”I högkonjunktur betalar arbetarna med tid och svett. I lågkonjunktur riskerar de att åka ut”
Det är tanklösa varsel hos företagen, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.
Bojen som räddar framtiden
Publicerad 2018-03-26, 09:35 Uppdaterad 2020-08-14, 17:08
Utveckling.Sverige har digitaliseringsfeber. Politiker, konsulter och företag utlovar stora vinster för samhället. Alla pratar om att digitalisera – få vet hur man gör. En av dem är operatören Eja Jysky på Fristad Plast.
Har gjort livbojar i 42 år
- Fristads Plast är ett familjeföretag som grundades för 50 år sedan. Första produkten var stansade kragstöd till bygdens skjortindustrier.
- Företaget är legotillverkare och sedan 1976 gör man livbojen åt Trygg-Hansa. Företaget har ett 30-tal anställda och driver sedan några år också en mindre formsprutningsfabrik i Kina.
Hon arbetar på livbojstillverkaren Fristad Plast i Fristad utanför Borås. Ett företag som tillverkar den riksbekanta livbojen som finns placerad vid landets badbryggor. Eja Jysky befinner sig mitt i den förändring som kallas digitalisering. Hon är entusiastisk.
– Mitt jobb har blivit så mycket roligare. En sån skillnad mot förr.
Tillsammans med de andra 20 operatörerna har hon full koll på produktionen. Ett nytt digitalt affärssystem och en ny produktionsövervakning har gett operatörerna mer information, bättre överblick och ökat inflytande över arbetsuppgifterna.
Nu kan Eja Jysky planera sitt arbete på ett helt annat sätt än tidigare. I sin terminal ser hon vad som ska tillverkas, när det ska vara klart och fattas det material får hon göra de inköp som behövs. Tidigare var det ett springande hit och dit med papper mellan verkstan och kontoret. Med den nya ordningen har inte bara hennes jobb förändrats. Ekonomichefen Sören Larsson har också fått tid till annat.
– Nu har vi större möjlighet att tänka mer strategiskt och vara bättre förberedda inför snabba förändringar. I stället för att plötsligt överraskas av verkligheten.
Det går fort nu, sa statsminister Stefan Löfven när han härförleden talade på Industridagen i Linköping. Ministrar och oppositionspolitiker minglade med storindustrins direktörer, småföretagare, kommunpolitiker och fackförbundsledare. Årets tema signalerade industrins fokus just nu: ”Människan i digitaliseringen”.
Ett återkommande uttryck där var de ”lågt hängande frukter” som påstås vara inom räckhåll. Konsultfirman McKinsey har värderat dem till mellan 850 och 1 400 miljarder kronor. Så mycket pengar kan årligen frigöras i Sverige med mer automatisering, avancerad robotteknik, uppkoppling i molntjänster och ett vidareutvecklat mobilt internet. Summan motsvarar ungefär statens totala utgifter i år – sjukvård, försvar, migration, skola, polis, åldringsvård.
I Sverige finns cirka 85 000 livbojar utplacerade på allmänna platser. Foto: Anna Sigge
Den som har mest att vinna är tillverkningsindustrin, enligt McKinsey. Runt ett par hundra miljarder kronor finns att hämta årligen, ungefär lika mycket som exporten av skogsprodukter och läkemedel. Att nå dit kräver utbildad personal.
Marcus Wallenberg lovade i Linköping att ”om vi hänger med och blir mer digitaliserade så kan vi ta hem jobb och tjänster”. Men det ställer krav på samhället. Enligt honom måste ”vidareutbildningen och kompetensutvecklingen bli bättre”. Statsminister Stefan Löfven instämde.
Lagom till Industridagen gick GS-fackets och IF Metalls förbundsordföranden, Per-Olof Sjöö och Marie Nilsson, tillsammans med arbetsgivarna ut i en gemensam debattartikel med rubriken Digitaliseringen och de anställdas kompetens måste gå hand i hand. Det vet man redan på Fristad Plast som regelbundet skickar operatörerna för vidareutbildning på närmaste teknikcollege.
Eja Jysky var en av åtta ”superanvändare” som företaget utbildade när man gick över till det nya, digitaliserade affärssystemet för två år sedan. Hon fick vara med och utforma hur det skulle användas. Sedan var det dags att lära arbetskamraterna.
– Det var mycket att ta in men kul att få lära sig något nytt och sedan se effekterna här på arbetsplatsen. Förståelsen för vad vi håller på med har ökat hos oss alla.
Varje operatörsterminal är kopplad till ett webbaserat system som kan ses hemifrån eller var man nu befinner sig. Där kan man hela tiden följa hur jobbet går och när en order beräknas vara klar. Anneli Johansson som arbetar vid en av de 23 formsprutningsmaskinerna tycker att det nya systemet är bra.
– När en order börjar bli klar så kan jag i lugn och ro börja planera nästa, säger hon.
