Industriarbetarnas tidning

”Största skillnaden är ljudnivån”

22 juli, 2019

Skrivet av

Eldrivna truckar Gruvbolaget Boliden satsar på eldrift i Aitik. Med fyra truckar som går på el från vattenkraft sparar bolaget 800 000 liter diesel per år. Som bonus får truckarna mer effekt och går dubbelt så fort.

700 meter på 70 sekunder
  • Totalt finns 29 truckar i Aitik. 22–24 truckar är i gång hela tiden i produktion. Fyra kan i nuläget köras med eldrift, fler är på gång.
  • Dieselförbrukningen ligger på omkring 600 liter per timme med fullt lass uppför ramperna. På plan mark förbrukas 70 liter per timme.
  • Att köra upp för den 700 meter långa banan tar 70 sekunder med eldrift jämfört med 140 sekunder för truckar som går på diesel.
  • Gruvan i Aitik startade 1968. Koppar är huvudmineral men även mindre mängder guld och silver bryts.
  • Det jobbar ungefär 700 personer i Aitik vilket gör dagbrottet till Gällivares största privata arbetsgivare.
  • Sveriges utsläpp av koldioxid skulle bli 0,15 procent lägre som en följd av en full utbyggnad av eldrift i Aitikgruvan enligt Energimyndigheten

Sommaren närmar sig i Sverige när Dagens Arbete är på besök. Men i Bolidens dagbrott utanför Gällivare vill vintern göra en sista markering. Nattens snöfall har gjort att eltruckarna tillfälligt står stilla. Inte för att snön egentligen är ett problem för eldriften. Det handlar om att det just i dag var svårt att få fram snöröjning till den 700 meter långa banan där eltruckarna går.

– Det krävs plogning för att få vägbanan i rätt höjd så truckarna får kontakt med ledningarna, säger Peter Palo, projektledare för försöket med eltruckarna.

Tekniken är densamma som på järnvägarna. De luftburna elledningarna får kontakt med gruvtrucken via en pantograf, strömavtagare, som hissas upp längst fram på fordonet. Allt föraren behöver göra är att trycka på en knapp. Innan trucken körs in på banan mäts också höjden på lasten så den inte riskerar att gå emot elledningarna.

Karolin Liinanki framför den stora eltrucken.
Karolin Liinanki är en av förarna som utbildats för att köra eltruckarna. Foto: David Lundmark
”Det har varit ett enormt intresse”, säger Peter Palo, projektledare. Foto: David Lundmark

Karolin Liinanki är 30 år och har jobbat i Aitik sedan 2012. Hon är en av förarna som fått utbildning för att köra eltruckarna.

– Den största skillnaden är ljudnivån. Det bullrar mycket mindre med eldriften, säger hon.

Truckarna är försedda med både el- och dieseldrift vilket innebär att de går på diesel när de inte körs på elbanan. Med eldrift ökar effekten från över 3 000 hästkrafter till 6 400. Och trots att ett fullastat ekipage väger 570 ton dubbleras hastigheten till 32 kilometer i timmen.

De problem som uppstått under projektet har varit att pantografen kärvade när temperaturen gick ner under 30 minusgrader. Men det löstes genom att hydrauloljan får cirkulera hela tiden. Det är också noga att vägarna hålls i gott skick och är plogade så det är kontakt mellan truck och luftledningar.

Projektet har varit så lyckat att Boliden kommer att bygga ut elbanan och utöka eltrucksflottan.

– Det har varit ett enormt intresse. Vi har besök från hela världen som vill se hur vi gjort och vi har inga hemligheter. En av våra gruvor i Finland står näst på tur, säger Peter Palo.

Förutom miljövinsten ser Boliden stora ekonomiska besparingar genom att byta ut diesel mot miljövänlig elkraft.

Karolin Liinanki tycker att företagets miljösatsning ligger rätt i tiden. Själv är hon miljömedveten och försöker handla ekologisk och närproducerad mat.

– Jag skulle då aldrig köpa utländskt kött, men det är en generationsfråga det här med miljöfrågor. Vi yngre är mer intresserade tycker jag.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Nya arbetsmiljörisker när motorn går på el

Nya arbetsmiljörisker när motorn går på el

Varken bilmekaniker eller skyddsombud känner sig förberedda på omställningen.

