”Utlys extraval och låt det hållas i samband med EU-valet till våren””I stället för att pröva omöjliga statsministerkandidater borde talmannen låta väljarna ta ansvar”, skriver Helle Klein.

”Är det verkligen människorna eller samhället – och arbetsmarknaden – det är fel på?”Krönika, Daniel Mathisen.

Eva Lundberg, den enda anställda och den enda IF Metallaren på Jernbergs, har 35 års yrkeserfarenhet från skinntillverkning. Nu är hon uppsagd. Företaget hittar ingen köpare när ägarna trappar ner. ”Det ordnar sig alltid”, säger hon. Foto: DAVID LUNDMARK
Eva Lundberg letar bland mallarna. Hon växte upp ute i finnmarken med en mamma som satt hemma och sydde skinnhandskar åt företagen. De lämnade skogen när mamma anställdes som sömmerska på Huc of Sweden i Öje och Eva började skinnskolan i Malung. Foto: DAVID LUNDMARK
Inte bara skinn. Jernbergs syr kläder till speedway, cross, isracing. Då är det inte skinn utan kevlar som gäller. ”I princip skottsäkert”, enligt Erik. Foto: DAVID LUNDMARK
Erik Jernberg, kusin med Sixten, skidkungen. Det syns. Foto: DAVID LUNDMARK
Anita Jernberg har jobbat med skinn sedan barnsben och har därmed nästan sextio års yrkeserfarenhet. Hon fick hoppa in i familjeföretaget Halvarssons, ett varumärke som finns kvar. Men den ägare som tog över Halvarssons flyttade tillverkningen till Kina. Foto: DAVID LUNDMARK
Egentligen hade han tänkt sig ett liv som facklig förhandlare, ombudsman för läderarbetarna. Det fanns så mycket att ändra på. Men Erik Jernberg blev företagare. Och snart är det slut. Foto: DAVID LUNDMARK

Lönsam skinnepok i graven

Lyssna eller ladda ner reportaget här:

Nu är det slut. Ägaren till Jernbergs fyller sjuttifem och stänger skinntillverkningen som utrustat både Tony Rickardsson och isracingens kung Posa. Företaget går bra, men ingen tycks vilja ta över. Eva Lundberg tillhör den halva miljonen anställda som berörs av generationsväxlingen i småföretag.

Fem hinder vid ägarbyte
  • För högt pris.
  • Barnen vill inte ta över.
  • Barnen anses inte klara av att ta över.
  • Konflikter mellan generationer om den äldre finns kvar till exempel i styrelsen.
  • Kapital saknas för att lösa ut syskon.
Så kan samhället stötta
  • Exempelvis Teknikdalen i Borlänge har så kallade företagsinkubatorer där nya företagare får hjälp att komma i gång.
  • Industriella utvecklingscentra, IUC, finns i hela landet. Ett samarbete mellan facken, arbetsgivare, kommuner och högskolor. Småföretag kan få hjälp att utveckla sina produkter.
  • Almi företagspartner, en statlig myndighet, erbjuder rådgivning, lån och riskkapital.
Här vill flest ägare pensionera sig
  • Hotell- och restaurangbranschen.
  • Tillverkningsindustrin.
  • Transporter och samfärdsel.
100 000 småföretag

står inför ett generationsskifte fram till 2020. 500 000 anställda berörs.
Källa: Företagarna

ingen-tar-over-grafikMellan lastbilsverkstan och sotaren ute på Lövängens industriområde ligger Jernbergs MC-kläder. En butik som också är en mikrofabrik där de två ägarna jobbar jämte en enda anställd.

Vi steg in i butiken, in bland hjälmar, handskar, stövlar, MC-ställ, fransjackor, skinnjeans med fransar, skinnjeans utan fransar, skinnjeans med eller utan söm, Customställ med bulliga axlar, endurojackor, skoterjackor, speedwayställ och sådana där korta svarta Columbiajackor som tonårsgrabbar brukar klä sig i när de ska tuffa till sig och det luktade läder, skinn, det doftade en svensk industrihistoria som nästan helt har globaliserats bort för att vi på åttiotalet hellre köpte en billig skinnimitation än att vi åkte nästgårds för att låta sy upp just den jacka eller det ställ vi verkligen ville ha och som passade oss.
Jernbergs MC-kläder är en av få återstående rester av Malungs en gång så stolta skinnindustri.Snart är även kapitlet Jernbergs till ända. Såvida ingen tar över.

