Snurrigt om uranbrytning – därför är alla arga på Ebba Busch
Kommunerna kan förlora makten Gruvbranschen också kritisk ”Det är valfläsk”
Strejken som förändrade Sverige
Publicerad 2019-12-08, 21:53 Uppdaterad 2020-08-03, 16:44
Historia För femtio år sedan tystnade LKAB:s gruvor
i Malmfälten. 5 000 gruvarbetare trotsade ackordshets och toppstyrning. Efter strejken var Sverige inte längre sig likt.
Nästan slut på stora strejker
De stora strejkerna försvann i stort sett efter Metallstrejken 1945. Grunden till arbetsfreden hade lagts några år tidigare, med Saltsjöbadsavtalet 1938 där LO och arbetsgivarna kommit överens om spelreglerna. Samtidigt gjorde LO om sina stadgar: fackföreningsrörelsen centraliserades.
Missnöje mot tre håll
Den 9 december 1969 klockan sex skulle 35 arbetare gå på morgonskiftet
i Svappavaaragruvans rörverkstad. Men i stället satte de sig i protest. Arbetarna
i Leveäniemi, Kiruna och Malmberget anslöt, totalt 5 000.
Grunden till missnöjet var ett nytt ackordssystem. Gruvstrejken riktades mot tre håll. Mot företagets lönepolitik, rationaliseringar och auktoritära personalpolitik. Mot det egna förbundet och det centraliserade LO. Mot samförståndsandan som hade kommit med Saltsjöbadsavtalet.
Den 4 februari var strejken över. Arbetarna hade fått igenom bland annat kravet på månadslön.
till vänster i bild. Foto: TT Nyhetsbyrån.
Blev en väckarklocka för arbetarrörelsen
Gruvstrejken skakade om svensk arbetsmarknad på många sätt. 1970-talet blev de olovliga strejkernas årtionde; den mest omfattande var skogsarbetarstrejken för månadslön 1975. Gruvstrejken blev också en väckarklocka för LO och hela fackföreningsrörelsen som fick anledning att se om sitt sätt att arbeta.
Men den största effekten var politisk. Den socialdemokratiska regeringen drev igenom lagen om anställningsskydd (Las), medbestämmandelagen (MBL) och förtroendemannalagen som gav facket helt andra möjligheter att bedriva lokalt arbete. Lagarna stärkte facket men bröt samtidigt mot andan i Saltsjöbadsavtalet: att politikerna skulle hålla sig borta från att reglera arbetsmarknaden.
Las kan komma att ändras
I dag är de olagliga strejkerna ett minne blott i Sverige. Borgerliga partier vill, i likhet med arbetsgivarna, riva upp delar av den arbetsrätt som tillkom efter konflikten.
Som en följd av januariavtalet mellan regeringen, Liberalerna och Centern utreds nu lagen om anställningsskydd.