Han var i gruvan när det rasade

Han var i gruvan när det rasade

Skalvet den 18 maj är det största i svensk gruvhistoria och fick många Kirunabor att vakna skräckslagna. 13 personer befann sig nere i gruvan. Två timmar senare skulle de ha varit flera hundra.

Gravid? Risk att du förlorar pengar

Gravid? Risk att du förlorar pengar

Väntar du barn och har ett riskfyllt jobb? Då kan du bli förbjuden att jobba – och förlora inkomst. Det hände Sandra Ekholm i Oxelösund.

Hon forskar om kvinnor i gruvan

Hon forskar om kvinnor i gruvan

Trots hårda skämt trivs de flesta kvinnor bra med att jobba i gruvan. Lisa Ringblom har undersökt arbetet med jämställdhet i svenska gruvor.

Virtuell värld skyddar montörer

Virtuell värld skyddar montörer

VR-glasögon och smarta kläder ska förhindra att du blir skadad på jobbet.

Varannan ung tycker att jobbet är tungt

Varannan ung tycker att jobbet är tungt

Unga industriarbetare har svårare än äldre att säga i från, visar IF Metalls arbetsmiljöundersökning. De tycker att arbetet är tyngre, mer enformigt och känner mer olust inför jobbet än sina äldre jobbarkompisar.

Ögonspårning ska sprida ­kunskaper

Ögonspårning ska sprida ­kunskaper

Ett par glasögon som registrerar vad du tittar på när du jobbar – kan det vara något? På Gnosjö automatsvarvning håller man på att testa. Kanske blir det lättare för erfarna att lära ut jobbet till nya.

Slingrig väg för elbilens batteri

Slingrig väg för elbilens batteri

Om bara drygt tio år spås nio av tio nya bilar var eldrivna i Sverige. Men då krävs det mycket större mängder av metallen kobolt, vars utvinning kan äventyra klimatmålen.

Gör verklighet av nollvisionen

Gör verklighet av nollvisionen

Ingen ska behöva skadas eller dö på jobbet. Industrins konkurrenskraft hör samman med arbetarnas hälsa, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Klimatomställning gynnar gruv­industrin”

”Klimatomställning gynnar gruv­industrin”

Klimatomställningen kommer att lyfta gruvindustrin. Det nya resurssnåla samhället kräver mer metaller, säger Bolidens vd Mikael Staffas.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.

Kultur & Fritid

”Vi hoppar av glädje när det går bra”

”Vi hoppar av glädje när det går bra”

För drygt 20 år sedan steg Ástrádur ”Asti” Grétarsson ur fiskebåten, lämnade Island och följde med kärleken till Borlänge – och blev en engagerad bågskytt.

”Jag gillar det naturliga”

”Jag gillar det naturliga”

Profilen. När hon var barn ritade Ebba Ohlsson alltid hästar. Som sjuåring började hon på ridskola. När hon köpte sin häst, Nicci, var det självklart för henne att följa sin egen filosofi. Här berättar hon om … Hur chefens hjälp gjorde susen Jag har alltid drömt om en egen häst. Innan hade jag ridit på […]

Jämlikheten som försvann

Jämlikheten som försvann

Bilden av Sverige som ett unikt jämlikt land lever kvar trots att vi i dag har lika djupa klassklyftor som på 1940-talet. Den nyutgivna antologin Klass i Sverige sticker hål på en föråldrad självbild.

Mattias Alkberg vägrar göra det förväntade

Mattias Alkberg vägrar göra det förväntade

Mattias Alkberg har gjort kompromisslös pop, skrivit dikter om att önska sina barn döda, kallat Moderaterna för skadedjur och bett grammisjuryn behålla sin skit. Inget var särskilt lönsamt.

Du sköna nya spelvärld

Du sköna nya spelvärld

Banbrytande ljussättning och nästan obefintliga laddningstider kan förändra hur tv-spel ser ut och fungerar. Förhoppningarna efter att Xbox Series X och Playstation 5 lanserades i november är stora.

Frihet på fyra hjul

Frihet på fyra hjul

Fotografen Benjamin Nørskov reser tusen mil för att fånga epa-kulturen.

”Älskade mamma kallar jag den”

”Älskade mamma kallar jag den”

Pappersarbetaren Rainer Paakkinen fortsätter teckna, ge ut böcker, och har tagit sitt livs första högskolepoäng.

Kampen för liv

Kampen för liv

Nora Lorek och Maria Loewen skildrar barnmorskornas arbete i Bangladesh.