Där stod vi och funderade på generationsväxling.

Därefter gick vi in bakom butiken, in genom en dörr där det luktade ännu mer läder och skinn. In till själva tillverkningen där firmans andra delägare Anita Jernberg skär till de stycken som Eva Lundberg syr.
Tillsammans bär de på en sådär nitti, nittifem års yrkeserfarenhet: Eva började efter skolan för 35 år sedan och Anita fick hoppa in i familjeföretaget redan i tonåren. Och det var på femtiotalet.
Det är lätt att föreställa sig värdet av den samlade yrkeskunskap som den här morgonen tog itu med en beställning som två speedwayåkande Hagforsgrabbar kommit med.

Där stod vi och förundrades över hantverket. Den unika, den fullständigt enastående hanteringen av skinn som förvandlas till plagg.

”Men om nu någon skulle vilja ta över så hjälper vi gärna till lite i början. Inte behöver vi sitta hemma hela tiden heller.”

För inte så länge sedan fanns den där färdigheten spridd över bygden. Men varför just Malung, Erik? ”Jo, du vet, det här har alltid varit ett köldhål, ett snöhål där det inte gick att försörja sig på enbart jordbruk. Därför lärde man sig tidigt att bereda skinn. Så fort man bärgat skörden gick man runt i gårdarna. Först en blötpojke som la hudarna i blöt i vatten och efter kom mäster med lärlingar som beredde skinnet med mjöl och fett. De här skinnarlagen gick långväga och alla hade de sina upptagningsområden, skinnargränder, och på så vis drog man in extra inkomster till bygden.”

Två tekniska genombrott förändrade allt: symaskinen och järnvägen. Med symaskinen kunde man sy så mycket snabbare. Med järnvägen kunde man få ut varorna till köpare långt bortom skinnarlagens kundkrets. Skinnindustrin var född.
Tänk vad lite infrastruktursatsningar kan föra med sig. Vi morgonfikade i personalrummet.

På väggarna satt bilder med lutande åkare i speedway, ännu mer lutande och respektlösa förare i isracing och crossracing. Alla utrustade med Jernbergs kläder.
Ett tag hade Erik firma ihop med Tony Rickardsson.

Det gick så där. Favoriten är annars Posa, isracingföraren Per-Olof Serenius som vid sextisju års ålder funderar på att lägga av, även han.

Han dyker upp ibland, Posa, och provar ut ett nytt ställ. En dag stod han där med trasiga isracingstövlar som dubbarna slitit upp.

Isracing-dubbarna är både sylvassa och långa. ”Men inte längre än 28 millimeter eftersom det är 30 in till hjärtat.” Och det är tack vare de långa dubbarna som den skenande motorcykeln över huvud taget kan hållas kvar på isen i de tvära kurvorna.

Erik föreslog att de kunde göra en stövel med stålhätta för att skydda tårna. Då svarade Posa: ”Nej du, då kan ju dubbarna bli slöa”.

Sådana kunder har Jernbergs.

Där satt vi med Erik, Anita och Eva. Ytterdörren pinglade till och in kom en kund som åkt tio mil för att hämta sitt måttbeställda MC-ställ. Kundkretsen är långväga. Förr var det skinnarfolket som drog iväg på arbetsvandringar för att söka upp kunderna. Nu kommer kunderna till hantverket.

– Framför allt tar vi ju hand om dem som kineserna struntar i, sa Erik.

Ta storlek sextifyra, sa han. Eller en så liten som trettifem, för den delen.

– Inte kan människor med de storlekarna hitta några Kinatillverkade skinnkläder i butikerna.
Kineserna, fortsatte han, tar inga order mindre än tusen plagg och då ska det vara minst hundra av en och samma storlek.

– Inte en vettig inköpare i det här landet beställer hundra av storlek sextifyra. Eller trettifem. De kunderna med så udda storlekar får komma till oss om de ska ha några skinnkläder.

Men sedan då? Vart ska de vända sig när Jernbergs slår igen?

