Industriarbetarnas tidning

Bojen som räddar framtiden

26 mars, 2018

Skrivet av

Utveckling.Sverige har digitaliseringsfeber. Politiker, konsulter och företag utlovar stora vinster för samhället. Alla pratar om att digitalisera – få vet hur man gör. En av dem är operatören Eja Jysky på Fristad Plast.

Har gjort livbojar i 42 år
  • Fristads Plast är ett familjeföretag som grundades för 50 år sedan. Första produkten var stansade kragstöd till bygdens skjortindustrier.
  • Företaget är legotillverkare och sedan 1976 gör man livbojen åt Trygg-Hansa. Företaget har ett 30-tal anställda och driver sedan några år också en mindre formsprutningsfabrik i Kina.

Hon arbetar på livbojstillverkaren Fristad Plast i Fristad utanför Borås. Ett företag som tillverkar den riksbekanta livbojen som finns placerad vid landets badbryggor. Eja Jysky befinner sig mitt i den förändring som kallas digitalisering. Hon är entusiastisk.

– Mitt jobb har blivit så mycket roligare. En sån skillnad mot förr.

Tillsammans med de andra 20 operatörerna har hon full koll på produktionen. Ett nytt digitalt affärssystem och en ny produktionsövervakning har gett operatörerna mer information, bättre överblick och ökat inflytande över arbetsuppgifterna.

Nu kan Eja Jysky planera sitt arbete på ett helt annat sätt än tidigare. I sin terminal ser hon vad som ska tillverkas, när det ska vara klart och fattas det material får hon göra de inköp som behövs. Tidigare var det ett springande hit och dit med papper mellan verkstan och kontoret. Med den nya ordningen har inte bara hennes jobb förändrats. Ekonomichefen Sören Larsson har också fått tid till annat.

– Nu har vi större möjlighet att tänka mer strategiskt och vara bättre förberedda inför snabba förändringar. I stället för att plötsligt överraskas av verkligheten.

Generationsväxling underlättar digitaliseringen. Johan Andersson, till höger, har jobbat på företaget i ett år, medan Ali Ibrahimi från Vårgårdas Teknikcollege gör sin praktiktermin. Foto: Anna Sigge
Generationsväxling underlättar digitaliseringen. Johan Andersson, till höger, har jobbat på företaget i ett år, medan Ali Ibrahimi från Vårgårdas Teknikcollege gör sin praktiktermin. Foto: Anna Sigge

Det går fort nu, sa statsminister Stefan Löfven när han härförleden talade på Industridagen i Linköping. Ministrar och oppositionspolitiker minglade med storindustrins direktörer, småföretagare, kommunpolitiker och fackförbundsledare. Årets tema signalerade industrins fokus just nu: ”Människan i digitaliseringen”.

Ett återkommande uttryck där var de ”lågt hängande frukter” som påstås vara inom räckhåll. Konsultfirman McKinsey har värderat dem till mellan 850 och 1 400 miljarder kronor. Så mycket pengar kan årligen frigöras i Sverige med mer automatisering, avancerad robotteknik, uppkoppling i molntjänster och ett vidareutvecklat mobilt internet. Summan motsvarar ungefär statens totala utgifter i år – sjukvård, försvar, migration, skola, polis, åldringsvård.

En livboj tar form innan den gjuts med ”skumplast”, cellpolyuretan. I Sverige finns cirka 85 000 livbojar utplacerade på allmänna platser. Foto: Anna Sigge
En livboj tar form innan den gjuts med ”skumplast”, cellpolyuretan.
I Sverige finns cirka 85 000 livbojar utplacerade på allmänna platser. Foto: Anna Sigge

Den som har mest att vinna är tillverkningsindustrin, enligt McKinsey. Runt ett par hundra miljarder kronor finns att hämta årligen, ungefär lika mycket som exporten av skogsprodukter och läkemedel. Att nå dit kräver utbildad personal.

Marcus Wallenberg lovade i Linköping att ”om vi hänger med och blir mer digitaliserade så kan vi ta hem jobb och tjänster”. Men det ställer krav på samhället. Enligt honom måste ”vidareutbildningen och kompetensutvecklingen bli bättre”. Statsminister Stefan Löfven instämde.

