Industriarbetarnas tidning

EU:s minimilön – ett hot mot svenska löner

26 mars, 2020

Skrivet av

DA reder ut. EU:s planer på att införa en lag om minimilön möter starkt motstånd i Norden. Lagstadgade lägstalöner hotar inte bara den nordiska modellen med kollektivavtal – vill det sig illa kan det leda till kraftiga lönesänkningar i Sverige.

Den nya EU-kommissionen vill införa gemensamma minimilöner i EU. Kommissionen menar att situationen för låglönearbetare i Europa har försämrats de senaste åren och att löneklyftorna har ökat.
En modell som diskuteras är att lagstifta om en lägstalön på 60 procent av median-inkomsten i respektive land. Det skulle höja lägstalönen i majoriteten av EU-länderna, främst i öst.

Facken i Öst- och Sydeuropa jublar, men i Sverige och övriga Norden är oron utbredd. Inte bara facken, även arbetsgivarna och politikerna, ser helst att den här idén skrotas. Lagstiftade minimilöner krockar med den nordiska modellen, där fack och arbetsgivare förhandlar fram löner.

Politiker är opålitliga, menar facken. Det är fint att de vill höja lägstalönerna i dag, resonerar de, men vad finns det för garantier att de inte vill sänka dem i morgon?
I de flesta EU-länder är man dock van vid att politiker sätter lägstalöner och har svårt att förstå de nordiska invändningarna.

17 700 kronor

skulle minimilönen bli i Sverige om den sätts till 60 procent av medianlönen. Så lite tjänar bara en procent av svenska arbetare

De EU-länder som i dag reglerar minimilönerna genom en kollektivavtalsmodell har mindre löneklyftor än andra. Dessutom är lägstalönerna i dessa länder redan högre än vad som nu föreslås av EU-kommissionen. EU-förslaget skulle alltså kunna leda till kraftiga lönesänkningar i Sverige, befarar bland andra LO.

Kommissionen lovar att lagstiftningen ska utformas så att den inte hotar de nordiska ländernas modell. Men lagstiftning på EU-nivå är ett finlir av guds nåde.
Mycket kan gå snett. Det är inte minst de svenska facken medvetna om efter den uppmärksammade Lavaldomen, där EU-domstolen körde över facken och inskränkte svenska facks möjligheter att vidta stridsåtgärder mot utländska företag i Sverige. Detta trots tidigare löften om att utstationeringsdirektivet inte skulle hota den svenska modellen.

Lön i lag vanligast i EU

22 EU-länder har redan lagstadgade minimilöner, fem länder har en kollektivavtalsmodell eller en blandning mellan de två.

Endast i Sverige och Danmark sätts lönerna enbart i kollektivavtal efter förhandlingar mellan parterna.

Bara i en tredjedel av de svenska kollektivavtalen finns en minimilön, främst på LO-sidan.

Kollektivavtalen täcker 90 procent av svensk arbetsmarknad. Enligt Medlingsinstitutet håller de uppe lönerna även där det saknas kollektivavtal.

Svenska argument mot minimilöner

  • Europeiska minimilöner skulle troligtvis sänka lägstalönerna i Sverige.
    Hotar den svenska modellen där arbetsgivare och fack gör upp om lönerna utan inblandning från politiker.
  • Med generella minimilöner kan svenska kollektivavtal komma att allmängiltigförklaras, det vill säga upphöjas till lag. Intresset att teckna kollektivavtal och gå med i facket eller arbetsgivarorganisation skulle troligen minska vilket på sikt hotar hela modellen.
  • EU har inte rätt att ge direktiv om löner i Sverige. När Sverige gick med i EU år 1994 fick vi ett löfte om att den svenska arbetsmarknadsmodellen skulle bevaras.
  • Minimilöner strider mot EU:s grundlag, Romfördraget, som slår fast att medlemsländerna själva rår över frågor kring löneförhållanden.
    Även om Sverige undantas från ett direktiv om minimilöner är det ingen garanti för att det inte införs bakvägen, genom ett beslut i EU-domstolen.

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

Lag om minimilön – ja och nej!

Lag om minimilön – ja och nej!

Sverige måste införa EU:s nya regler om minimilön. Samtidigt försöker man stoppa dem via domstol. Hur går det ihop? Vi har träffat utredaren Carina Gunnarsson.

