”Vilka ges en röst och på vilkas bekostnad?”

Även om ryktet om demokratins död är kraftigt överdrivet är hoten i högsta grad hotfulla, skriver Alexandra Pascalidou.

”Värna asylrätten. Jobbinvand­ringen måste stramas åt.”

Helle Klein om hur generösa regler för arbetskraftsinvandring utnyttjas av kriminella.

26 anställda, ett gäng robotar och massor av fleroperationsmaskiner. Det är vad som behövs för att Ikeas gardinstänger ska tillverkas i småländska Åseda och inte i Kina. Foto: David Lundmark

Närproducerat – ja tack!

Foto: David Lundmark

En ny globalisering Nyss försvann jobben österut till länder där lönerna var lägre. Men efter finanskrisen har någonting hänt. Med avancerad teknik har massproduktionen börjat återvända. DA fångade den nya globala trenden i Småland.

Lyssna på reportaget:

Stort som två fotbollsplaner

PG & WIP i Åseda bildades 2015 av Profilgruppen och WIP Consulting. Tillverkningen kom i gång på allvar våren 2017.

Fabriken har 26 anställda, de flesta i produktionen går treskift. Här tillverkas gardinstänger åt Ikea. Åt samma kund ska man börja göra handtag till köksskåp, därför byggs anläggningen ut och tolv operatörer nyanställs.

Världshandeln har bytt skepnad

Regionerna i centrum
Världen delas in i tre regioner: Asien, Europa och de amerikanska kontinenterna. Storföretagen vill finnas på alla tre marknader. Därför planerar exempelvis ­Volvo Cars att tillverka bilar i alla tre regionerna för att vara så nära kunderna som möjligt. ­Efter finanskrisen har ”den nya regionaliseringen” blivit allt ­tydligare.

Kunderna styr var tillverkningen hamnar

Den geografiska närheten till kunden avgör var tillverkningen hamnar. Detta enligt de 20 beslutsfattare i svenska och utlandsägda industriföretag som intervjuades av halvstatliga institutet Business Sweden. Intervjuerna visade att ”regionaliseringen i första hand drivs av kundernas efterfrågan på produktanpassning och service, ­korta leveranstider, kvalitet och innovationskraft.” (Rapporten Därför tillverkar vi i Sverige, 2015).

Fyra förklaringar till att världshandeln ­bromsat in
Efter finanskrisen ökar inte världshandeln i samma takt som tidigare. Industrins ekonomiska råd har fyra förklaringar till detta:

1. Aktiviteten i världsekonomin ökar långsammare än tidigare. Då påverkas också handeln.

2. Tjänster efterfrågas alltmer. ­Varor allt mindre.

3. Fram till nyligen kunde varor ­passera olika nationsgränser många gånger innan slutprodukten blev färdig. Detta gäller inte i samma ­utsträckning längre.

4. Handelshindren har ökat och det har fört med sig dyrare handel.

Källa: Industrins ekonomiska råds rapport Den svenska industrin, Industriavtalet och framtida ­utmaningar, 2017.

Tidigare tillverkades Ikeas gardinstänger i Kina. Men nu görs de av PG & WIP i småländska Åseda, i en nystartad, robottät fabrik.

Nathalie Gill är en av operatörerna. Skiftledare för det sjumannalag som sköter fabriken och ser till att produktionen flyter som den ska.

– En sån häftig fabrik alltså, kan hon fortfarande utbrista, halvtannat år efter att hon rekryterades till den nya fabriken.

Nathalie Gill kom närmast från ett jobb på ett spa-hotell i närheten. Hon sökte ett jobb vars arbetstider bättre passade familjeliv med småbarn. Dessutom ville hon testa något helt nytt. Hon tog steget in på det nya industrisam­hällets helautomatiserade verkstadsgolv.

Aluminiumprofilerna som blir gardinstänger. Nu ritas världsekonomins karta om igen. Nyaste tekniken gör det möjligt att åter massproducera i höglöneländer. Foto: David Lundmark

Automationen håller på att rita om den ekonomiska världskartan – igen. Det var inte länge sedan som Kina utropades till ”världens verkstadsgolv”. Enklare massproduktion flyttade österut där det fanns billig arbetskraft. I dag kan en ny fabrik startas i Småland och ta över just den massproduktion som för bara några år sedan ansågs dödsdömd i höglöneländer.

