”När samhällets hälsa sviktar får vi tukta oss med smoothies”Daniel Mathisen om hur hälsan blivit en fråga var och en ska lösa på egen hand.

”Fackföreningar är en del i människovärdets självförsvar”Helle Klein om civilsamhällets roll i motståndet mot nazismen.

26 anställda, ett gäng robotar och massor av fleroperationsmaskiner. Det är vad som behövs för att Ikeas gardinstänger ska tillverkas i småländska Åseda och inte i Kina. Foto: David Lundmark

Närproducerat – ja tack!

Foto: David Lundmark

En ny globalisering Nyss försvann jobben österut till länder där lönerna var lägre. Men efter finanskrisen har någonting hänt. Med avancerad teknik har massproduktionen börjat återvända. DA fångade den nya globala trenden i Småland.

Lyssna på reportaget:

Stort som två fotbollsplaner

PG & WIP i Åseda bildades 2015 av Profilgruppen och WIP Consulting. Tillverkningen kom i gång på allvar våren 2017.

Fabriken har 26 anställda, de flesta i produktionen går treskift. Här tillverkas gardinstänger åt Ikea. Åt samma kund ska man börja göra handtag till köksskåp, därför byggs anläggningen ut och tolv operatörer nyanställs.

Världshandeln har bytt skepnad

Regionerna i centrum
Världen delas in i tre regioner: Asien, Europa och de amerikanska kontinenterna. Storföretagen vill finnas på alla tre marknader. Därför planerar exempelvis ­Volvo Cars att tillverka bilar i alla tre regionerna för att vara så nära kunderna som möjligt. ­Efter finanskrisen har ”den nya regionaliseringen” blivit allt ­tydligare.

Kunderna styr var tillverkningen hamnar

Den geografiska närheten till kunden avgör var tillverkningen hamnar. Detta enligt de 20 beslutsfattare i svenska och utlandsägda industriföretag som intervjuades av halvstatliga institutet Business Sweden. Intervjuerna visade att ”regionaliseringen i första hand drivs av kundernas efterfrågan på produktanpassning och service, ­korta leveranstider, kvalitet och innovationskraft.” (Rapporten Därför tillverkar vi i Sverige, 2015).

Fyra förklaringar till att världshandeln ­bromsat in
Efter finanskrisen ökar inte världshandeln i samma takt som tidigare. Industrins ekonomiska råd har fyra förklaringar till detta:

1. Aktiviteten i världsekonomin ökar långsammare än tidigare. Då påverkas också handeln.

2. Tjänster efterfrågas alltmer. ­Varor allt mindre.

3. Fram till nyligen kunde varor ­passera olika nationsgränser många gånger innan slutprodukten blev färdig. Detta gäller inte i samma ­utsträckning längre.

4. Handelshindren har ökat och det har fört med sig dyrare handel.

Källa: Industrins ekonomiska råds rapport Den svenska industrin, Industriavtalet och framtida ­utmaningar, 2017.

Tidigare tillverkades Ikeas gardinstänger i Kina. Men nu görs de av PG & WIP i småländska Åseda, i en nystartad, robottät fabrik.

Nathalie Gill är en av operatörerna. Skiftledare för det sjumannalag som sköter fabriken och ser till att produktionen flyter som den ska.

– En sån häftig fabrik alltså, kan hon fortfarande utbrista, halvtannat år efter att hon rekryterades till den nya fabriken.

Nathalie Gill kom närmast från ett jobb på ett spa-hotell i närheten. Hon sökte ett jobb vars arbetstider bättre passade familjeliv med småbarn. Dessutom ville hon testa något helt nytt. Hon tog steget in på det nya industrisam­hällets helautomatiserade verkstadsgolv.

Aluminiumprofilerna som blir gardinstänger. Nu ritas världsekonomins karta om igen. Nyaste tekniken gör det möjligt att åter massproducera i höglöneländer. Foto: David Lundmark

Automationen håller på att rita om den ekonomiska världskartan – igen. Det var inte länge sedan som Kina utropades till ”världens verkstadsgolv”. Enklare massproduktion flyttade österut där det fanns billig arbetskraft. I dag kan en ny fabrik startas i Småland och ta över just den massproduktion som för bara några år sedan ansågs dödsdömd i höglöneländer.

– Nu kan vi ta matchen med Kina. Och det genom att automatisera till jobb. Alltså tillföra jobb med hjälp av tekniken. Inte ta bort jobb med automation, säger Rickard Olsson vd för PG&WIP.