”Rättvisa löner i EU skyddar svensk modell”

”Rättvisa löner i EU skyddar svensk modell”

Ska man vara seriös i sitt försvar av den svenska modellen måste man också visa intresse för att bekämpa låglönekonkurrensen på EU:s arbetsmarknad, skriver Johan Danielsson (S).

Allt du vill veta om EU-valet

Allt du vill veta om EU-valet

Nu är det bara dagar kvar till valet till Europaparlamentet. Behöver du veta mer innan du bestämmer dig? Vi guidar om hur EU funkar, vad partierna vill och vad medlemskapet betyder för dig som jobbar.

EU vill stoppa låglönekonkurrens

EU har enats om hur skyddet ska förbättras för medborgare som skickas på jobbuppdrag i ett annat EU-land. Det ska sätta stopp för konkurrens med låga löner.

Tacka kineserna för löneökningen

Tacka kineserna för löneökningen

Svensk industri köper mycket från Kina. Det är bra för din lön. Hur kan det komma sig? En färsk rapport visar hur Sverige hamnar på plus i slutändan.

Dags att tacka nej, direktörer!

Dags att tacka nej, direktörer!

Vi stod emot kraven på inskränkt makt, men löneökningarna kommer inte att motsvara kostnadsökningarna. Nu är det arbetsgivarnas tur att ta ansvar för sina löner och bonusar, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Kan man bli nekad högre lön?

En läsare frågar: Av vilka skäl kan en anställd bli nekad löneökning? Jurist Henric Ask svarar.

”Minimilöner kan få svenska modellen att haverera”

”Minimilöner kan få svenska modellen att haverera”

EU riskerar i sin iver att reformera arbetsmarknaden, att äventyra välfungerande delar av densamma, skriver Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna.

Vill eliten ha förståelse måste den bidra

Vill eliten ha förståelse måste den bidra

Facken har bra verktyg för att på olika sätt få upp lönerna. Men vårt samhälle saknar motsvarande för att kyla ner vd-lönerna och på så sätt hindra det stora gap som uppstått, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Minimilönen har ett högt pris

Minimilönen har ett högt pris

Krönika En europeisk minimilön kan verka vettig för att stärka arbetstagare i länder med svaga fack. Men priset kan bli högt för den svenska modellen – och för våra löner, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

DA granskar sprängdåden

Dagens Arbete avslöjar hur kriminella lätt kan smuggla ut stora mängder sprängmedel från byggarbetsplatser. Kontroll och tillsyn brister. Och dömda kan fortsätta spränga.

Stulet: Halvt ton sprängmedel

Mer än ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser i Sverige. Det visar Dagens Arbetes granskning.

Dagens Arbete granskar sprängdåden

Dagen Arbete har tagit reda på var sprängmedlet som används vid sprängdåden kommer ifrån. Över ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Här sammanfattar vi granskningen.

Frågorna om sprängdåden som regeringen inte vill svara på

När Dagens Arbete vill ställa frågor om sprängdåden till justitieminister Gunnar Strömmer (M) bollas vi vidare och får mejlsvar utan möjlighet till följdfrågor. Här är alla frågor vi hade velat få svar på.

S: ”Kan finnas anledning att se över lagen”

Efter Dagens Arbetes granskning av sprängdåden öppnar Socialdemokraterna upp för en översyn av lagen om hantering av sprängmedel.

Larmet: Byggdynamit kan användas i terrordåd

”Sprängmedel är terroristernas favoritvapen. Därför är det angeläget att få stopp på stölderna av byggdynamit”, säger sprängmedelsexperten Bo Janzon. 

”Man undrar ju hur mycket sprängmedel som är i omlopp”

Det som förvånade journalisterna David Lundmark och Johanna Edström mest när de granskade hur mycket sprängmedel som är på drift, är att sprängmedel är så pass billigt – och politikerna inte gjort mer för att täppa till alla luckorna i lagen. 

Sprängkort dras inte in för dömda brottslingar

Personer som dömts för grova brott får inte sitt sprängkort indraget.
Dagens Arbetes granskning visar att de som ansvarar för sprängkorten inte får veta om någon döms för brott.

Företag spränger utan tillstånd

Trots indragna tillstånd kan företag fortsätta spränga. Dagens Arbetes granskning visar hur lätt det är för företag att strunta i myndighetens beslut.