– Nu kan vi ta matchen med Kina. Och det genom att automatisera till jobb. Alltså tillföra jobb med hjälp av tekniken. Inte ta bort jobb med automation, säger Rickard Olsson vd för PG&WIP.

Men det är inte bara den tekniska utvecklingen som lockar investerare att satsa på produktion i de gamla industriländerna. Stigande löner i Kina, dyrare transporter, tuffare miljökrav och den allt viktigare närheten till kunderna – allt detta sammantaget gör att ett höglöneland som Sverige är attraktivt att satsa i, enligt Rickard Olsson.

Rickard Olsson är möbelsnickaren som blev konsult och ­började designa fabriker världen över. Varje anställd på PG&WIP ­omsätter åtta miljoner kronor. Den vänstra bilden visar en skena med takfästen på väg in i en ugn i fabriken i Åseda. Foto: David Lundmark

Han är möbelsnickaren som började i träindustrin och med tiden blev konsult. Tillsammans med kollegor kom han att starta WIP Consulting som designar och bygger upp fabriker åt Ikea och andra kunder världen över. Nu har de utformat fabriken i Åseda.

Lokalerna de tog över erbjöd ett tomt betonggolv, stort som cirka två fotbollsplaner. För över 50 miljoner kronor fylldes lokalerna med den senaste tekniken. Grannföretaget Profilgruppen och WIP Consulting bildade gemensamt företaget PG&WIP. Varje dag levererar profilgruppen tio långtradare med aluminiumprofiler som den nystartade fabriken sedan bearbetar, lackar och packar för vidare transport till möbeljättens varuhus världen över.

Globaliseringen ser inte längre ut som den gjorde, anser Finbarr Livesey, forskare knuten till Institute for Manufacturing vid universitetet i Cambridge. Nyligen kom hans bok vars titel signalerar en återkomst för lokal produktion: From Global to Local: The Making of Things and the End of Globalisation.

”Nu kan vi ta matchen med Kina. Och det genom att ­tillföra jobb med hjälp av tekniken.”

Rickard Olsson, vd för PG&WIP.

Slutet på globaliseringen? Inte riktigt, men slutet på globaliseringen såsom vi känner den.

– Det som kännetecknar globaliseringen just nu är att automationen ökar tack vare ny teknik samtidigt som kunderna förväntar sig snabba leveranser och mindre miljöpåverkan, säger Finbarr Livesey.

Trenden märks i världshandeln. Under sjuttio år har den ökat snabbare än världens samlade produktion av varor och tjänster. Men inte längre. Efter finanskrisen skeppas inte längre varor från den ena kontinenten till den andra i samma omfattning som tidigare.

I stället ökar handeln inom tre större regioner: Asien, Nord- och Sydamerika samt Europa. Mycket på grund av att de världsomspännande nätverken av olika leverantörer inte längre blir lika viktiga när varor tillverkas allt närmare kunderna.

– Kom ihåg att 80 procent av världshandelns tillväxt de senaste tjugo åren har bestått av att komponenter, inte färdiga produkter, forslats jorden runt, säger Finbarr Livesey.

Ett tecken i tiden är tyska skotillverkaren Adidas nya fabrik i Tyskland: Speedfactory.
För tjugofem år sedan hade företaget flyttat så gott som all skotillverkning till Kina och Vietnam. Men häromåret öppnades åter en ny Adidasfabrik i Tyskland. Den här gången i staden Ansbach i Bayern. Där fick maskintillverkaren Oechsler Motion uppdraget att bygga en helautomatisk skofabrik åt Adidas.

I dag är fabriken på plats med 160 anställda som betjänar robotar och 3D-skrivare. Den nya fabriken innebär att kunderna får sina skor betydligt snabbare än tidigare, även specialbeställda.

I vanliga fall tar det 18 månader från att en ny skomodell lämnat designavdelningens skissbord till det att kunden kan köpa skon i butik. Med den nya tyska fabriken har ledtiden kortats till under en vecka.

Adidas Speedfactory i tyska Ansbach ­tillverkar en miljon par skor om året.

