världens viktigaste bilnation Tyskland. Samtidigt har utvecklingen fått EU att brådstörtat damma av en gammal goding: industripolitiken.

”Det är märkligt att så lite hänt”

”Det är märkligt att så lite hänt”

Robotar och automation har ersatt många tunga och smutsiga industrijobb. I vården finns däremot få hjälpmedel som minskar belastningen. I en gemensam intervju får IF Metalls och Kommunals ordförande svara på varför det ser ut som det gör och vad som behöver ändras.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Så gick det till när Samhall satte vinsten före människorna

Under våren granskade Dagens Arbete bristerna i arbetsmiljön på Samhall. Men hur blev det som det blev? För tio år sedan skedde något avgörande. För Kenneth Harnesk, då första linjens chef, gick det inte längre att vara kvar.

Samhalls vd: Kritiken mot oss är allvarlig

Sara Revell Ford svarar på kritiken mot Samhall och ger sin syn på det som kommit fram i Dagens Arbetes granskning.

”Det fanns de som inte ville leva”

Två år efter Richard Fredrikssons första begäran om ingripande agerar Arbetsmiljöverket. Samhall får bakläxa.

Riksdagen vill ha en oberoende utredning av Samhall

Samhall måste utredas, av någon utifrån. Det anser en samlad opposition som via riksdagen uppmanar regeringen att tillsätta en extern utredning.

Ministrarna: Våra bolag ska vara föredömen

De ansvariga ministrarna är djupt bekymrade över att unga med funktionsnedsättningar inte platsar på Samhall. Regeringen har nu gett ett tydligt besked om vilka grupper som ska slussas till företaget.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Opinion

I väntan på laddning halvvägs till Sunne

I väntan på laddning halvvägs till Sunne

Krönika På macken bland Teslas laddstolpar blir det svenska klassamhället synligt, skriver Anneli Jordahl.

”Så kan fusk och slarv med asbest stoppas”

”Så kan fusk och slarv med asbest stoppas”

Vi måste städa upp EU:s arbetsmarknad från skitföretagare som riskerar arbetarnas hälsa, skriver Europaparlamentarikern Johan Danielsson, S.

Bekämpa antisemitismen i den digitala världen

I förra veckan hölls Förintelsekonferensen i Malmö. Internationella politiska ledare lovade att aktivt bekämpa antisemitismen och rasismen som tyvärr växer runtom i Europa. Sveriges regering satsar nästan 100 miljoner i nästa års budget på denna angelägna kamp för människovärde och demokrati. Till den svenska regeringens satsningar hör bland annat fortsatt arbete med att bekämpa hatbrott […]

”Helheten i överenskommelsen är bra”

”Helheten i överenskommelsen är bra”

Vi ska ha en levande debatt, men det är den valda förbundsstyrelsen som svarar för verksamheten mellan kongresserna. Vårt uppdrag därifrån är att komma till rätta med otrygga anställningar, skriver IF Metalls Marie Nilsson och Veli-Pekka Säikkälä.

”Beslutet om trygghet borde ligga i våra händer”

”Beslutet om trygghet borde ligga i våra händer”

IF Metalls medlemmar bör, precis som journalistförbundets, få rösta om vi ska ansluta oss till las-överenskommelsen, skriver fem industriarbetare.

Högt spel om människors trygghet

Högt spel om människors trygghet

Pontus Georgsson: När till och med Arbetsdomstolen har farhågor om lagförslaget kring ett nytt anställningsskydd borde det vara självklart att ta till sig av kritiken innan besluten hastas fram.