Avtal 2020: ”Inte så kul att ligga sist”

Lönebotten. Pappers kräver högre löneökningar än alla andra i årets avtalsrörelse. Men pappers­arbetare är väl hyfsat välavlönade. Eller? Tobias Johnsso­n på Tallriksfabriken i Strömsbruk tjänar inte mer än sin mamma som jobbar i äldreomsorgen.

I en liten tegelbyggnad från förra sekelskiftet, vägg i vägg med Holmens kartongfabrik i Strömsbruk norr om Hudiksvall, ligger en av den svenska pappersindustrins allra minsta arbetsplatser. Åtta anställda på två skift och ledigt på helgerna. Tallriksfabriken kallas den. Produkten som matas ut genom de två gröna maskinerna från USA är vita papptallrikar, matlådor samt skärskivor.

Tobias Johnsson sätter upp hörselskydden i pannan, tar en slurk pulverkaffe och begrundar DA:s lönestatistik som ligger framför honom på fikabordet. Med en snittlön på 25 995 kronor i månaden ligger Tallriksfabriken på plats 62 av samtliga 62 arbetsplatser inom Pappers avtalsområde.

– Det är inte så kul att ligga sist. Vi har pratat rätt mycket om att det borde vara högre här. Särskilt eftersom det går så bra nu med affärerna, säger Tobias Johnsson.
Niklas Mattsson, ordförande i avdelning 14 Strömsbruk, håller med. Högre krav ska ställas i årets förhandlingar i avtalsrörelsen, även här på Tallriksfabriken.

– Det låter bra det, han har haft det lite lugnt där inne, hoppas ni trycker på lite nu, säger Tobias Johnsson och ler.

Han, som Tobias syftar på, är ägaren och entreprenören Göran Selahn som driver verksamheten tillsammans med ett finskt företag. Och att trycka på är Pappers plan i årets avtalsrörelse. När övriga industrifack kräver tre-procentiga löneökningar kräver Pappers fyra. Samt utökat arbetstidskonto, ATK, och delpension. Arbetsgivarna har svarat med ett bud på 1,4 procent. Men enligt Pappers visar omsättning och vinstutdelningar att det finns mycket mer pengar att hämta.

– Det är rimliga krav. Vi har stått tillbaka lönemässigt under många år och blivit lovade kompensation. Arbetsgivaren har tjänat ohyggliga pengar som man lagt på chefer och vinstutdelningar de senaste åren. De har en skuld att betala till pappersarbetarna, säger Niklas Mattsson.

DA:s lönekartläggning visar att skillnaden mellan högavlönade och lågavlönade på arbetsplatser inom Pappers har ökat de senaste åren. För att motverka den trenden har facket de senaste avtalsrörelserna krävt kronpåslag i stället för att procent. Men i år diskuteras procent. Om det står sig tycker Tobias Johnsson att det är viktigt att det görs en särskild låglönesatsning som kompensation.

Tobias Johnsson säger att många tror att pappersarbetare är högavlönade. Men det skulle han inte kalla sig själv.

– Min mamma jobbar inom äldrevården, och där säger folk att de tjänar så dåligt. Men när vi jämför ligger vi ungefär lika, säger han.

En anledning till att snittlönen är förhållandevis låg på Tallriksfabriken är att man varken jobbar helg eller natt, utom vid arbetstoppar. Några ägarbyten och en härva där pengar försvann i förskingring är andra förklaringar. En tidigare tjänsteman på företaget dömdes till två års fängelse år 2015 för att ha stulit 3,3 miljoner kronor. I domen uppgavs personen lida av spelmissbruk.

Men i dag är den härvan överspelad och inte längre ett argument i förhandlingarna, säger Niklas Mattson.

– När det inträffade hade vi blivit lovade att de skulle göra något åt lönerna. Så kom den smällen. Men nu är det dags, säger han.

Solen skiner och vägarna dammar inne på fabriksområdet när vi går från Tallriksfabriken in på Holmens kartongfabrik. Det är vår i luften trots att det bara är februari.

Lönerna inne i den stora fabriken snittar på 28 281 vilket ger en 36:e plats i DA:s rankning. Inne i kontrollrummet vid beläggningsmaskinen sitter Erik Viklund. För honom är arbetsgivarnas bud på 1,4 procent ett dåligt skämt.

– De har ju ökat aktieutdelningen mer än 1,4 procent om man säger så. Pengar finns. Men för arbetsgivaren verkar det alltid vara lågkonjunktur när det är dags för avtalsrörelse, säger han.

Arbetsgivarens bud skulle aldrig accepteras bland arbetarna.

– Då skulle det nog bli stopp någonstans, säger han.

Senast Pappers gick ut i strejk var år 2010. Den pågick i elva dagar. Men då var inte Strömsbruk uttaget, däremot systerbruket Iggesund söder om Hudiksvall.

Klubbordförande Niklas Mattsson har dock svårt att se att lönefrågan skulle kunna leda till strejk i år. Han tror det kommer landa i en hyfsad kompromiss. Däremot är arbetsgivarens förslag om att inskränka lokalavtalen en betydligt ömmare punkt.

– Det finns många gobitar i de lokala avtalalen som riskerar att försvinna. Det är något vi absolut skulle kunna strejka för, säger han.

Erik Norberg och Joel Andersso­n slår sig ner i kontrollrummet. Båda är dryga 20 år och trivs med jobbet, även om skiftschemat är en utmaning. Skiftlaget har under tre dagar ställt om dygnet efter att ha jobbat fyra nätter i streck.

– Utan vårt arbete hade företagen inte gjort sina vinster. Så vi förtjänar att vara med och dela på det, säger Joel Andersson.

För Erik Norberg är skiftgången svår att kombinera med familj och småbarn hemma. Även om han tjänar mer än sina kompisar som jobbar på restaurang eller inom vården så tycker han det är rimligt, med tanke på all helg- och nattjobb. Bruket går 3-skift dygnet runt men står stilla under storhelgerna.

– När min kompis såg vårt skiftschema så trodde han att det var ett skämt. Det är ganska extremt. Lönen kanske lockar något, men de är inte avundsjuka på hur vi jobbar, säger han.

Ute på golvet arbetar Patrik Krantz vid en kartongbal som glimrar av påstruken aluminiumfolie. Kanske kommer den att användas som emballage till en exklusiv whiskey eller parfym? En annan världskänd kund är Apple som köper kartongen till sina lådor för Iphone och Ipad. Det globala företagets vd Tim Cook besökte för några år sedan i all hemlighet Iggesund och travade även runt på något kalhygge utanför Hedvigsfors. Allt för att få en bild av produktionen, från ax till limpa.

Men den historien ligger långt borta för Patrik Krantz som just nu koncentrerat arbetar, samtidigt som han fortfarande återhämtar sig från omställning från natt- till dagskift.

– Med tanke på de skift vi jobbar så borde vi få mer i lön. Det tycker jag. Det är inte mer än rätt, säger han.

Själv har skiftgången givit honom sömnproblem och han har fått sömntabletter utskrivna av läkare.

– Vi sliter med våra kroppar. Jag vaknar ofta mitt i natten, får två tre timmars sömn och går sen och jobbar igen. Tröttheten går på psyket. Man äter oregelbundet. Det blir för mycket för kroppen i längden, säger han.

Med sömntabletter går det bättre. Men allt slit tycker han tydligare borde visa sig i lönekuvertet.

– Det är bra att man trycker på lite extra i år. Det är vi värda, säger han.

Mikael Färnbo