Här formges och testas en ny modell digitalt. Produktionen simuleras och provkörs i en virtuell parallellfabrik. Funkar det som det ska så körs den fysiska produktionen i gång. Robotar, symaskiner och 3D-skrivare styrs av dataprogram som gör det möjligt att snabbt ställa om produktionen efter kundernas önskemål.

Speedfactory tillverkar i dag en miljon par skor om året. En liten del av koncernens årliga produktion på 300 miljoner par skor, men ändå ett viktigt steg mot en snabbare och mer flexibel tillverkning nära kunderna. I Atlanta i USA byggs ännu en likadan fabrik.

Inte alla påstår att globaliseringen är inne i en ny fas. Än är det för tidigt, säger Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet och författare till flera böcker om den fördjupade internationaliseringen.

– Än så länge syns det i alla fall inte i statistiken.

Däremot tror han att utflyttningen av industrijobb har dämpats.

– Det är i alla fall inte självklart längre att flytta ut produktion för att spara på arbetskraftskostnaderna. Med den ökade automatiseringen betyder lönenivån allt mindre.

”Man ska inte krångla till det. Det gäller att hitta ett koncept som gör det billigt att tillverka.”

Rickard Olsson, vd för PG&WIP.

Exemplen på nystartade fabriker i Västeuropa betraktar han mest som ”anekdotiska” och inte utslag av någon entydig trend. Däremot har Kina blivit ett land som inte är lika intressant att investera i – om man vill spara pengar.

– Stigande löner och tuffare miljökrav har gjort Kina trögare och dyrare att verka i, säger Lars Magnusson.

Att världshandeln inte längre ökar snabbare än den samlade globala produktionen av varor och tjänster kan ha sina förklaringar. Till exempel att Kina inte längre behöver importera så mycket insatsvaror. I stället fixar de alltmer på egen hand. Då ökar inte världshandeln lika snabbt som tidigare.

Den tekniska utvecklingen ritar om den ekonomiska världskartan, enligt Alrik Danielson, vd för kullagertillverkaren SKF, sedan länge kanske Sveriges mest globaliserade industriföretag.

– Det är inte frågan om, utan hur fort, säger han. Jag skulle vilja säga att den nya globaliseringen redan är här och det är lika bra att vi förbereder oss nu.

Skillnaderna mellan ländernas lönenivåer blir mindre viktiga, de geografiska skillnaderna jämnas ut. Att snabbt och flexibelt kunna nå kunden blir allt viktigare. Logistikkostnaderna väntas stiga.

Räntan kommer inte att stanna på dagens låga nivå och när den stiger kommer det att bli dyrare att ha produkter i lager eller på en båttransport som tar flera veckor.

Hittills har det ansetts vara dyrt att ställa om produktionen och tillverka i korta serier. Men inte längre, enligt Alrik Danielson.

– Med den nya tekniken finns det inget motsatsförhållande mellan att vara flexibel och billig. Jag tror inte man riktigt förstår vilken möjlighet det här innebär.

Att pressa kostnaderna handlar inte längre om att flytta massproduktion till låglöneländer.

– I Göteborgsfabriken visar vi att flexibilitet och kostnad inte längre är var­andras motsatser. För tio år sedan kunde vi inte montera de stora lagren automatiskt. I dag kan vi göra det. Plötsligt finns inget som stoppar oss i att ta fördel av den tekniska utvecklingen. Så blir det för fler och fler industrier, hela tiden. Det här funkar ju.

I dag kan Göteborg vara konkurrenskraftigt på alla typer av lager.

– Vi behöver inte alls vara oroliga för att löneskillnaden mellan Kina och Sverige är det som gör att vi inte skulle vara konkurrenskraftiga längre. Löneskillnaderna är inte lika relevanta längre.

Kunskapen att rigga en modern fabrik som massproducerade gardinstänger i ett högkostnadsland hade Rickard Olsson och hans konsultkollegor. I Åseda räckte det med 26 anställda, ett tjugotal robotar, ett antal automatiska fleroperationsmaskiner och annan teknik som exempelvis kan lacka fem rader av upphängda aluminiumprofiler samtidigt.

– Man ska inte krångla till det. Det gäller att hitta ett koncept som gör det billigt att tillverka och göra det som inte andra gör.

Rickard Olsson, med sina rötter som möbelsnickare, minns med fasa hur den svenska möbelindustrin försvann till Danmark.