Men det är inte bara den tekniska utvecklingen som lockar investerare att satsa på produktion i de gamla industriländerna. Stigande löner i Kina, dyrare transporter, tuffare miljökrav och den allt viktigare närheten till kunderna – allt detta sammantaget gör att ett höglöneland som Sverige är attraktivt att satsa i, enligt Rickard Olsson.

Rickard Olsson är möbelsnickaren som blev konsult och ­började designa fabriker världen över. Varje anställd på PG&WIP ­omsätter åtta miljoner kronor. Den vänstra bilden visar en skena med takfästen på väg in i en ugn i fabriken i Åseda. Foto: David Lundmark

Han är möbelsnickaren som började i träindustrin och med tiden blev konsult. Tillsammans med kollegor kom han att starta WIP Consulting som designar och bygger upp fabriker åt Ikea och andra kunder världen över. Nu har de utformat fabriken i Åseda.

Lokalerna de tog över erbjöd ett tomt betonggolv, stort som cirka två fotbollsplaner. För över 50 miljoner kronor fylldes lokalerna med den senaste tekniken. Grannföretaget Profilgruppen och WIP Consulting bildade gemensamt företaget PG&WIP. Varje dag levererar profilgruppen tio långtradare med aluminiumprofiler som den nystartade fabriken sedan bearbetar, lackar och packar för vidare transport till möbeljättens varuhus världen över.

Globaliseringen ser inte längre ut som den gjorde, anser Finbarr Livesey, forskare knuten till Institute for Manufacturing vid universitetet i Cambridge. Nyligen kom hans bok vars titel signalerar en återkomst för lokal produktion: From Global to Local: The Making of Things and the End of Globalisation.

”Nu kan vi ta matchen med Kina. Och det genom att ­tillföra jobb med hjälp av tekniken.”

Rickard Olsson, vd för PG&WIP.

Slutet på globaliseringen? Inte riktigt, men slutet på globaliseringen såsom vi känner den.

– Det som kännetecknar globaliseringen just nu är att automationen ökar tack vare ny teknik samtidigt som kunderna förväntar sig snabba leveranser och mindre miljöpåverkan, säger Finbarr Livesey.

Trenden märks i världshandeln. Under sjuttio år har den ökat snabbare än världens samlade produktion av varor och tjänster. Men inte längre. Efter finanskrisen skeppas inte längre varor från den ena kontinenten till den andra i samma omfattning som tidigare.

I stället ökar handeln inom tre större regioner: Asien, Nord- och Sydamerika samt Europa. Mycket på grund av att de världsomspännande nätverken av olika leverantörer inte längre blir lika viktiga när varor tillverkas allt närmare kunderna.

– Kom ihåg att 80 procent av världshandelns tillväxt de senaste tjugo åren har bestått av att komponenter, inte färdiga produkter, forslats jorden runt, säger Finbarr Livesey.

Ett tecken i tiden är tyska skotillverkaren Adidas nya fabrik i Tyskland: Speedfactory.
För tjugofem år sedan hade företaget flyttat så gott som all skotillverkning till Kina och Vietnam. Men häromåret öppnades åter en ny Adidasfabrik i Tyskland. Den här gången i staden Ansbach i Bayern. Där fick maskintillverkaren Oechsler Motion uppdraget att bygga en helautomatisk skofabrik åt Adidas.

I dag är fabriken på plats med 160 anställda som betjänar robotar och 3D-skrivare. Den nya fabriken innebär att kunderna får sina skor betydligt snabbare än tidigare, även specialbeställda.

I vanliga fall tar det 18 månader från att en ny skomodell lämnat designavdelningens skissbord till det att kunden kan köpa skon i butik. Med den nya tyska fabriken har ledtiden kortats till under en vecka.

Adidas Speedfactory i tyska Ansbach ­tillverkar en miljon par skor om året.

Här formges och testas en ny modell digitalt. Produktionen simuleras och provkörs i en virtuell parallellfabrik. Funkar det som det ska så körs den fysiska produktionen i gång. Robotar, symaskiner och 3D-skrivare styrs av dataprogram som gör det möjligt att snabbt ställa om produktionen efter kundernas önskemål.

Speedfactory tillverkar i dag en miljon par skor om året. En liten del av koncernens årliga produktion på 300 miljoner par skor, men ändå ett viktigt steg mot en snabbare och mer flexibel tillverkning nära kunderna. I Atlanta i USA byggs ännu en likadan fabrik.

Inte alla påstår att globaliseringen är inne i en ny fas. Än är det för tidigt, säger Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet och författare till flera böcker om den fördjupade internationaliseringen.