Lagom till Industridagen gick GS-fackets och IF Metalls förbundsordföranden, Per-Olof Sjöö och Marie Nilsson, tillsammans med arbetsgivarna ut i en gemensam debattartikel med rubriken Digitaliseringen och de anställdas kompetens måste gå hand i hand. Det vet man redan på Fristad Plast som regelbundet skickar operatörerna för vidareutbildning på närmaste teknikcollege.

Smidigare flöde. Med nya digitala system har operatörerna fått bättre information och ökat inflytande. Terminalen visar i vilken ordning en order ska göras. ”När en order börjar bli klar kan jag i lugn och ro börja planera nästa”, säger Anneli Johansson. Foto: Anna Sigge
Smidigare flöde. Med nya digitala system har operatörerna fått bättre information och ökat inflytande. Terminalen visar i vilken ordning en order ska göras. ”När en order börjar bli klar kan jag i lugn och ro börja planera nästa”, säger Anneli Johansson. Foto: Anna Sigge

Eja Jysky var en av åtta ”superanvändare” som företaget utbildade när man gick över till det nya, digitaliserade affärssystemet för två år sedan. Hon fick vara med och utforma hur det skulle användas. Sedan var det dags att lära arbetskamraterna.

– Det var mycket att ta in men kul att få lära sig något nytt och sedan se effekterna här på arbetsplatsen. Förståelsen för vad vi håller på med har ökat hos oss alla.

Varje operatörsterminal är kopplad till ett webbaserat system som kan ses hemifrån eller var man nu befinner sig. Där kan man hela tiden följa hur jobbet går och när en order beräknas vara klar. Anneli Johansson som arbetar vid en av de 23 formsprutningsmaskinerna tycker att det nya systemet är bra.

– När en order börjar bli klar så kan jag i lugn och ro börja planera nästa, säger hon.

Genom hennes maskin passerar några av de sju, åtta miljoner legotillverkade tullplomber – plastklämmor som försluter påsar – som flygbolagen årligen beställer. På en tv-monitor i taket kan hon se vilka formsprutningsmaskiner som går för fullt, vilka som råkar stå still och vilka som håller på att ställas om. De flesta maskiner lyser grönt, de går som de ska. Maskiner  som krånglar kan snabbt rättas till.

”Engagemanget har vuxit jättemycket, alla vill ju prestera bra siffror. Det har inneburit en kraftig produktivitetsförbättring, ungefär lika stor som om vi hade köpt in tre nya maskiner.”

Att formspruta effektivt handlar om flöde. Nu kan jobben sorteras så att man kan köra flera order efter varandra utan tidsödande byte av verktyg eller material. Före den nya ordningen gick alla maskiner 74 procent av tiden – nu 89 procent. Vd:n Niclas Forsström kallar det nya sättet att arbeta för ”självlärande där operatörerna själva kan se hur de kan påverka driften”.

– Engagemanget har vuxit jättemycket, alla vill ju prestera bra siffror. Det har inneburit en kraftig produktivitetsförbättring, ungefär lika stor som om vi hade köpt in tre nya maskiner.

Fristad Plast har utvecklat en app som ska underlätta utplaceringen av livbojarna. Varje boj sitter på en stolpe med exakta GPS-koordinatorer för att göra det lättare för räddningstjänsten att rycka ut till rätt ställe. Foto: Anna Sigge
Fristad Plast har utvecklat en app som ska underlätta utplaceringen av livbojarna. Varje boj sitter på en stolpe med exakta GPS-koordinatorer för att göra det lättare för räddningstjänsten att rycka ut till rätt ställe. Foto: Anna Sigge

Att intresset för den digitala utvecklingen är stort bland de små och medelstora företagen, intygar Göran Muszyuski på IUC-Sjuhärad. Det industriella utvecklingscentrumet drivs av näringslivet – ibland med fackliga organisationer som delägare – och ska vara bollplank åt mindre företag som vill utvecklas. Digitaliseringen handlar egentligen om tre saker, säger han.

– Att hitta nya sätt att tjäna pengar på en produkt, på en tjänst och på själva produktionsprocessen. Precis vad Fristad Plast är på väg att göra.

– Tidigare var det ett företag som sysslade med formsprutning. Nu säljer man säkerhet kring vatten.

Det lilla familjeföretaget har i 40 år tillverkat de röda livbojarna, det finns cirka 85 000 vid allmänna platser runt om i landet. Men nu är de digitaliserade, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ville öka säkerheten vid badplatserna.