Ett stort tungt pressjärn. Det var Eriks första arbetsredskap när han i ungdomen steg in på Snickar Per Perssons skinnindustri. De var nog en 400 anställda som skar till och sydde bryggarfrackar och den klassiska svarta midjelånga som han kallar femtitalsjacka och som liksom kräver både brylcreme och stålkam.

Det var då, på femtio- och sextiotalet, när ladugårdar byggdes om till personalbostäder för att kunna hysa alla som drogs till Malungs skinnindustri, den som sysselsatte tusentals anställda i ett hundratal företag. Erik fick bli tempopressare, han pressade skinnstycken, färdiga sömmar, slutpressade plagget så att det blev snyggt och slätt och såg bra ut, allt på raka, jagande ackord.

Han organiserade sig i fackföreningen, ville veta mera, ville lära sig argumentera, förhandla och gick därför LO-kurser på Brunnsvik och Runö. Han såg sig själv som en framtida förhandlingsombudsman inom Läder- och skinnarbetarnas fackförbund. Det fanns så mycket att göra. Lönerna, arbetsmiljön, tempot.

Men så träffade han Anita och livet tog en annan vändning. Anita hette Halvarsson i efternamn och Halvarssons var en av de stora fabrikörerna i bygden. Erik gifte sig med Anita och fick plats på Bröderna Halvarsson. Efter ett tag blev han själv företagare.

Såren som aldrig läktes. Erik frågade: Har du hört talas om skinnarstrejken? En halvårslång konflikt mellan en höst 1937 och en vår 1938, en konflikt för rätten att teckna ett kollektivavtal som reglerade de arbetandes löner och arbetstider, en strejk för rätten att erkänna fackföreningen som de anställdas organisation. Den sista föreningsrättsliga konflikten i Sverige, enligt Erik.

”De verkligt små företagen borde få hjälp. Som att slippa stå för sjuklönen de första fjorton sjukdagarna.”

Malungs skinnindustri var vid den tiden som ett enda vilda västern med familjeföretag och ibland oklara gränser mellan vem som var anställd och vem som tillhörde ägarfamiljen. Arbetare bjöd under varandra och företag konkurrerade med dumpade löner och luddiga villkor.

Så hade det inte alltid varit överallt. För 1904 lyckades de anställda vid Eliassons garveri efter en strejk få till ett avtal som begränsade arbetstiden till 60 timmar i veckan. Alltså max tio timmars arbete sex dagar i veckan.

Men fem år senare försvann den begränsningen när facket led nederlag i storstrejken 1909. Den kollapsen sopade bort det mesta av facklig organisering inom Malungs skinnindustri och det skulle dröja årtionden innan nästa försök att få till reglerade villkor.

Frågan väcktes under ett bastubad: Är det inte dags nu? Snart hade över tusen personer svarat ja på frågan. Så många anslöt sig till den återupplivade avdelningen av skinnarbetarnas fackförbund. En stor del av dem var hemarbetande. Löner, arbetstider – det borde finnas papper på det, ett avtal som inte gick att underskrida. Den fråga som hade väckts under ett bastubad förvandlades till en halvårslång bitter konflikt som delade bygden och som söndrade familjer. Förlovningar bröts. Bandymatcher sköts på framtiden. Femtioårskalas ställdes in.

Tusentals strejkade och arbetsgivarnas organisation Den fria arbetsföreningen tillhandahöll hundratals ”arbetsvilliga” strejkbrytare. Precis som i Ådalen några år tidigare. De samlades i bystugan ute i Idbäck, strejkbrytarna. När de lämnade bystugan stod hundratals protesterande längs vägen och tittade demonstrativt ner på deras fötter. Svartfötter.

För att klara ekonomin startade de strejkande en egen andelsförening. De hade kunnandet, många hade egna symaskiner, de hade också tillgång till hudar. Skinnarnas andelsförening kunde sälja till kooperation, till Konsumbutiker runt om i landet vilket stärkte de strejkande. Efter ett halvår fick de också sitt kollektivavtal.

