Lag om minimilön – ja och nej!
Sverige måste införa EU:s nya regler om minimilön. Samtidigt försöker man stoppa dem via domstol. Hur går det ihop? Vi har träffat utredaren Carina Gunnarsson.
EU:s minimilön – ett hot mot svenska löner
26 mars, 2020
Skrivet av Mikael Färnbo
DA reder ut. EU:s planer på att införa en lag om minimilön möter starkt motstånd i Norden. Lagstadgade lägstalöner hotar inte bara den nordiska modellen med kollektivavtal – vill det sig illa kan det leda till kraftiga lönesänkningar i Sverige.
Den nya EU-kommissionen vill införa gemensamma minimilöner i EU. Kommissionen menar att situationen för låglönearbetare i Europa har försämrats de senaste åren och att löneklyftorna har ökat.
En modell som diskuteras är att lagstifta om en lägstalön på 60 procent av median-inkomsten i respektive land. Det skulle höja lägstalönen i majoriteten av EU-länderna, främst i öst.
Facken i Öst- och Sydeuropa jublar, men i Sverige och övriga Norden är oron utbredd. Inte bara facken, även arbetsgivarna och politikerna, ser helst att den här idén skrotas. Lagstiftade minimilöner krockar med den nordiska modellen, där fack och arbetsgivare förhandlar fram löner.
Politiker är opålitliga, menar facken. Det är fint att de vill höja lägstalönerna i dag, resonerar de, men vad finns det för garantier att de inte vill sänka dem i morgon?
I de flesta EU-länder är man dock van vid att politiker sätter lägstalöner och har svårt att förstå de nordiska invändningarna.
17 700 kronor
skulle minimilönen bli i Sverige om den sätts till 60 procent av medianlönen. Så lite tjänar bara en procent av svenska arbetare
De EU-länder som i dag reglerar minimilönerna genom en kollektivavtalsmodell har mindre löneklyftor än andra. Dessutom är lägstalönerna i dessa länder redan högre än vad som nu föreslås av EU-kommissionen. EU-förslaget skulle alltså kunna leda till kraftiga lönesänkningar i Sverige, befarar bland andra LO.
Kommissionen lovar att lagstiftningen ska utformas så att den inte hotar de nordiska ländernas modell. Men lagstiftning på EU-nivå är ett finlir av guds nåde.
Mycket kan gå snett. Det är inte minst de svenska facken medvetna om efter den uppmärksammade Lavaldomen, där EU-domstolen körde över facken och inskränkte svenska facks möjligheter att vidta stridsåtgärder mot utländska företag i Sverige. Detta trots tidigare löften om att utstationeringsdirektivet inte skulle hota den svenska modellen.
Lön i lag vanligast i EU
22 EU-länder har redan lagstadgade minimilöner, fem länder har en kollektivavtalsmodell eller en blandning mellan de två.
Endast i Sverige och Danmark sätts lönerna enbart i kollektivavtal efter förhandlingar mellan parterna.
Bara i en tredjedel av de svenska kollektivavtalen finns en minimilön, främst på LO-sidan.
Kollektivavtalen täcker 90 procent av svensk arbetsmarknad. Enligt Medlingsinstitutet håller de uppe lönerna även där det saknas kollektivavtal.
Svenska argument mot minimilöner
- Europeiska minimilöner skulle troligtvis sänka lägstalönerna i Sverige.
Hotar den svenska modellen där arbetsgivare och fack gör upp om lönerna utan inblandning från politiker. - Med generella minimilöner kan svenska kollektivavtal komma att allmängiltigförklaras, det vill säga upphöjas till lag. Intresset att teckna kollektivavtal och gå med i facket eller arbetsgivarorganisation skulle troligen minska vilket på sikt hotar hela modellen.
- EU har inte rätt att ge direktiv om löner i Sverige. När Sverige gick med i EU år 1994 fick vi ett löfte om att den svenska arbetsmarknadsmodellen skulle bevaras.
- Minimilöner strider mot EU:s grundlag, Romfördraget, som slår fast att medlemsländerna själva rår över frågor kring löneförhållanden.
Även om Sverige undantas från ett direktiv om minimilöner är det ingen garanti för att det inte införs bakvägen, genom ett beslut i EU-domstolen.
