Industriarbetarnas tidning

”Största skillnaden är ljudnivån”

22 juli, 2019

Skrivet av

Eldrivna truckar Gruvbolaget Boliden satsar på eldrift i Aitik. Med fyra truckar som går på el från vattenkraft sparar bolaget 800 000 liter diesel per år. Som bonus får truckarna mer effekt och går dubbelt så fort.

700 meter på 70 sekunder
  • Totalt finns 29 truckar i Aitik. 22–24 truckar är i gång hela tiden i produktion. Fyra kan i nuläget köras med eldrift, fler är på gång.
  • Dieselförbrukningen ligger på omkring 600 liter per timme med fullt lass uppför ramperna. På plan mark förbrukas 70 liter per timme.
  • Att köra upp för den 700 meter långa banan tar 70 sekunder med eldrift jämfört med 140 sekunder för truckar som går på diesel.
  • Gruvan i Aitik startade 1968. Koppar är huvudmineral men även mindre mängder guld och silver bryts.
  • Det jobbar ungefär 700 personer i Aitik vilket gör dagbrottet till Gällivares största privata arbetsgivare.
  • Sveriges utsläpp av koldioxid skulle bli 0,15 procent lägre som en följd av en full utbyggnad av eldrift i Aitikgruvan enligt Energimyndigheten

Sommaren närmar sig i Sverige när Dagens Arbete är på besök. Men i Bolidens dagbrott utanför Gällivare vill vintern göra en sista markering. Nattens snöfall har gjort att eltruckarna tillfälligt står stilla. Inte för att snön egentligen är ett problem för eldriften. Det handlar om att det just i dag var svårt att få fram snöröjning till den 700 meter långa banan där eltruckarna går.

– Det krävs plogning för att få vägbanan i rätt höjd så truckarna får kontakt med ledningarna, säger Peter Palo, projektledare för försöket med eltruckarna.

Tekniken är densamma som på järnvägarna. De luftburna elledningarna får kontakt med gruvtrucken via en pantograf, strömavtagare, som hissas upp längst fram på fordonet. Allt föraren behöver göra är att trycka på en knapp. Innan trucken körs in på banan mäts också höjden på lasten så den inte riskerar att gå emot elledningarna.

Karolin Liinanki framför den stora eltrucken.
Karolin Liinanki är en av förarna som utbildats för att köra eltruckarna. Foto: David Lundmark
”Det har varit ett enormt intresse”, säger Peter Palo, projektledare. Foto: David Lundmark

Karolin Liinanki är 30 år och har jobbat i Aitik sedan 2012. Hon är en av förarna som fått utbildning för att köra eltruckarna.

– Den största skillnaden är ljudnivån. Det bullrar mycket mindre med eldriften, säger hon.

Truckarna är försedda med både el- och dieseldrift vilket innebär att de går på diesel när de inte körs på elbanan. Med eldrift ökar effekten från över 3 000 hästkrafter till 6 400. Och trots att ett fullastat ekipage väger 570 ton dubbleras hastigheten till 32 kilometer i timmen.

De problem som uppstått under projektet har varit att pantografen kärvade när temperaturen gick ner under 30 minusgrader. Men det löstes genom att hydrauloljan får cirkulera hela tiden. Det är också noga att vägarna hålls i gott skick och är plogade så det är kontakt mellan truck och luftledningar.

Projektet har varit så lyckat att Boliden kommer att bygga ut elbanan och utöka eltrucksflottan.

– Det har varit ett enormt intresse. Vi har besök från hela världen som vill se hur vi gjort och vi har inga hemligheter. En av våra gruvor i Finland står näst på tur, säger Peter Palo.

Förutom miljövinsten ser Boliden stora ekonomiska besparingar genom att byta ut diesel mot miljövänlig elkraft.

Karolin Liinanki tycker att företagets miljösatsning ligger rätt i tiden. Själv är hon miljömedveten och försöker handla ekologisk och närproducerad mat.

– Jag skulle då aldrig köpa utländskt kött, men det är en generationsfråga det här med miljöfrågor. Vi yngre är mer intresserade tycker jag.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Slingrig väg för elbilens batteri

Slingrig väg för elbilens batteri

Om bara drygt tio år spås nio av tio nya bilar var eldrivna i Sverige. Men då krävs det mycket större mängder av metallen kobolt, vars utvinning kan äventyra klimatmålen.

”Klimatomställning gynnar gruv­industrin”

”Klimatomställning gynnar gruv­industrin”

Klimatomställningen kommer att lyfta gruvindustrin. Det nya resurssnåla samhället kräver mer metaller, säger Bolidens vd Mikael Staffas.

Sören prisad för jobb mot gruvbränder

Sören prisad för jobb mot gruvbränder

Sören Eriksson, huvudskyddsombud i Bolidens gruva i Kristineberg, får branschorganisationen Swemins arbetsmiljöpris för sitt mångåriga jobb mot bränder i gruvor. Han delar priset med brandskyddssamordnaren Johan Holmberg Garpenbergsgruvan.

LKAB provar nya brytmetoder inför jätte­satsning

LKAB provar nya brytmetoder inför jätte­satsning

LKAB ska under detta år starta en testgruva i Kiruna, där man ska prova olika nya metoder för att bryta malm. Testerna ska ligga till grund för företagets hittills största investering, nya huvudnivåer i Kiruna och Gällivare.

Berättelsen om Laisvall-gruvan

Historien om gruvan i Laisvall är för många okänd. Det ska en nyutkommen bok ändra på. I den berättas om sextio år av facklig gemenskap på en arbetsplats som försörjde en hel by i 60 år. Men också om en gruva som gjorde många svårt sjuka. I gruvan, som låg 40 kilometer från Arjeplog, inleddes […]

Jonas mejlar – och får truckkort på nån timme

Jonas mejlar – och får truckkort på nån timme

Tänk att ett fordon med gods som väger flera ton kommer mot dig. Tänk sedan att föraren köpt sitt truckkort för ett par tusen kronor efter bara en timmes utbildning. Då blir statistiken – 1 000 truckolyckor per år – inte lika obegriplig.  

Sprickan i Malmfälten

Sprickan i Malmfälten

Gruvkvinnorna visste att de skulle stöta på hinder. De ville förändra arbetsvillkoren inifrån. Men motståndet kom från oväntat håll.

Slitigt, tungt och stressigt – så är industriarbetarnas arbetsmiljö

Slitigt, tungt och stressigt – så är industriarbetarnas arbetsmiljö

Mer än hälften av industriarbetarna störs av dålig arbetsmiljö varje dag. Var tredje är rädd för att bli skadad eller sjuk. Det visar IF Metalls senaste arbetsmiljöundersökning.

”Sverige har en bra utgångspunkt för omställningen”

”Sverige har en bra utgångspunkt för omställningen”

Det räcker inte att satsa på forskning, staten måste dela på riskerna även i produktionen om den ekologiska och sociala omställningen i industrin inte ska halka efter. Det säger DA:s ny krönikör Kajsa Borgnäs, som uppmanar alla industriarbetare att vara med att driva på förändringarna.

Till slut kommer dragspelet fram

Till slut kommer dragspelet fram

Johan Airijoki: Det är något alldeles speciellt med att höra vacker musik i den här smutsiga miljön.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för facken för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.