– Än så länge syns det i alla fall inte i statistiken.

Däremot tror han att utflyttningen av industrijobb har dämpats.

– Det är i alla fall inte självklart längre att flytta ut produktion för att spara på arbetskraftskostnaderna. Med den ökade automatiseringen betyder lönenivån allt mindre.

”Man ska inte krångla till det. Det gäller att hitta ett koncept som gör det billigt att tillverka.”

Rickard Olsson, vd för PG&WIP.

Exemplen på nystartade fabriker i Västeuropa betraktar han mest som ”anekdotiska” och inte utslag av någon entydig trend. Däremot har Kina blivit ett land som inte är lika intressant att investera i – om man vill spara pengar.

– Stigande löner och tuffare miljökrav har gjort Kina trögare och dyrare att verka i, säger Lars Magnusson.

Att världshandeln inte längre ökar snabbare än den samlade globala produktionen av varor och tjänster kan ha sina förklaringar. Till exempel att Kina inte längre behöver importera så mycket insatsvaror. I stället fixar de alltmer på egen hand. Då ökar inte världshandeln lika snabbt som tidigare.

Den tekniska utvecklingen ritar om den ekonomiska världskartan, enligt Alrik Danielson, vd för kullagertillverkaren SKF, sedan länge kanske Sveriges mest globaliserade industriföretag.

– Det är inte frågan om, utan hur fort, säger han. Jag skulle vilja säga att den nya globaliseringen redan är här och det är lika bra att vi förbereder oss nu.

Skillnaderna mellan ländernas lönenivåer blir mindre viktiga, de geografiska skillnaderna jämnas ut. Att snabbt och flexibelt kunna nå kunden blir allt viktigare. Logistikkostnaderna väntas stiga.

Räntan kommer inte att stanna på dagens låga nivå och när den stiger kommer det att bli dyrare att ha produkter i lager eller på en båttransport som tar flera veckor.

Hittills har det ansetts vara dyrt att ställa om produktionen och tillverka i korta serier. Men inte längre, enligt Alrik Danielson.

– Med den nya tekniken finns det inget motsatsförhållande mellan att vara flexibel och billig. Jag tror inte man riktigt förstår vilken möjlighet det här innebär.

Att pressa kostnaderna handlar inte längre om att flytta massproduktion till låglöneländer.

– I Göteborgsfabriken visar vi att flexibilitet och kostnad inte längre är var­andras motsatser. För tio år sedan kunde vi inte montera de stora lagren automatiskt. I dag kan vi göra det. Plötsligt finns inget som stoppar oss i att ta fördel av den tekniska utvecklingen. Så blir det för fler och fler industrier, hela tiden. Det här funkar ju.

I dag kan Göteborg vara konkurrenskraftigt på alla typer av lager.

– Vi behöver inte alls vara oroliga för att löneskillnaden mellan Kina och Sverige är det som gör att vi inte skulle vara konkurrenskraftiga längre. Löneskillnaderna är inte lika relevanta längre.

Kunskapen att rigga en modern fabrik som massproducerade gardinstänger i ett högkostnadsland hade Rickard Olsson och hans konsultkollegor. I Åseda räckte det med 26 anställda, ett tjugotal robotar, ett antal automatiska fleroperationsmaskiner och annan teknik som exempelvis kan lacka fem rader av upphängda aluminiumprofiler samtidigt.

– Man ska inte krångla till det. Det gäller att hitta ett koncept som gör det billigt att tillverka och göra det som inte andra gör.

Rickard Olsson, med sina rötter som möbelsnickare, minns med fasa hur den svenska möbelindustrin försvann till Danmark.

– Vi sålde virke till Danmark och de vidareförädlade virket till möbler. Varför inte vi?

Sju personer i varje skiftlag sköter hela fabriken. Nathalie Gill är lagledare på sitt lag. Hon hade ingen teknisk utbildning eller erfarenhet av industri. ”Jag fick lära mig här på jobbet”, säger hon. Foto: David Lundmark

Nathalie Gill tar fram dammsugaren. Hon protesterar när DA:s fotograf tar bilder.

– Då ser det ut som om jag går och städar på jobbet.

Nu råkade hon ju bara få tid över. Jobbet är så mycket mer, intygar hon. Ett omväxlande och stimulerande jobb. Och även socialt, faktiskt.

– Ja, vi jobbar oftast två och två och vi rör oss över hela fabriken. Vi i laget träffas rätt mycket under ett skift. Då hinner man lära känna sina arbetskamrater.

