Industriarbetarnas tidning

”Svårt att bara låsa dörren och gå hem”

28 november, 2018

Skrivet av

Vad hände sen?
Då: Ägaren till Jernbergs i Malung letade 2015 efter någon som ville ta över butiken och skinntillverkningen.
Nu: Erik Jernberg och hans fru Anita säljer av de sista maskinerna och skinnplaggen. De har bestämt sig för att lägga ner.

”Det finns ingen som kan ta över tillverkningen. Skinnsömmare är utrotningshotade i Sverige. Vi försöker sälja av så mycket vi kan, men gör fortfarande en del måttbeställningar. De som har vuxit i färdriktningen eller är väldigt smala hittar inte skinnkläder som passar i en vanlig butik.

Vi har slutat ta hem saker på lager. Jag räknar med att vi ska stänga innan årsskiftet. Men har man hållit på sen sjuttiotalet hinner man samla på sig en massa grejer. Här finns dyra maskiner och plagg av alla olika slag, mest MC-kläder. Så det är svårt att bara låsa dörren och gå hem. Nu är det bara jag och frugan som är kvar. Visst hade det varit roligt om någon ville ta över butiken. I slutet på sjuttiotalet fanns det ungefär 1500 heltidsanställda inom skinnindustrin, i dag kan du räkna dem på ena handens fingrar.”

Lönsam skinnepok i graven

Berättat för: Rasmus Lygner

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Lönsam skinnepok i graven

Lönsam skinnepok i graven

Eva Lundberg tillhör den halva miljonen anställda som berörs av generationsväxlingen i småföretag.

”Det är slut med kolbrytning”

”Det är slut med kolbrytning”

För två år sedan reste DA till Asturien i Spanien, där kolbrytningen höll på att fasas ut. Vi stämmer av med kolbrytaren Rafael, som fick jobb på ett värmeverk i en omvandlad kolgruva, om hur det går.

”Älskade mamma kallar jag den”

”Älskade mamma kallar jag den”

Pappersarbetaren Rainer Paakkinen fortsätter teckna, ge ut böcker, och har tagit sitt livs första högskolepoäng.

”Jag är en mycket gladare skit”

”Jag är en mycket gladare skit”

Plastarbetaren Tony Fridh i Mellerud slogs ut av stressen som skiftarbetare, och av sin egen ambition. I dag mår han mycket bättre.

”Vi kör på som attan”

”Vi kör på som attan”

Från ”ett ekonomiskt idiot­projekt” till ett framgångsrikt företag. Vi återvänder till Jalle Jungnell som revolutionerat rullstolsindustrin med sina lättviktare.

”Att operera var uteslutet”

”Att operera var uteslutet”

Så gick det för tvättbiträdet Joy som drabbades av diskbråck.

”Jag har jobbat hårt för det här”

”Jag har jobbat hårt för det här”

Berne Andersson, maskinoperatör på Lindab Grevie, tränade ungdomar i vattenpolo i en provisorisk simbassäng i ett nedlagt Willys. Nu har det lett fram till hans livs dröm.

”Jag fyller gubbe och har landat på trivselvikt”

”Jag fyller gubbe och har landat på trivselvikt”

2016 berättade Dagens Arbete om den flitige cyklisten Lennart Gille som trodde att han var i bra form – men fick beskedet att han hade diabetes typ 2. Så mår han i dag.

Från debutbok till stor­satsning i amerikansk streamingtjänst

Från debutbok till stor­satsning i amerikansk streamingtjänst

DA träffade Simon Stålenhag hösten 2015, när han nått framgångar med boken Ur varselklotet. Nu har tv-serien som baseras på hans böcker premiär på Amazon Prime.

”Jag trivs så bra i industrin”

”Jag trivs så bra i industrin”

2016 skrev Dagens Arbete om Tranemo G-betong som medvetet satsade på att få fler kvinnliga anställda. Fyra år senare stämmer vi av – har planen lyckats?

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.