Inte ens i arbetarkommunens jubileumsskrift omnämns skinnarkonflikten mer än pliktskyldigt, knappt mer än en bisats. En strid som gick längs köksborden, rev upp sår som det har tagit tid att läka. Erik fick den berättad av sig genom sin far, skogsarbetaren Ragnar Jernberg. Han satt i styrelsen för de strejkandes andelsförening såsom ordförande för den lokala fackliga centralorganisationen, det som i dag kallas LO-sektion.

– Skinnarstrejken är det inte många som vill prata om. Än i dag. Den är för känslig, enligt Erik.
På sin höjd kunde man långt efter konflikten höra folk viska till varandra: ”Den där, han var strejkbrytare han.” Annars har det varit tyst.

Framtiden då? Erik och Anita ser fram emot att trappa ner.
– Vi är ju i alla fall 75 och 71. Men om nu någon skulle vilja ta över så hjälper vi gärna till lite i början. Inte behöver vi sitta hemma hela tiden heller, sa Erik.

Eva då?

– Får bli som det blir. Jag oroar mig faktiskt inte det minsta. Får väl hitta på något annat.
Trots att hon jobbat under den tid då skinnindustrin i stort sett har raderats ut har hon knappt varit arbetslös en enda dag.

Att växla om till något annat? Hon som har levt med skinnsömnad hela livet. Uppvuxen i Malungs finnmark, på Värmlandssidan i byn Rösberget som kanske inte ens var en by utan mest ett par ensligt belägna gårdar. Där satt mamma och sydde handskar åt Malungsfabrikörerna. Hemarbete existerade långt in på 1970-talet.
Erik sa nånting om skinnarbetare som utrotningshotat släkte. Men Eva tycktes inte oroa sig.
Erik sa vidare att om det som hände på åttiotalet – konkurrens från låglöneländerna – hade hänt i dag så hade Malungs skinnindustri stått pall på ett helt annat sätt. Nu hade vi kunnat möta den konkurrensen med automation och fler företag hade klarat sig, tror han.

Jag gick ut i affären, valde ut en femtiotalsjacka och gick in i verkstan igen och undrade vem av Anita och Eva som hade sytt den. Få se, sa de.

– Det är du Eva, sa Anita. Det syns.

Vad då syns, undrade jag.

– Det går inte att förklara, sa Eva. Man ser. Helheten, sömmarna.

Går det att förklara vad man som Eva Lundberg kan efter 35 års hantverksarbete? Och som rimligtvis borde ha många år kvar i arbetslivet.

Vi stod där, som sagt, och förundrades över hantverket. Men 35 år av tillskärning och sömnad, hur mår man i axlar och nacke då?

– Inga som helst problem. Känner absolut ingenting.

Anita som hållit på i närmare … ja i nästan 60 år, säger detsamma. Allsidiga jobb, variation, aldrig monotona sysslor. Det är förklaringen.

Ett skonsamt jobb håller på att försvinna, ett bra sätt att arbeta och leva på är på väg att dö ut. Tänker ni någon gång på samhällsutvecklingen? Erik sa att när politiker pratar om småföretag menar de alltid de som har runt femtio anställda. I sådana här bygder är det egentligen stora företag, sa han. Många har bara några enstaka anställda.

– De verkligt små företagen borde få hjälp, sa han. Som att slippa stå för sjuklönen under de första fjorton sjukdagarna. En orimlig kostnad. Och så alla blanketter. Det är väl ingen sak för den som har en heltidsanställd som bara sysslar med papper. Men för oss som är riktigt små.

Jag vet inte, sa han. Vem kan och vill ta över det här? Skinnskolan finns visserligen men de som går där vill nog helst bli designers. Enda chansen tror jag är att någon invandrare tar över. Det är mitt hopp. De kan nog ha traditionen med sig hemifrån.

Nu är Eva varslad om uppsägning och Anita och Erik avvecklar för att kunna se fram emot en pensionsålder som är lite lugnare.

Vart ska de vända sig i fortsättningen: några speedwayåkande Hagforsgrabbar, isracinglegenden Posa, den kraftigt byggde MC-föraren i storlek sextifyra eller den som bara är ute efter en klassisk svart skinnjacka av femtiotalsmodell?


hg@da.se

Läs mer från Dagens Arbete:

Fortsatt oro vid Kubal

För femte gången har den amerikanska regeringen givit uppskov med sanktionerna mot de ryska ägarna av Kubal i Sundsvall. Kommer inget nytt besked nästa fredag får de anställda börja stänga sin fabrik lagom till jul.