Vi tittar ut över det helautomatiserade verkstadsgolvet. En skog av maskiner. Mycket ansvar läggs på operatörerna. Nathalie Gills icke-tekniska arbetslivserfaren­het från ett spa diskvalificerade henne knappast.

– Det viktiga är engagemanget och personligheten, understryker Rickard Olsson. Utbildning får de här på arbetsplatsen. Vi lär hela tiden. Alla tekniker här är självlärda.

Resultatet är han nöjd med; varje anställd omsätter åtta miljoner kronor.

Nu förbereds nästa steg. Tretusen ­tomma kvadratmeter fabriksyta fylls med ny teknik för ytterligare dryga femtio miljoner kronor. Tolv personer nyanställs när Ikea beställer nya handtag till sina köksskåp.

Rickard Olsson börjar bli trött på snacket att ”vi inte kan konkurrera med Kina”.

– Bullshit! Visst kan vi det.


hg@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Avtal 2020

Svenskt Näringsliv: Löneökningstakten måste ner

Avtal 2020Svenskt Näringsliv målar upp en dyster prognos inför avtalsrörelsen 2020. Men att dra ner på löneökningarna är inte svaret, enligt Unionens chefsekonom Katarina Lundahl, som hävdar att löneökningstakten redan minskat.

”Nu är det mer rättvist”

LönerMånga tjänar långt under snittlönen, och kvinnor tjänar mindre än män. Inför varje avtalsrörelse dyker frågan upp: Hur blir lönerna mer rättvisa? För tre år sedan prövades en ny lösning – nu börjar resultatet synas.

Pappers sätter press på LO

PerspektivDet var dagen då Pappers vände upp och ner på avtalsrörelsen – långt innan den ens hade hunnit börja. Ett oväntat utspel som tyder på att den kommande lönerörelsen inte blir lik någon annan, skriver DA:s Harald Gatu.

1
Pontus Georgsson

Pappers kräver rejäla lönelyft

Kickstartar avtalsrörelsenEtt lönepåslag på fyra procent. Det kräver Pappers att deras medlemmar ska ha när lönerna ska omförhandlas nästa år. ”Vi tycker att arbetsgivarna är skyldiga oss mer pengar.”

1

”För tidigt att prata siffror”

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä, om Pappers utspel för 4 procent i löneökningar.

Arbetsgivarna: Löneökningstakten måste ner

Pappers krav på fyra procent saknar verklighetsförankring, svarar Industriarbetsgivarna. ”Löneökningstakten måste ner om vi ska ha jobben kvar i Sverige i framtiden”, säger förhandlingschef Per Widolf.

1

Striden om märket

HYLLAD OCH HOTADIndustrins modell för lönesättning är under press. Dagens Arbete förklarar varför.

INDUSTRIN VS VÅRDEN

Skilda världar

ARBETSMILJÖNy teknik och ständiga ­förbättringar har gjort att Stellan klarat kroppen trots 30 år i industrin. Vårdens kvinnor har däremot samma hjälpmedel som på 80-talet, trots att ny teknik finns. Undersköterskan Åsa får ofta förlita sig på muskelkraft.

”Det är märkligt att så lite hänt”

Robotar och automation har ersatt många tunga och smutsiga industrijobb. I vården finns däremot få hjälpmedel som minskar belastningen. I en gemensam intervju får IF Metalls och Kommunals ordförande svara på varför det ser ut som det gör och vad som behöver ändras.

50 000 bilarbetare i strejk

Uppåt 50 000 bilarbetare vid General Motors i USA går ut i strejk för högre löner och bättre arbetsvillkor. Facket kräver också att företaget återupptar driften vid fabriker som tidigare har stängts.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

Vi ska vara med och rädda världen

KRÖNIKAIndustrin utmålas ofta som en miljöbov. Det är en gammalmodig syn, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Vägen från hatet

Den avhoppade nazisten

Sven-Erik Källman trodde han lämnat hatet bakom sig. I stället kom samtalet som fick honom att förstå: han kunde inte längre fly. I dag är han fackligt förtroendevald och S-politiker. Men får man en andra chans och kan man förlåta sig själv?

Döden på jobbet

Villkorlig dom efter dödsolyckan på Scania

RättegångEn 59-årig man döms för vållande till annans död efter dödsolyckan på Scania där hans närmaste arbetskamrat omkom i en robotcell. Domen är villkorlig och han slipper böter.

