Industriarbetarnas tidning

EU:s minimilön – ett hot mot svenska löner

26 mars, 2020

Skrivet av

DA reder ut. EU:s planer på att införa en lag om minimilön möter starkt motstånd i Norden. Lagstadgade lägstalöner hotar inte bara den nordiska modellen med kollektivavtal – vill det sig illa kan det leda till kraftiga lönesänkningar i Sverige.

Den nya EU-kommissionen vill införa gemensamma minimilöner i EU. Kommissionen menar att situationen för låglönearbetare i Europa har försämrats de senaste åren och att löneklyftorna har ökat.
En modell som diskuteras är att lagstifta om en lägstalön på 60 procent av median-inkomsten i respektive land. Det skulle höja lägstalönen i majoriteten av EU-länderna, främst i öst.

Facken i Öst- och Sydeuropa jublar, men i Sverige och övriga Norden är oron utbredd. Inte bara facken, även arbetsgivarna och politikerna, ser helst att den här idén skrotas. Lagstiftade minimilöner krockar med den nordiska modellen, där fack och arbetsgivare förhandlar fram löner.

Politiker är opålitliga, menar facken. Det är fint att de vill höja lägstalönerna i dag, resonerar de, men vad finns det för garantier att de inte vill sänka dem i morgon?
I de flesta EU-länder är man dock van vid att politiker sätter lägstalöner och har svårt att förstå de nordiska invändningarna.

17 700 kronor

skulle minimilönen bli i Sverige om den sätts till 60 procent av medianlönen. Så lite tjänar bara en procent av svenska arbetare

De EU-länder som i dag reglerar minimilönerna genom en kollektivavtalsmodell har mindre löneklyftor än andra. Dessutom är lägstalönerna i dessa länder redan högre än vad som nu föreslås av EU-kommissionen. EU-förslaget skulle alltså kunna leda till kraftiga lönesänkningar i Sverige, befarar bland andra LO.

Kommissionen lovar att lagstiftningen ska utformas så att den inte hotar de nordiska ländernas modell. Men lagstiftning på EU-nivå är ett finlir av guds nåde.
Mycket kan gå snett. Det är inte minst de svenska facken medvetna om efter den uppmärksammade Lavaldomen, där EU-domstolen körde över facken och inskränkte svenska facks möjligheter att vidta stridsåtgärder mot utländska företag i Sverige. Detta trots tidigare löften om att utstationeringsdirektivet inte skulle hota den svenska modellen.

Lön i lag vanligast i EU

22 EU-länder har redan lagstadgade minimilöner, fem länder har en kollektivavtalsmodell eller en blandning mellan de två.

Endast i Sverige och Danmark sätts lönerna enbart i kollektivavtal efter förhandlingar mellan parterna.

Bara i en tredjedel av de svenska kollektivavtalen finns en minimilön, främst på LO-sidan.

Kollektivavtalen täcker 90 procent av svensk arbetsmarknad. Enligt Medlingsinstitutet håller de uppe lönerna även där det saknas kollektivavtal.

Svenska argument mot minimilöner

  • Europeiska minimilöner skulle troligtvis sänka lägstalönerna i Sverige.
    Hotar den svenska modellen där arbetsgivare och fack gör upp om lönerna utan inblandning från politiker.
  • Med generella minimilöner kan svenska kollektivavtal komma att allmängiltigförklaras, det vill säga upphöjas till lag. Intresset att teckna kollektivavtal och gå med i facket eller arbetsgivarorganisation skulle troligen minska vilket på sikt hotar hela modellen.
  • EU har inte rätt att ge direktiv om löner i Sverige. När Sverige gick med i EU år 1994 fick vi ett löfte om att den svenska arbetsmarknadsmodellen skulle bevaras.
  • Minimilöner strider mot EU:s grundlag, Romfördraget, som slår fast att medlemsländerna själva rår över frågor kring löneförhållanden.
    Även om Sverige undantas från ett direktiv om minimilöner är det ingen garanti för att det inte införs bakvägen, genom ett beslut i EU-domstolen.

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

Allt du vill veta om EU-valet

Allt du vill veta om EU-valet

Nu är det bara dagar kvar till valet till Europaparlamentet. Behöver du veta mer innan du bestämmer dig? Vi guidar om hur EU funkar, vad partierna vill och vad medlemskapet betyder för dig som jobbar.

EU vill stoppa låglönekonkurrens

EU har enats om hur skyddet ska förbättras för medborgare som skickas på jobbuppdrag i ett annat EU-land. Det ska sätta stopp för konkurrens med låga löner.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

Utredningens förslag, så som det är formulerat nu, kan aldrig bli ett skarpt lagförslag så länge Socialdemokraterna har makten, skriver S-gruppen i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

Tacka facket för 5 000 mer i månaden

Tacka facket för 5 000 mer i månaden

Att välja bort facket för att det är för dyrt är ett vanligt argument. Och samtidigt så fel – det skulle kosta oss så mycket mer om facket inte fanns, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Ja till bättre skydd för utstationerade

En majoritet av EU:s arbetsmarknadsministrar säger ja till att förbättra villkoren för anställda som deras arbetsgivare sänder på jobb i ett annat EU-land. Det skulle ge utstationerade rätt till samma lön och ersättningar som gäller i landet de skickas till. I veckan ska EU-parlamentet ta ställning.

”Huvudentre­prenören ska ha ansvaret”

”Huvudentre­prenören ska ha ansvaret”

”Olyckan på Nordkalk i Luleå är ett tydligt exempel på hur uppluckringen av arbetsgivarens ansvar kan få ödesdigra konsekvenser”, skriver Ali Esbati, V, och vill bland annat införa lag på att företaget som tar in underleverantörer är ansvarigt för säkerheten, se fler inspektioner och krav på kollektivavtal vid offentliga upphandlingar.

Lex Laval rivs upp

Lex Laval rivs upp

Tolv år efter Vaxholmskonflikten – och fyra svidande fackliga nederlag i domstolar. När Lex Laval nu rivs upp kan ett nytt kapitel skrivas om samtidens mest segslitna kraftmätning mellan arbete och kapital, skriver Harald Gatu.

Större risker utan avtal

Kollektivavtal saknas? Jobbar du på ett företag utan kollektivavtal? 
Då gäller det att ha koll så att arbetsgivaren betalar 
in pengar för dina försäkringar och pension. 
Dagens Arbete reder ut vad som gäller.

Därför måste vi lära av Kinas industripolitik

Därför måste vi lära av Kinas industripolitik

Kajsa Borgnäs: Coronapandemin, klimatkrisen och Kinas stora tekniska framsteg visar att vi behöver en mer aktiv industripolitik.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.