Vad har du helst på ditt julbord?

Ät smart på årets julbord

ÄT-TAKTIKVisste du hur nyttig sillen är, att marsipanen har använts som medicin och att det var en fransk präst som gav oss clementinerna? DA guidar dig i julbordets sju klassiska turer.

Skuldfällan

Blir Kjell någonsin fri?

LIVSTIDSDOMKjells firma gick i konkurs för 27 år sedan. När huset såldes med tvång gick luften ur honom, och skulderna började växa. Han är en av tiotusentals överskuldsatta svenskar. Kjell hoppades bli ”förlåten” vid pensioneringen – i stället kom ett brev från Kronofogden. Läs eller lyssna på DA:s reportage.

”Ojämlikhet kan orsaka skuldsättning”

LO-ekonomen Sebastian de Toro har skrivit flera rapporter om de skuldsattas livssituation. Han vill lyfta fram att överskuldsättning hänger ihop med ojämlikhet.

Ovärdigt för ett välfärdsland

LEDARE”Fokus måste nu sättas på kreditinstitutens och inkassoföretagens ansvar”, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Fackföreningsavdraget fick ett kort liv

BudgetenI somras infördes avdragsrätt för fackföreningsavgiften. Den kommer att gälla vid nästa deklaration – men sen är det slut. Moderaterna och KD, vars budgetförslag vann i riksdagen i går, vill använda pengarna till ytterligare jobbskatteavdrag.

2

Heta rykten om försäljning av ABB:s kraftdivision

Ryktena om att ABB ska sälja sin kraftdivision Power Grids med 3800 anställda till japanska Hitachi blir allt hetare. ”Vi har ingen aning om vart den här affären hamnar, om den nu ens blir av”, kommenterar Bosse Larsson ordförande för IF Metalls koncernfack i ABB.

Ungerska facken protesterar mot mera övertid

Ungern fick i i veckan en ny lag som höjer taket för övertidsarbete från 250 till 400 timmar per år. Slaveri, säger fackföreningarna som mobiliserat sina medlemmar mot förslaget.

Ladda ner DA nr 10 här!

Dagens Arbete finns nu som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

Fortfarande vanligt med sexuella trakasserier i industrin

Sexuella trakasserierEtt drygt år efter metoo är sexuella trakasserier fortfarande ett stort problem i industrin, visar en ny undersökning bland IF Metalls medlemmar. ”Vårt arbete mot sexuella trakasserier måste fortsätta med oförminskad styrka”, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Krafs för alla – utom en själv

NOSTALIGIMånga av ens prylar skulle man inte ens få en spänn för, men de kan ändå vara i det närmaste ovärderliga. DA:s Pontus Ohlin rotar fram sju saker som får honom att minnas med värme.

Svetsjobb kan ge ett annat liv

Möte medAnthony Nöjdberg lär kvinnorna på anstalten Hinseberg att svetsa. Kunskaperna ger chans till en nystart på utsidan.

Jakten på hammaren

ÖGONBLICKETKlockan är 16.21 på Stena Recycling i Huddinge utanför Stockholm.

”Utan hjälp hade jag aldrig fått ut pengarna”

Koll påMisstänker du att arbetsgivaren har betalat ut för lite i lön eller slarvat med semesterersättningen? Klaga, man kan få ersättning flera år efteråt! Jouko Riihijärvi fick ut 80 000 kronor i obetald lön.

Här är julens bästa ask

DA TESTARVi bad fyra industriarbetare om hjälp att hitta bästa pralinen att bjuda på efter middagen eller att ge bort. Kolla in vilken som blev favoriten bland de sex chokladaskarna och vilken som ser ut som "en andravinst på bingo".

1,4 miljoner mår dåligt av jobbet

ARBETSMILJÖDe som är mellan 30 och 49 år drabbas hårdast av jobbstress. Det visar Arbetsmiljöverkets stora undersökning av besvär till följd av arbetet.