– Vi sålde virke till Danmark och de vidareförädlade virket till möbler. Varför inte vi?

Sju personer i varje skiftlag sköter hela fabriken. Nathalie Gill är lagledare på sitt lag. Hon hade ingen teknisk utbildning eller erfarenhet av industri. ”Jag fick lära mig här på jobbet”, säger hon. Foto: David Lundmark

Nathalie Gill tar fram dammsugaren. Hon protesterar när DA:s fotograf tar bilder.

– Då ser det ut som om jag går och städar på jobbet.

Nu råkade hon ju bara få tid över. Jobbet är så mycket mer, intygar hon. Ett omväxlande och stimulerande jobb. Och även socialt, faktiskt.

– Ja, vi jobbar oftast två och två och vi rör oss över hela fabriken. Vi i laget träffas rätt mycket under ett skift. Då hinner man lära känna sina arbetskamrater.

Vi tittar ut över det helautomatiserade verkstadsgolvet. En skog av maskiner. Mycket ansvar läggs på operatörerna. Nathalie Gills icke-tekniska arbetslivserfaren­het från ett spa diskvalificerade henne knappast.

– Det viktiga är engagemanget och personligheten, understryker Rickard Olsson. Utbildning får de här på arbetsplatsen. Vi lär hela tiden. Alla tekniker här är självlärda.

Resultatet är han nöjd med; varje anställd omsätter åtta miljoner kronor.

Nu förbereds nästa steg. Tretusen ­tomma kvadratmeter fabriksyta fylls med ny teknik för ytterligare dryga femtio miljoner kronor. Tolv personer nyanställs när Ikea beställer nya handtag till sina köksskåp.

Rickard Olsson börjar bli trött på snacket att ”vi inte kan konkurrera med Kina”.

– Bullshit! Visst kan vi det.

Läs mer: Teknik och miljö


hg@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Bildreportage

Ingen klaustrofobi. Varvs­arbetaren Johan Forsander är svetsare och perfektionist. Den här dagen jobbar han djupt inne i ångfartyget Bohusläns trånga ångpanna. Foto: Sören Håkanlind

Sista varvet

BildreportagetFotografen Sören Håkanlind skildrar verksamheten på Gotenius Varv. I dag är det enda varvet som finns kvar den gamla varvsstaden Göteborg.

1

DA testar: Bästa stolsryggsäckarna

DA testarLånga dagar i skogen kräver en rejäl ryggsäck och en bra stol – lyckligtvis går de att kombinera. På älgjaktens första dag samlades Finntorps jaktlag för att ta reda vilken stolsryggsäck du ska köpa.

Avtal 2020

IF Metall väljer samordning i avtalsrörelsen

IF Metalls avtalsråd har antagit både LO-samordningen och Facken inom industrins avtalsplattform.

Nu avgörs om LO får driva sina krav på bättre försäkringar

AvtalsförsäkringarDet låter som en byråkratisk detalj – men det kan vara avgörande för vad du får i pension eller ersättning om du blir sjuk av jobbet. Nu avgörs striden om förhandlingsordningen.

1
Ordföranden för Facken inom industrin

Industrifacken kräver 3,0 procent

Det finns ingen anledning att växla ned löneökningstakten. Det anser Facken inom industrin som kräver 3,0 procent på ett år.

Det är vi som får Sverige att funka

KRÖNIKADet råder ingen tvekan. Vi är redo för en kraftmätning med arbetsgivarna inför ett nytt avtal 2020, skriver Marie Nilsson, ordförande för IF Metall.

Från filmen om märket.

Striden om märket

VIDEO: MÄRKETIndustrins modell för lönesättning är under press. Dagens Arbete förklarar varför, och visar i en film vad märket är.

1

Här är kraven LO vill få igenom i avtalsrörelsen

Avtal 2020Låglönesatsning, slopad vållandeprövning för arbetssjukdomar och inbetalning av avtalspension från första arbetsdagen. Det är några av LO-kraven i avtalsförhandlingarna.

GS-facket: Väl värt att samordna sig kring

GS-fackets medlemmar berörs endast marginellt av låglönesatsningen, men den är oerhört viktig av solidariska skäl, tycker avtalssekreterare Madelene Engman.

