Industriarbetarnas tidning
19 november, 2018
Skrivet av Marie Edholm
Den som inte är nöjd med Försäkringskassans beslut kan flytta från Sverige. Så sade handläggaren till en man från forna Jugoslavien. Uttalandet var olämpligt, men inte en form av diskriminering, slår tingsrätten fast i en dom.
Efter flera års tungt arbete i träindustrin fick träindustriarbetaren problem med ryggen. Arbetsförmedlingen bedömde till slut att mannen inte hade mer än 50 procents arbetsförmåga i anpassad anställning. Mannen fick lönebidrag, blev sjukskriven på halvtid och fick halv sjukpenning. Efter ett år avslog dock Försäkringskassan mannens ansökningar om fortsatt sjukpenning.
Mannen begärde ett möte med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och sitt fackförbund GS. Under mötet ställde han frågor om avslagsbeslutet. Handläggaren på Försäkringskassan ska då ha svarat att medlemmen kunde lämna Sverige om han inte var nöjd med reglerna. Senare ska handläggaren också ha sagt att hen måste följa de regler som gäller i Sverige men att det står var och en fritt att flytta vart man vill.
Medlemmen, som kommer från forna Jugoslavien, tog mycket illa vid sig av uttalandena och både Arbetsförmedlingens och GS-fackets representanter reagerade på hur handläggaren uttryckte sig.
GS-facket stämde Försäkringskassan för brott mot diskrimineringslagen och krävde 50 000 kronor i diskrimineringsersättning till sin medlem.
Försäkringskassan har bestridit GS-fackets stämning. Handläggaren nekar till att ha uppmanat mannen att lämna landet, och säger att uttalandet om att alla kan välja om de vill bo i Sverige inte var riktat direkt till mannen, utan till alla närvarande.
Tingsrätten bedömer att mannens berättelse är trovärdig och styrkt av vittnesmålen från både Arbetsförmedlingen och GS-facket. Handläggarens uttalanden under mötet framstår som olämpliga, skriver tingsrätten i sin dom. Men ingen av deltagarna på mötet tog upp att orden kunde uppfattas som kränkande. Därför kan det inte utan vidare stått klart för handläggaren att mannen upplevde sig kränkt utifrån sin etniska tillhörighet. Sammantaget bedömer tingsrätten att mannen inte har utsatts för diskriminering i form av trakasserier.
Det finns ingenting i lagen som förhindrar handläggare ifrån att fatta beslut till sökandes fördel, det är en attitydförändring som har skett stegvis. Men förhoppningsvis kommer regeländringarna som S fått igenom att förbättra för de sjukskrivna, skriver John Nyberg, förtroendevald i GS.
Att lova en lön men betala en annan är inte brottsligt, enligt en dom i hovrätten. Skogsarbetarna har visserligen rätt till mer lön, men det finns ingen som är skyldig att betala.
Klimatomställningen är helt avgörande för våra jobb, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.
I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.
Hösten 2020 ringde telefonen hos Ann-Britt Jönsson i Trelleborg. Det var Försäkringskassan som ville veta hur sjuk hon var.
Inbromsningen i trähusbranschen fortsätter. Efter en tuff höst lades flera stora varsel i januari. Nu flaggar arbetsgivarna för ännu bistrare tider det kommande året.
Ann-Britt Jönsson gjorde som man skulle under pandemin och sjukskrev sig vid en lättare förkylning. Försäkringskassan nekade dock sjukpenning. Hon var inte tillräckligt sjuk.
Att förhandla om avtal är en maktkamp och det går inte att vara neutral. Krasst uttryckt: den som inte är med i facket stöttar arbetsgivaren, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.
Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.
Det går inte att lägga ansvaret för kostnadskrisen på Sveriges löntagare. Politikerna måste ta sitt ansvar och bidra till att lindra den här svåra tiden, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.
Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.
En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.
Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.
På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.
Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.
Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.
Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.
I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.
Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.
Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.
Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för facken för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?
Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?
Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.
Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.
Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?
Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.
Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.
Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.
Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”
Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.
Ett av tre skyddsombud kan vara valt på fel sätt. De kallas falska skyddsombud och Transport har under året kämpat för att komma till rätta med problemet.
Arbetsmiljöforskaren Maria Steinberg blev förskräckt när hon insåg att så många som ett av tre skyddsombud kan vara valda på fel sätt.
Kvinnor i arbetaryrken har fler sjukdagar och avslutar sitt arbetsliv tidigare. Därför är skyddsombuden avgörande även för jämställdheten, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.