”Appen ger oss stora marknadsfördelar eftersom vi är de enda som kan erbjuda tjänsten. Det här är ju inte minst ett sätt att hjälpa våra kunder att digitalisera.”

Företagets räddningssystem heter Rescuelife 247. Livbojen hänger på en ställning med en skylt som anger platsens namn och GPS-koordinater. Den som ringer 112 kan då meddela exakt på metern vart räddningstjänsten ska bege sig.

I räddningssystemet ingår också en app som Fristad Plast har utvecklat. Med hjälp av den kan livbojen placeras på just den GPS-position man vill ha den och kommunen kan hålla reda på alla sina livräddningsstationer. Det som tidigare noterades i någons A4-block har blivit en digital tjänst som en hel kommunal förvaltning kan ta del av. Företaget tjänar ännu inga pengar på själva appen, men satsningen var ändå nödvändig, anser vd:n Niclas Forsström.

– Appen ger oss stora marknadsfördelar eftersom vi är de enda som kan erbjuda tjänsten. Det här är ju inte minst ett sätt att hjälpa våra kunder att digitalisera.

 

Bättre överblick har ökat effektiviteten. Ekonomichefen Sören Larsson kollar monitorn i taket som visar hur formsprutnings- maskinerna går. Sju kör för fullt medan en håller på att ställas om. Foto: Anna Sigge
Bättre överblick har ökat effektiviteten. Ekonomichefen Sören Larsson kollar monitorn i taket som visar hur formsprutningsmaskinerna går. Sju kör för fullt medan en håller på att ställas om. Foto: Anna Sigge

En digital produkt. En digital tjänst. Och en digitaliserad produktionsprocess. Där befinner sig Fristad Plast och just dit strävar många andra just nu, enligt Göran Muszyuski på IUC-Sjuhärad. Han är själv bollplank åt 40 till 50 industriföretag, från tryckerier till tillverkare av grindar. Ett råd ger han alla sina företag:

– Många företag tvekar inför digitaliseringen eftersom man är rädd att det blir uppsägningar. Då säger jag nej. De måste ha personalen med sig. Annars går det inte. Inga andra än de anställda kan bemanna och vidareutveckla de digitaliserade fabrikerna.

 

 

Jonas Heikkinen, blockchef för fiber på Stora Enso, visar hur man kan göra en virtuell fabriksvandring för att följa upp rutinuppgifter och säkerhetsaktiviteter.
Jonas Heikkinen, blockchef för fiber på Stora Enso, visar hur man kan göra en virtuell fabriksvandring för att följa upp rutinuppgifter och säkerhetsaktiviteter. Foto: MARIA KNUTS

Dataspel och större insyn gör succé

Bättre tryck och roligare jobb. Här är digitala exempel från två andra branscher.

Under våren kommer operatörerna på Stora Enso i Skutskär att börja använda sig av digitala verktyg hämtade från dataspel. Företaget har utvecklat en egen modell utifrån den försöksverksamhet som tidigare testats. Då byggde man i samarbete med Vinnova och ABB upp en ”spelifierad” låtsasfabrik för att se om den underlättade jobbet och ökade engagemanget i kontrollrummen. Försöket var så lyckat att Stora Enso nu fortsätter på egen hand.

Markbladet tryckeri i Skene startade sin digitalisering för fyra år sedan. Resultatet är säkrare leveranser, högre försäljning, ökad vinst – trots att antalet anställda ligger kvar på 25, varav 17 i produktionen. Processerna har automatiserats, och de anställda har tillgång till den information som tidigare bara någon chef hade. Alla anställda informeras – via skärmar – om hur produktionen går. Även kunderna, som Ica och Coop, kan följa sina order.

Bättre information och mindre manuellt arbete. Sasa Miletic är grafiker i Skene.
Bättre information och mindre manuellt arbete. Sasa Miletic är grafiker i Skene.

 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Amazon är arbetslivets skräckexempel

Amazon är arbetslivets skräckexempel

När allt fler delar av arbetslivet digitaliseras måste de som använder tekniken i jobbet få vara delaktiga i att utveckla den, skriver civilingenjören Peter Larsson.

Närings­ministern: Sverige kan slå världen med häpnad – om vi lyckas med omställningen

Närings­ministern: Sverige kan slå världen med häpnad – om vi lyckas med omställningen

Överge inte människorna i den tekniska utvecklingen. Det vore förödande för vårt land, varnade näringsminister Ibrahim Baylan när han på måndagen talade inför Industridagen.