Förbered din cykel för snö och slask

Tips från proffsetSatsa på dubbdäck, stänkskärmar och bra olja – och rengör cykeln så ofta du orkar. Cykel­mekanikern Erik Lindgren visar hur du rullar du säkert hela vintern.

 Vi hörs (helst inte)!

SkruvatDA:s Pontus Ohlin skriver om att vi nu i de sociala mediernas tid kanske aldrig varit så asociala: ”Inte sällan vet man ju mer om ens flyktiga bekantskaper från förr än om ens nära vänner i nutid.”

”Svårt att bara låsa dörren och gå hem”

VAD HÄNDE SEN? Erik Jernberg och hans fru Anita har i tre år letat efter någon som vill ta över skinntillverkningen och affären. Nu ger de upp och säljer av de sista maskinerna och skinnplaggen.

Döden på jobbet

”Ett liv bakom varje knastertorr mening”

PERSPEKTIVVarje vecka omkommer någon i olyckor på svenska arbetsplatser. DA:s arbetsmiljöreporter Elinor Torp skriver om lidandet hos de anhöriga, om döden som inte fastnar i statistiken och den långa väntan på ett avslut.

”Mamma var tokig i bas”

ProfilenABB-arbetaren Joakim Galle har spelat bas runt Europa så att händerna blev fulla av blåsor. Nu har han ett nytt band hemma i Västerås.

Skyddsombuden sågar arbetet mot stress

För mer än hälften av IF Metalls skyddsombud är viktigaste frågan att motverka stress och för hög arbetsbelastning. Men många av dem säger att den psykosociala arbetsmiljön på jobbet fortfarande är dålig.

Regeringskaoset kan slå mot yrkesutbildningar

11 000 platser på yrkeshögskolan riskerar att försvinna när övergångsregeringen inte kan genomföra sin planerade politik, befarar arbetsgivarna. Industrin kan drabbas särskilt hårt.

Syskonen Peter och Lena Nilsson med Lenas son Jimmie Lämsä vid familjegraven precis intill bruket i Billingsfors. Foto: Adam Daver

En familj, ett bruk, ett sekel

När jobbet går i arvFamiljen Nilsson vet hur det är att arbeta inom industrin. Hela släkten har gjort det – i mer än hundra år. Här på Billingsfors bruk eller på en fabrik i närheten. Lena, Peter  och Jimmie är fjärde och femte generationen.

Gör bilen redo för vintern

Tips från proffsetBilmekanikern Robin Ågren på Bilmetro i Sandviken har jobbat tolv säsonger med däckbyten. Här ger han sina bästa tips för att däckbytet ska bli så smidigt som möjligt.

1

Hur gör jag för att slippa jobba natt?

Fråga om jobbetEn småbarnsförälder som jobbar treskift sedan flera år känner att det börja ta hårt på hälsan. Har hon rätt att slippa jobba natt? Vår jurist reder ut.

Nu kan du låna en Volvoarbetare på bibblan

IntegrationBibliotek har inte bara böcker. På bibblan i Södra Ryd i Skövde går det till exempel att låna en Volvoarbetare.

INDUSTRI PÅ HÖGVARV

”Träningen gör att jag fungerar igen. Mitt mål är att kunna köra hinder­bane­loppet Tough viking.” Foto: Adam Daver

Bilboom – och trasiga kroppar

FARLIG ÖVERTID.Svensk fordonsindustri går bättre än någonsin. Men framgången har en baksida. Det uppdrivna tempot leder till övertid och utslitna kroppar. Josefin Christensen hann bara göra några månader innan kroppen sade ifrån. ”Kanske jag kommer att ha smärtor i resten av livet.”

Svensk industri håller ångan uppe

DA REDER UTDen svaga svenska kronan eldar på vår export, och många branscher producerar nu intill bristningsgränsen. Därför jobbar också många extra mycket övertid.

”Skyddsombud, agera”

GÄSTKRÖNIKAIndustriarbetaren och ultralöparen Kennet Bergqvist har smärtsamt fått uppleva att träning utan rejäl vila mellan passen är en dålig idé. Nu vill han se samma kunskap i det alltmer stressade arbetslivet och föreslår ett nytt nyckeltal i arbetsgivarnas kalkyler: Återhämtning.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.