Industriarbetarnas tidning

”Det ska vara svårt, dyrt och krångligt att fuska”

11 november, 2019

Skrivet av

Skuggsamhället Nu svarar politiker i arbetsmarknadsutskottet på frågor om arbetslivskriminalitet och skuggsamhället. Först ut är utskottets ordförande Anna Johansson (S).

Anna Johansson
Anna Johansson (S), ordförande i arbetsmarknadsutskottet.

Hur har du reagerat på den senaste tidens avslöjanden om skuggsamhället?

– Det är på ren svenska för jävligt. Dels för de människor som blir cyniskt utnyttjade, som faktiskt förlorar allt och blir brickor i ett spel. Men också att arbetsgivare som vill göra rätt för sig blir utkonkurrerade av oseriösa aktörer. Det påverkar hela arbetsmarknaden. Det är oerhört allvarligt.

Vill du ändra några lagar för att komma åt arbetslivskriminaliteten?

– Det är inte så att det är lagligt att inte betala skatter. Det är inte heller lagligt att inte ha en rimlig arbetsmiljö. Lagstiftningen finns där i hög utsträckning. Snarare handlar det om att ge förutsättningar att upptäcka och komma åt dem som bryter mot lagarna. Men upptäcker man att det finns luckor i lagstiftningen får vi väl titta på det.

Hur? Vilka luckor behöver täppas till?

– Vi måste kontrollera ekonomiska flöden på ett bättre sätt. Det kan även finnas skäl att se över hur sekretesslagstiftningen fungerar för att myndigheter ska kunna dela information. Vi har en föreställning om att det i Sverige finns lagar och regler, att man är skyddad som arbetstagare. Men en stor grupp människor befinner sig helt utanför trygghetssystemen och är inte skyddade av några som helst försäkringar.

– Det har ju uppdagats att företag kan se rätt bra ut på pappret. Sedan visar det sig att man får betala tillbaka lönen till arbetsgivaren, eller en skyhög hyra för en undermålig bostad. Fackets möjligheter att kontrollera och följa upp är viktiga. Vi tittar till exempel på tillträdesrätten för regionala skyddsombud. En fråga som kommer så småningom.

Tillträdesrätten för regionala skyddsombud skjuts på framtiden hela tiden. Vad händer?

– Jag vet att man arbetar med det på departementet. Skyddsombuden kan ju upptäcka saker som gör att man kan slå larm till myndigheter. Ofta är det en kombination av olika överträdelser, där usel arbetsmiljö är en. Skyddsombuden kan också upptäcka att det finns betydligt fler på arbetsplatsen än vad man registrerat. Vi måste ge myndigheter och fackliga organisationer rätt förutsättningar att kontrollera och störa verksamheten, göra det svårt, dyrt och krångligt att bete sig på det här viset.

”Oacceptabelt med oseriösa arbetsgivare”

Vad vill du göra för att myndigheterna ska kunna jobba mer effektivt?

– Vi avsätter pengar i nästa års budget för att fortsätta utveckla myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet. Finns det saker vi behöver skruva på för att myndigheterna ska kunna göra ett bättre jobb och underlätta den här samverkan? Är det lagstiftning eller något annat?

I Norge finns Akrim i flera städer. Myndigheterna sitter tillsammans för att lättare komma åt oseriösa arbetsgivare och rent kriminella. Är det en väg att gå?

– Jag tycker man ska titta på vad Norge har gjort. Där har de en egen ”body”. Om det är en fördel eller inte kan man överväga. Men det är inte i främsta rummet. När vi pratar om det här handlar det mer om innehållet än om formen. Sedan tror jag det finns mycket mer man kan göra både på statliga myndigheter och i kommuner och regioner i upphandlingssituationer. Upphandlarna måste ha ett aktivt arbete för att säkerställa att man inte handlar upp av företag som ägnar sig åt den här typen av verksamhet.

”Viktigt att vi värnar det system vi har i dag”

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Politikernas svar om skugg­samhället

Politikernas svar om skugg­samhället

DA ställde samma frågor till ledamöter från S, M och C i arbetsmarknadsutskottet. Läs deras reaktioner på avslöjandena om den utbredda arbetslivskriminaliteten och vad de vill se för åtgärder.

”Samhall ska inte vara ett låtsasjobb”

”Samhall ska inte vara ett låtsasjobb”

S: Samhall ska producera varor och tjänster som faktiskt efterfrågas – men vi måste utreda att det är rätt personer som anvisas dit.

”Myndigheternas samarbete ger resultat”

”Myndigheternas samarbete ger resultat”

En utredare ska följa upp och komma med förslag på hur samarbetet mellan myndigheter kan utvecklas för att bekämpa arbetslivskriminaliteten, skriver arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S).

”Oacceptabelt med oseriösa arbetsgivare”

Arbetsmarknadsutskottets ledamot Mats Green (M): Problemet är att de lagar vi har inte följs och tillämpas.
Han vill förändra sekretesslagstiftningen så att myndigheterna ska kunna samköra register.

”Regel­verket är riggat för osund konkurrens”

”Regel­verket är riggat för osund konkurrens”

Lagstiftning måste ändras, myndighetssamverkan stärkas och kontrollerna måste bli fler, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).

Jobbinvandringen måste stramas åt

Jobbinvandringen måste stramas åt

Detta handlar inte om flyktingpolitik. Värna asylrätten. Bekämpa i stället fusket med arbetskraftsinvandringen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein

Ylva Johansson: Regeringen borde agerat snabbare mot skugg­samhället

Ylva Johansson: Regeringen borde agerat snabbare mot skugg­samhället

”Vi har varit naiva.” Det säger avgående arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, och listar goda råd till sin efterträdare för att få bukt med kriminella aktörer och svartarbete.

Här sitter metallarna med makt

Den nya riksdagen har mer makt än på länge. Och två av de tyngsta uppdragen där innehas av metallare: Tomas Eneroth är ordförande för Socialdemokraternas riksdagsgrupp, Raimo Pärssinen är ordförande för arbetsmarknadsutskottet.

”Rättvisa löner i EU skyddar svensk modell”

”Rättvisa löner i EU skyddar svensk modell”

Ska man vara seriös i sitt försvar av den svenska modellen måste man också visa intresse för att bekämpa låglönekonkurrensen på EU:s arbetsmarknad, skriver Johan Danielsson (S).

Svidande kritik – nu måste regeringen agera

Svidande kritik – nu måste regeringen agera

Riksrevisionen kommer till samma slutsats som vi gjort i granskningen av skuggsamhället: alldeles för lite görs mot exploateringen av arbetskraft, skriver Elinor Torp.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.