Industriarbetarnas tidning

”Det ska vara svårt, dyrt och krångligt att fuska”

11 november, 2019

Skrivet av

Skuggsamhället Nu svarar politiker i arbetsmarknadsutskottet på frågor om arbetslivskriminalitet och skuggsamhället. Först ut är utskottets ordförande Anna Johansson (S).

Anna Johansson
Anna Johansson (S), ordförande i arbetsmarknadsutskottet.

Hur har du reagerat på den senaste tidens avslöjanden om skuggsamhället?

– Det är på ren svenska för jävligt. Dels för de människor som blir cyniskt utnyttjade, som faktiskt förlorar allt och blir brickor i ett spel. Men också att arbetsgivare som vill göra rätt för sig blir utkonkurrerade av oseriösa aktörer. Det påverkar hela arbetsmarknaden. Det är oerhört allvarligt.

Vill du ändra några lagar för att komma åt arbetslivskriminaliteten?

– Det är inte så att det är lagligt att inte betala skatter. Det är inte heller lagligt att inte ha en rimlig arbetsmiljö. Lagstiftningen finns där i hög utsträckning. Snarare handlar det om att ge förutsättningar att upptäcka och komma åt dem som bryter mot lagarna. Men upptäcker man att det finns luckor i lagstiftningen får vi väl titta på det.

Hur? Vilka luckor behöver täppas till?

– Vi måste kontrollera ekonomiska flöden på ett bättre sätt. Det kan även finnas skäl att se över hur sekretesslagstiftningen fungerar för att myndigheter ska kunna dela information. Vi har en föreställning om att det i Sverige finns lagar och regler, att man är skyddad som arbetstagare. Men en stor grupp människor befinner sig helt utanför trygghetssystemen och är inte skyddade av några som helst försäkringar.

– Det har ju uppdagats att företag kan se rätt bra ut på pappret. Sedan visar det sig att man får betala tillbaka lönen till arbetsgivaren, eller en skyhög hyra för en undermålig bostad. Fackets möjligheter att kontrollera och följa upp är viktiga. Vi tittar till exempel på tillträdesrätten för regionala skyddsombud. En fråga som kommer så småningom.

Tillträdesrätten för regionala skyddsombud skjuts på framtiden hela tiden. Vad händer?

– Jag vet att man arbetar med det på departementet. Skyddsombuden kan ju upptäcka saker som gör att man kan slå larm till myndigheter. Ofta är det en kombination av olika överträdelser, där usel arbetsmiljö är en. Skyddsombuden kan också upptäcka att det finns betydligt fler på arbetsplatsen än vad man registrerat. Vi måste ge myndigheter och fackliga organisationer rätt förutsättningar att kontrollera och störa verksamheten, göra det svårt, dyrt och krångligt att bete sig på det här viset.

”Oacceptabelt med oseriösa arbetsgivare”

Vad vill du göra för att myndigheterna ska kunna jobba mer effektivt?

– Vi avsätter pengar i nästa års budget för att fortsätta utveckla myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet. Finns det saker vi behöver skruva på för att myndigheterna ska kunna göra ett bättre jobb och underlätta den här samverkan? Är det lagstiftning eller något annat?

I Norge finns Akrim i flera städer. Myndigheterna sitter tillsammans för att lättare komma åt oseriösa arbetsgivare och rent kriminella. Är det en väg att gå?

– Jag tycker man ska titta på vad Norge har gjort. Där har de en egen ”body”. Om det är en fördel eller inte kan man överväga. Men det är inte i främsta rummet. När vi pratar om det här handlar det mer om innehållet än om formen. Sedan tror jag det finns mycket mer man kan göra både på statliga myndigheter och i kommuner och regioner i upphandlingssituationer. Upphandlarna måste ha ett aktivt arbete för att säkerställa att man inte handlar upp av företag som ägnar sig åt den här typen av verksamhet.

”Viktigt att vi värnar det system vi har i dag”

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Politikernas svar om skugg­samhället

Politikernas svar om skugg­samhället

DA ställde samma frågor till ledamöter från S, M och C i arbetsmarknadsutskottet. Läs deras reaktioner på avslöjandena om den utbredda arbetslivskriminaliteten och vad de vill se för åtgärder.

”Myndigheternas samarbete ger resultat”

”Myndigheternas samarbete ger resultat”

En utredare ska följa upp och komma med förslag på hur samarbetet mellan myndigheter kan utvecklas för att bekämpa arbetslivskriminaliteten, skriver arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S).

”Oacceptabelt med oseriösa arbetsgivare”

Arbetsmarknadsutskottets ledamot Mats Green (M): Problemet är att de lagar vi har inte följs och tillämpas.
Han vill förändra sekretesslagstiftningen så att myndigheterna ska kunna samköra register.

”Regel­verket är riggat för osund konkurrens”

”Regel­verket är riggat för osund konkurrens”

Lagstiftning måste ändras, myndighetssamverkan stärkas och kontrollerna måste bli fler, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).

Jobbinvandringen måste stramas åt

Jobbinvandringen måste stramas åt

Detta handlar inte om flyktingpolitik. Värna asylrätten. Bekämpa i stället fusket med arbetskraftsinvandringen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein

Ylva Johansson: Regeringen borde agerat snabbare mot skugg­samhället

Ylva Johansson: Regeringen borde agerat snabbare mot skugg­samhället

”Vi har varit naiva.” Det säger avgående arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, och listar goda råd till sin efterträdare för att få bukt med kriminella aktörer och svartarbete.

Här sitter metallarna med makt

Den nya riksdagen har mer makt än på länge. Och två av de tyngsta uppdragen där innehas av metallare: Tomas Eneroth är ordförande för Socialdemokraternas riksdagsgrupp, Raimo Pärssinen är ordförande för arbetsmarknadsutskottet.

Svidande kritik – nu måste regeringen agera

Svidande kritik – nu måste regeringen agera

Riksrevisionen kommer till samma slutsats som vi gjort i granskningen av skuggsamhället: alldeles för lite görs mot exploateringen av arbetskraft, skriver Elinor Torp.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

Århundradets förhandling

Ge för guds skull inte politikerna möjlighet att skapa oreda på arbetsmarknaden för lång tid framöver, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.