Pontus Georgsson

Pappers lämnar LO-samordningen

I likhet med Kommunal väljer även Pappers att lämna LO-samordningen. ”Det finns ingen samordning att ställa sig bakom”, sa förbundsordförande Pontus Georgsson till DA på onsdagen.

IF Metall: Kommunal hade kunnat använda låglönesatsningen

LO-samordningenNär andra begär extra, begär Kommunal extra extra, tycker IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä. Därför kunde de inte ställa upp på kraven på extra satsningar till exempelvis barnskötare och undersköterskor.

1

Kommunal lämnar LO-samordningen

Kommunal väljer att dra sig ur LO-samordningen efter att inte fått igenom sina krav. Pappers: Det är djupt olyckligt.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

2

Riskerna som skapar dödsolyckor

ArbetsmiljöNär de högsta riskerna för alla åtta faktorer sammanfaller ökar sannolikheten att skadas och dö på jobbet 25 gånger.

Industrin och klimatet

Drönarbild över marken som förbereds för bygget av Northvoltfabriken

Vägen till en ny bilindustri

OmvandlingenI elbilssamhället är det de nya företagen som driver utvecklingen. Men vad händer med de tusentals anställda som är beroende av den gamla förbränningsmotorn?

”Vi män måste helt enkelt rycka upp oss”

GÄSTKRÖNIKASe lite djupare på klimatfrågorna än skattesatsen på bränsle och plastkassar, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Människoexploatering prövas i rätten för första gången

PerspektivDen nya lagen om människoexploatering sätts på prov i ett aktuellt rättsfall. En fällande dom kan bli vägledande, skriver DA:s Elinor Torp, som bevakar den utbredda arbetslivskriminaliteten i Sverige.

Politikernas svar om skuggsamhället

SkuggsamhälletDA ställde samma frågor till ledamöter från S, M och C i arbetsmarknadsutskottet. Läs deras reaktioner på avslöjandena om den utbredda arbetslivskriminaliteten och vad de vill se för åtgärder.

Arbetsgivaren som ville vara laglig

ArbetslivskriminalitetAnto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

2

Bortstädad: Mannen som försvann

BortstädadHan kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Med satiren som livsstil

EWK-vinnareKarin Sunvisson är grundli­g i sitt arbete. I Stockholm kan hon inte bo. Det är för dyrt. Hon har valt en livsstil som ger henne frihete­n att låta bilderna ta den tid de behöver.

Illustration, person som källsorterar

Vad gör jag med korken till mjölken?

PlaståtervinningHur plast ska återvinnas är inte alltid lätt att veta. Och hur mycket av den svenska plasten återvinns faktiskt? DA reder ut ett par oklarheter.

Debatt arbetsmiljö

Dödsolyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

DEBATT | ARBETSMILJÖVad händer om arbetsmiljöombudet utsätts för trakasserier, eller inte kan begära skyddsstopp eller arbetsmiljöåtgärder? Det frågar Stefan Lindahl, regionalt skyddsombud på IF Metall, efter Svenskt Näringslivs förslag med arbetsmiljöombud istället för fackligt tillsatta regionala skyddsombud.

1

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Varannan ung tycker att jobbet är tungt

ArbetsmiljöUnga industriarbetare har svårare än äldre att säga i från, visar IF Metalls arbetsmiljöundersökning. De tycker att arbetet är tyngre, mer enformigt och känner mer olust inför jobbet än sina äldre jobbarkompisar.

Gruvarbetare kommer upp ur gruvan

Kolarbetarna slipper ta smällen i Spanien

Nedlagda gruvorVem ska betala notan när industrin måste bli renare? Inte arbetarna, tycker spanska regeringen, som storsatsar på dem som förlorar jobben.

1

”Det är ungefär som att fiska”

PROFILENMikael Rönnvall hade aldrig kört motorsåg tidigare. Men för tre år sedan bestämde han sig för att testa motorsågskonst.

Ring of fire

ÖGONBLICKET  Klockan är 16.48 i den brandskadade skogen i Kårböle i Hälsingland.

Drogerna ska bort – inte människorna

KRÖNIKAVi måste hjälpas åt att få bort alkohol och droger från våra arbetsplatser – och se till att de som fastnat i missbruk får hjälp, skriver Marie Nilsson är förbundsordförande för IF Metall.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.