Industriarbetarnas tidning

EU:s minimilön – ett hot mot svenska löner

26 mars, 2020

Skrivet av

DA reder ut. EU:s planer på att införa en lag om minimilön möter starkt motstånd i Norden. Lagstadgade lägstalöner hotar inte bara den nordiska modellen med kollektivavtal – vill det sig illa kan det leda till kraftiga lönesänkningar i Sverige.

Den nya EU-kommissionen vill införa gemensamma minimilöner i EU. Kommissionen menar att situationen för låglönearbetare i Europa har försämrats de senaste åren och att löneklyftorna har ökat.
En modell som diskuteras är att lagstifta om en lägstalön på 60 procent av median-inkomsten i respektive land. Det skulle höja lägstalönen i majoriteten av EU-länderna, främst i öst.

Facken i Öst- och Sydeuropa jublar, men i Sverige och övriga Norden är oron utbredd. Inte bara facken, även arbetsgivarna och politikerna, ser helst att den här idén skrotas. Lagstiftade minimilöner krockar med den nordiska modellen, där fack och arbetsgivare förhandlar fram löner.

Politiker är opålitliga, menar facken. Det är fint att de vill höja lägstalönerna i dag, resonerar de, men vad finns det för garantier att de inte vill sänka dem i morgon?
I de flesta EU-länder är man dock van vid att politiker sätter lägstalöner och har svårt att förstå de nordiska invändningarna.

17 700 kronor

skulle minimilönen bli i Sverige om den sätts till 60 procent av medianlönen. Så lite tjänar bara en procent av svenska arbetare

De EU-länder som i dag reglerar minimilönerna genom en kollektivavtalsmodell har mindre löneklyftor än andra. Dessutom är lägstalönerna i dessa länder redan högre än vad som nu föreslås av EU-kommissionen. EU-förslaget skulle alltså kunna leda till kraftiga lönesänkningar i Sverige, befarar bland andra LO.

Kommissionen lovar att lagstiftningen ska utformas så att den inte hotar de nordiska ländernas modell. Men lagstiftning på EU-nivå är ett finlir av guds nåde.
Mycket kan gå snett. Det är inte minst de svenska facken medvetna om efter den uppmärksammade Lavaldomen, där EU-domstolen körde över facken och inskränkte svenska facks möjligheter att vidta stridsåtgärder mot utländska företag i Sverige. Detta trots tidigare löften om att utstationeringsdirektivet inte skulle hota den svenska modellen.

Lön i lag vanligast i EU

22 EU-länder har redan lagstadgade minimilöner, fem länder har en kollektivavtalsmodell eller en blandning mellan de två.

Endast i Sverige och Danmark sätts lönerna enbart i kollektivavtal efter förhandlingar mellan parterna.

Bara i en tredjedel av de svenska kollektivavtalen finns en minimilön, främst på LO-sidan.

Kollektivavtalen täcker 90 procent av svensk arbetsmarknad. Enligt Medlingsinstitutet håller de uppe lönerna även där det saknas kollektivavtal.

Svenska argument mot minimilöner

  • Europeiska minimilöner skulle troligtvis sänka lägstalönerna i Sverige.
    Hotar den svenska modellen där arbetsgivare och fack gör upp om lönerna utan inblandning från politiker.
  • Med generella minimilöner kan svenska kollektivavtal komma att allmängiltigförklaras, det vill säga upphöjas till lag. Intresset att teckna kollektivavtal och gå med i facket eller arbetsgivarorganisation skulle troligen minska vilket på sikt hotar hela modellen.
  • EU har inte rätt att ge direktiv om löner i Sverige. När Sverige gick med i EU år 1994 fick vi ett löfte om att den svenska arbetsmarknadsmodellen skulle bevaras.
  • Minimilöner strider mot EU:s grundlag, Romfördraget, som slår fast att medlemsländerna själva rår över frågor kring löneförhållanden.
    Även om Sverige undantas från ett direktiv om minimilöner är det ingen garanti för att det inte införs bakvägen, genom ett beslut i EU-domstolen.

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

Allt du vill veta om EU-valet

Nu är det bara dagar kvar till valet till Europaparlamentet. Behöver du veta mer innan du bestämmer dig? Vi guidar om hur EU funkar, vad partierna vill och vad medlemskapet betyder för dig som jobbar.