”Det är märkligt att så lite hänt”

”Det är märkligt att så lite hänt”

Robotar och automation har ersatt många tunga och smutsiga industrijobb. I vården finns däremot få hjälpmedel som minskar belastningen. I en gemensam intervju får IF Metalls och Kommunals ordförande svara på varför det ser ut som det gör och vad som behöver ändras.

Skilda världar

Skilda världar

Ny teknik och ständiga ­förbättringar har gjort att Stellan klarat kroppen trots 30 år i industrin. Vårdens kvinnor har däremot samma hjälpmedel som på 80-talet, trots att ny teknik finns. Undersköterskan Åsa får ofta förlita sig på muskelkraft.

Kompetensbrist – en överlevnadsfråga för industrin

”Tre av fyra teknikindustriföretag måste anpassa sin verksamhet efter bristen på kompetens. Det behövs bättre samverkan mellan kommuner, utbildningsanordnare och företag och bättre kompetensutveckling för anställda”, skriver sex tunga företrädare för fack, industri och forskning. 

”Vi måste fortsätta lära oss nytt”

”Vi måste fortsätta lära oss nytt”

Dagens Arbete knyter nu en av Sveriges viktigaste opinionsbildare till sig. Darja Isaksson är en flitig debattör och bland annat med i det nationella innovationsrådet: ”Jag vill bidra till att minska rädslan med digitaliseringen.”

”Robotiseringen kommer att underlätta”

”Robotiseringen kommer att underlätta”

Dagens Arbete frågade fem deltagare på Stora framtidsdagen: Vad krävs för att ta hem mer tillverkningsindustri till Sverige?

Så ska motor­branschen locka unga

Så ska motor­branschen locka unga

Motorbranschen behöver anställa – men de unga ratar utbildningen. Nu vill företagen och fack höja statusen genom att satsa på motorbransch-college och tre gymnasier har certifierats.

Vad kan ni göra bättre?

Vad kan ni göra bättre?

20-årsfirande DA låter företrädare för våra tre ägare reflektera bakåt och önska framåt.

”Det krävs ett helhetsgrepp”

”Det krävs ett helhetsgrepp”

Lärlingsutbildning kan bli en positiv injektion, men regeringen måste också börja diskutera med parterna om hur man ordnar validering, kompetensutveckling och omställning. Det skriver IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

DA granskar sprängdåden

Dagens Arbete avslöjar hur kriminella lätt kan smuggla ut stora mängder sprängmedel från byggarbetsplatser. Kontroll och tillsyn brister. Och dömda kan fortsätta spränga.

Dagens Arbete granskar sprängdåden

Dagen Arbete har tagit reda på var sprängmedlet som används vid sprängdåden kommer ifrån. Över ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Här sammanfattar vi granskningen.

Stulet: Halvt ton sprängmedel

Mer än ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser i Sverige. Det visar Dagens Arbetes granskning.

Larmet: Byggdynamit kan användas i terrordåd

”Sprängmedel är terroristernas favoritvapen. Därför är det angeläget att få stopp på stölderna av byggdynamit”, säger sprängmedelsexperten Bo Janzon. 

Så vill justitie­ministern stoppa sprängdåden

Efter Dagens Arbetes granskning: Regeringen vill ändra lagen för att stoppa stölderna av byggdynamit som används i sprängdåden. 

S: ”Kan finnas anledning att se över lagen”

Efter Dagens Arbetes granskning av sprängdåden öppnar Socialdemokraterna upp för en översyn av lagen om hantering av sprängmedel.

Sprängkort dras inte in för dömda brottslingar

Personer som dömts för grova brott får inte sitt sprängkort indraget.
Dagens Arbetes granskning visar att de som ansvarar för sprängkorten inte får veta om någon döms för brott.

”Man undrar ju hur mycket sprängmedel som är i omlopp”

Det som förvånade journalisterna David Lundmark och Johanna Edström mest när de granskade hur mycket sprängmedel som är på drift, är att sprängmedel är så pass billigt – och politikerna inte gjort mer för att täppa till alla luckorna i lagen. 

Företag spränger utan tillstånd

Trots indragna tillstånd kan företag fortsätta spränga. Dagens Arbetes granskning visar hur lätt det är för företag att strunta i myndighetens beslut.