Genom hennes maskin passerar några av de sju, åtta miljoner legotillverkade tullplomber – plastklämmor som försluter påsar – som flygbolagen årligen beställer. På en tv-monitor i taket kan hon se vilka formsprutningsmaskiner som går för fullt, vilka som råkar stå still och vilka som håller på att ställas om. De flesta maskiner lyser grönt, de går som de ska. Maskiner som krånglar kan snabbt rättas till.
”Engagemanget har vuxit jättemycket, alla vill ju prestera bra siffror. Det har inneburit en kraftig produktivitetsförbättring, ungefär lika stor som om vi hade köpt in tre nya maskiner.”
Att formspruta effektivt handlar om flöde. Nu kan jobben sorteras så att man kan köra flera order efter varandra utan tidsödande byte av verktyg eller material. Före den nya ordningen gick alla maskiner 74 procent av tiden – nu 89 procent. Vd:n Niclas Forsström kallar det nya sättet att arbeta för ”självlärande där operatörerna själva kan se hur de kan påverka driften”.
– Engagemanget har vuxit jättemycket, alla vill ju prestera bra siffror. Det har inneburit en kraftig produktivitetsförbättring, ungefär lika stor som om vi hade köpt in tre nya maskiner.
Att intresset för den digitala utvecklingen är stort bland de små och medelstora företagen, intygar Göran Muszyuski på IUC-Sjuhärad. Det industriella utvecklingscentrumet drivs av näringslivet – ibland med fackliga organisationer som delägare – och ska vara bollplank åt mindre företag som vill utvecklas. Digitaliseringen handlar egentligen om tre saker, säger han.
– Att hitta nya sätt att tjäna pengar på en produkt, på en tjänst och på själva produktionsprocessen. Precis vad Fristad Plast är på väg att göra.
– Tidigare var det ett företag som sysslade med formsprutning. Nu säljer man säkerhet kring vatten.
Det lilla familjeföretaget har i 40 år tillverkat de röda livbojarna, det finns cirka 85 000 vid allmänna platser runt om i landet. Men nu är de digitaliserade, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ville öka säkerheten vid badplatserna.
”Appen ger oss stora marknadsfördelar eftersom vi är de enda som kan erbjuda tjänsten. Det här är ju inte minst ett sätt att hjälpa våra kunder att digitalisera.”
Företagets räddningssystem heter Rescuelife 247. Livbojen hänger på en ställning med en skylt som anger platsens namn och GPS-koordinater. Den som ringer 112 kan då meddela exakt på metern vart räddningstjänsten ska bege sig.
I räddningssystemet ingår också en app som Fristad Plast har utvecklat. Med hjälp av den kan livbojen placeras på just den GPS-position man vill ha den och kommunen kan hålla reda på alla sina livräddningsstationer. Det som tidigare noterades i någons A4-block har blivit en digital tjänst som en hel kommunal förvaltning kan ta del av. Företaget tjänar ännu inga pengar på själva appen, men satsningen var ändå nödvändig, anser vd:n Niclas Forsström.
– Appen ger oss stora marknadsfördelar eftersom vi är de enda som kan erbjuda tjänsten. Det här är ju inte minst ett sätt att hjälpa våra kunder att digitalisera.
En digital produkt. En digital tjänst. Och en digitaliserad produktionsprocess. Där befinner sig Fristad Plast och just dit strävar många andra just nu, enligt Göran Muszyuski på IUC-Sjuhärad. Han är själv bollplank åt 40 till 50 industriföretag, från tryckerier till tillverkare av grindar. Ett råd ger han alla sina företag:
– Många företag tvekar inför digitaliseringen eftersom man är rädd att det blir uppsägningar. Då säger jag nej. De måste ha personalen med sig. Annars går det inte. Inga andra än de anställda kan bemanna och vidareutveckla de digitaliserade fabrikerna.
Dataspel och större insyn gör succé
Bättre tryck och roligare jobb. Här är digitala exempel från två andra branscher.
Under våren kommer operatörerna på Stora Enso i Skutskär att börja använda sig av digitala verktyg hämtade från dataspel. Företaget har utvecklat en egen modell utifrån den försöksverksamhet som tidigare testats. Då byggde man i samarbete med Vinnova och ABB upp en ”spelifierad” låtsasfabrik för att se om den underlättade jobbet och ökade engagemanget i kontrollrummen. Försöket var så lyckat att Stora Enso nu fortsätter på egen hand.
Markbladet tryckeri i Skene startade sin digitalisering för fyra år sedan. Resultatet är säkrare leveranser, högre försäljning, ökad vinst – trots att antalet anställda ligger kvar på 25, varav 17 i produktionen. Processerna har automatiserats, och de anställda har tillgång till den information som tidigare bara någon chef hade. Alla anställda informeras – via skärmar – om hur produktionen går. Även kunderna, som Ica och Coop, kan följa sina order.