EU vill stoppa låglönekonkurrens

EU har enats om hur skyddet ska förbättras för medborgare som skickas på jobbuppdrag i ett annat EU-land. Det ska sätta stopp för konkurrens med låga löner.

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

Utredningens förslag, så som det är formulerat nu, kan aldrig bli ett skarpt lagförslag så länge Socialdemokraterna har makten, skriver S-gruppen i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

Tacka facket för 5 000 mer i månaden

Att välja bort facket för att det är för dyrt är ett vanligt argument. Och samtidigt så fel – det skulle kosta oss så mycket mer om facket inte fanns, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Ja till bättre skydd för utstationerade

En majoritet av EU:s arbetsmarknadsministrar säger ja till att förbättra villkoren för anställda som deras arbetsgivare sänder på jobb i ett annat EU-land. Det skulle ge utstationerade rätt till samma lön och ersättningar som gäller i landet de skickas till. I veckan ska EU-parlamentet ta ställning.

”Huvudentre­prenören ska ha ansvaret”

”Olyckan på Nordkalk i Luleå är ett tydligt exempel på hur uppluckringen av arbetsgivarens ansvar kan få ödesdigra konsekvenser”, skriver Ali Esbati, V, och vill bland annat införa lag på att företaget som tar in underleverantörer är ansvarigt för säkerheten, se fler inspektioner och krav på kollektivavtal vid offentliga upphandlingar.

Lex Laval rivs upp

Tolv år efter Vaxholmskonflikten – och fyra svidande fackliga nederlag i domstolar. När Lex Laval nu rivs upp kan ett nytt kapitel skrivas om samtidens mest segslitna kraftmätning mellan arbete och kapital, skriver Harald Gatu.

Större risker utan avtal

Kollektivavtal saknas? Jobbar du på ett företag utan kollektivavtal? 
Då gäller det att ha koll så att arbetsgivaren betalar 
in pengar för dina försäkringar och pension. 
Dagens Arbete reder ut vad som gäller.

IF Metall: Vår utgångspunkt är 3 procent

Industriarbetsgivarna har svårt att se något utrymme för höjda löner i höstens avtalsrörelse, men facket utgår fortfarande från sitt bud på 3 procents löneökningar.

Bilder av det nya Europa

Den ene är en underhållande provokatör. Den andre en klarsynt men skrämmande analytiker. Tillsammans ger de sin bild av ett sönderfallande Europa.

Arbetsrätt Striden om las

”Använd strejken mot försämringarna som föreslås”

Det finns ingen anledning att sätta sig vid ett förhandlingsbord där försämringar kommer att bli vägledande, skriver sex tidigare förtroendevalda inom IF Metall.

”Vi förhandlar för att stärka tryggheten”

En stark industri kräver yrkesskickliga industriarbetare med uppdaterade kunskaper och trygga jobb, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

Om vi inte åtminstone försöker använda fackets enda motmakt när grundläggande intressen hotas så kommer allt fler att ställa sig frågan varför de alls ska vara organiserade, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

LO-förbunden eniga: Las-förhandlingarna återupptas

På ett extrainsatt representantskap på fredagen beslutades att förhandlingarna om las, lagen om anställningsskydd, ska fortsätta.

Pontus Georgsson

Pappers vill ha en ”tredje väg” i las-förhandlingarna

Pappers planerar att säga nej till fortsatta förhandlingar om anställningstryggheten. I stället föreslår förbundet en ”tredje väg” – att föra in frågan i avtalsrörelsen.

Industriarbetsgivarna: Vi ska inte förhandla utifrån politikernas förslag

Mer fokus på kompetens än turordning. Det hoppas Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf blir resultatet när parterna de närmaste månaderna ska förhandla om anställningsskyddet.

Öppnare förhandlingar ska lösa vårens LO-kaos

En rejäl omstart, mer insyn och inflytande och några röda linjer som inte får korsas – så hoppas LO läka ihop sprickan som uppstått under diskussionerna om arbetsrätten.

Kom två minuter för sent – fick inte jobba kvar på Textilia

Nebije kom några minuter för sent vid två tillfällen. Det räckte för att inte få ett nytt kontrakt på Textilia i Rimbo. Där är en tredjedel av arbetsstyrkan visstidsanställd – en otrygghet som tär.