1
Robotcellen där dödsfallet inträffade

Åklagaren: Viktigt med individuellt ansvar om man gör fel

RättegångEn blå knapp och en grön. En stressig eftermiddag. En ljusbom som inte fick brytas. Det var huvudfrågorna under rättegången mot mannen står åtalad för att ha vållat sin arbetskamrats död på Scania i Södertälje för nästan exakt två år sedan.

Entrén till Scania Södertälje

Anställd åtalas för arbetskamrats död

RättsfallDet har gått två år sedan en 53-årig man klämdes till döds i en robotcell på Scania i Södertälje. Nu ställs hans närmaste arbetskamrat inför rätta – för att ha satt i gång maskinen.

2

Robotiseringen av arbetslivet

Robotarm samt Ove Leichsenring

Robotiseringen som kom av sig

IndustrirobotarSvensk industri satsar allt mindre på robotar. I fjol sjönk försäljningen av industrirobotar till de svenska företagen med 20 procent. Det kan stå oss dyrt nu när vi går mot sämre tider, varnar branschen.

Glöm globaliseringen – nu är närområdet viktigast

PerspektivGlöm globaliseringen. Den är på väg att mattas av. Nu blir produktion för närområdet desto viktigare, av många skäl. Efter globaliseringen kommer regionaliseringen, skriver DA:s Harald Gatu i en analys.

Fick sparken – ska ha avslöjat företagshemligheter

StämningEn verkstadsanställd anklagas för att ha avslöjat företagshemligheter och fick sparken. Nu stämmer IF Metall företaget och vill att avskedandet ogiltigförklaras.

Återvinning

Enklare återvinning kan hota jobben

KRITISERAD FÖRÄNDRING.Snart ska alla kunna återvinna utanför den egna porten. Enklare för hushållen och bättre för miljön, tror regeringen. Men kritiken är hård. Berörda branscher befarar att priset blir så högt att jobb hotas.

”Det blir väldigt mycket dyrare”

Kraftigt ökade papperspriser riskerar att leda till nedläggningar och förlorade jobb. ”Det drabbar den grafiska branschen som redan i dag har stora problem att överleva”, säger GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Redan tillräckligt pressat”

Enligt pappersbranschen gagnar det nya återvinningssystemet varken miljön eller affärerna. Men regeringen har inte tid att svara på Dagens Arbetes frågor om kritiken.

Metso i Ersmark

Metso lägger ner fabrik i Ersmark

Metso Sweden har för avsikt att lägga ner verksamheten i Ersmark utanför Skellefteå. Över 150 anställda drabbas.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Ylva Johansson: Regeringen borde agerat snabbare mot skuggsamhället

Skuggsamhället”Vi har varit naiva.” Det säger avgående arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, och listar goda råd till sin efterträdare för att få bukt med kriminella aktörer och svartarbete.

1
IF Metalls bild av framtidsresan samt foto på förbundssekreterare Anna Jensen Naatikka.

IF Metall vill få med alla på Framtidsresan

Kongress 2020Det är inte bara en stor avtalsrörelse i vår, det är också kongress för IF Metall. Just nu pågår det man kallar Framtidsresan. Målet är en vision för framtiden. En knäckfråga är att få medlemmarna engagerade i det arbetet.

Makten över företagen

”Investera i de anställda – låt aktieägarna stå tillbaka”

PerspektivDet amerikanska näringslivets toppar har gjort ett gemensamt uttalande om att långsiktighet måste gå före snabba klipp. Det är ett tecken på marken under dem inte känns lika stabil som tidigare, skriver DA:s Harald Gatu.

Vinsten framför allt

Aktieägarna förstFörr tackades de anställda för sina insatser. I dag är aktieägarna viktigas­t. Sveriges största industriaffär gjordes för att ägarna skulle tjäna miljarder.

Rekordstora utdelningar – men hur länge till?

PERSPEKTIV”Våren är aktieägarnas skördetid. Sällan har bolagen på Stockholmsbörsen delat ut så mycket pengar som nu: långt över 250 miljarder kronor. Kul för dem som är med på festen, men är det bra för morgondagen?”, skriver DA:s Harald Gatu.

Northvolt

Rekryteringsträff i Stockholm

Northvolt letar arbetskraft till Skellefteå

RekryteringNorthvolt behöver anställa 2500 personer till sin batterifabrik i Skellefteå. En landsomfattande turné ska ge svar på om det ens är möjligt.

GS stämmer företag som avskedade för fusk med arbetstider

ArbetsrättEtt skogsvårdsföretag avskedade två anställda för fusk med arbetstiden. Den påföljden är alldeles för hård, anser GS-facket som stämmer företaget.

1
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.