”Det ska vara svårt, dyrt och krångligt att fuska”
11 november, 2019
Skuggsamhället Nu svarar politiker i arbetsmarknadsutskottet på frågor om arbetslivskriminalitet och skuggsamhället. Först ut är utskottets ordförande Anna Johansson (S).
Anna Johansson (S), ordförande i arbetsmarknadsutskottet.
Hur har du reagerat på den senaste tidens avslöjanden om skuggsamhället?
– Det är på ren svenska för jävligt. Dels för de människor som blir cyniskt utnyttjade, som faktiskt förlorar allt och blir brickor i ett spel. Men också att arbetsgivare som vill göra rätt för sig blir utkonkurrerade av oseriösa aktörer. Det påverkar hela arbetsmarknaden. Det är oerhört allvarligt.
Vill du ändra några lagar för att komma åt arbetslivskriminaliteten?
– Det är inte så att det är lagligt att inte betala skatter. Det är inte heller lagligt att inte ha en rimlig arbetsmiljö. Lagstiftningen finns där i hög utsträckning. Snarare handlar det om att ge förutsättningar att upptäcka och komma åt dem som bryter mot lagarna. Men upptäcker man att det finns luckor i lagstiftningen får vi väl titta på det.
Hur? Vilka luckor behöver täppas till?
– Vi måste kontrollera ekonomiska flöden på ett bättre sätt. Det kan även finnas skäl att se över hur sekretesslagstiftningen fungerar för att myndigheter ska kunna dela information. Vi har en föreställning om att det i Sverige finns lagar och regler, att man är skyddad som arbetstagare. Men en stor grupp människor befinner sig helt utanför trygghetssystemen och är inte skyddade av några som helst försäkringar.
– Det har ju uppdagats att företag kan se rätt bra ut på pappret. Sedan visar det sig att man får betala tillbaka lönen till arbetsgivaren, eller en skyhög hyra för en undermålig bostad. Fackets möjligheter att kontrollera och följa upp är viktiga. Vi tittar till exempel på tillträdesrätten för regionala skyddsombud. En fråga som kommer så småningom.
Tillträdesrätten för regionala skyddsombud skjuts på framtiden hela tiden. Vad händer?
– Jag vet att man arbetar med det på departementet. Skyddsombuden kan ju upptäcka saker som gör att man kan slå larm till myndigheter. Ofta är det en kombination av olika överträdelser, där usel arbetsmiljö är en. Skyddsombuden kan också upptäcka att det finns betydligt fler på arbetsplatsen än vad man registrerat. Vi måste ge myndigheter och fackliga organisationer rätt förutsättningar att kontrollera och störa verksamheten, göra det svårt, dyrt och krångligt att bete sig på det här viset.
Vad vill du göra för att myndigheterna ska kunna jobba mer effektivt?
– Vi avsätter pengar i nästa års budget för att fortsätta utveckla myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet. Finns det saker vi behöver skruva på för att myndigheterna ska kunna göra ett bättre jobb och underlätta den här samverkan? Är det lagstiftning eller något annat?
I Norge finns Akrim i flera städer. Myndigheterna sitter tillsammans för att lättare komma åt oseriösa arbetsgivare och rent kriminella. Är det en väg att gå?
– Jag tycker man ska titta på vad Norge har gjort. Där har de en egen ”body”. Om det är en fördel eller inte kan man överväga. Men det är inte i främsta rummet. När vi pratar om det här handlar det mer om innehållet än om formen. Sedan tror jag det finns mycket mer man kan göra både på statliga myndigheter och i kommuner och regioner i upphandlingssituationer. Upphandlarna måste ha ett aktivt arbete för att säkerställa att man inte handlar upp av företag som ägnar sig åt den här typen av verksamhet.
Läs mer:
