Därför får du mer pengar när du har semester

Sommar, sol och bad – och mer på lönebeskedet. Semester betyder inte bara extra ledigt, utan också extra pengar från arbetsgivaren.

DA reder ut vad som gäller.

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av artikeln:

Hur mycket semester har jag rätt till?

Du har normalt rätt till 25 dagars semester. De har du tjänat in om du jobbat under perioden 1 april–31 mars året innan. Har du inte jobbat hela den perioden har du färre betalda semesterdagar att ta ut, men du har ändå rätt till ledighet.

Hur mycket pengar får jag?

De dagar du tar ut semester får du semesterlön från arbetsgivaren. Semesterlönen består av två delar:

• Din vanliga lön, inklusive fasta tillägg.

• Semestertillägg. Har du kollektivavtal är det 0,8 procent av din månadslön per dag. Utan kollektivavtal är den som lägst 0,43 procent.

Du får dessutom totalt 13 procent av dina rörliga tillägg under semesteråret (minst 12 procent utan kollektivavtal). Det kan se lite olika ut i olika avtal.

Vad betyder ­balkongtillägg?

I vissa avtal finns ett lägsta belopp du kan få per dag i semesterlön. Det du får extra kallas balkongtillägg – ordet kommer från en tanke att alla ska ha råd att göra något annat på semestern än att sitta hemma på balkongen.

Varför får jag pengar när jag slutar?

Om du inte tagit ut alla dina betalda semesterdagar när du slutar ska du få semesterersättning – motsvarande summa i pengar.

Hur blir det om man sommarjobbar?

När du jobbar har du inte bara rätt till lön utan också semesterersättning. Det är vanligt att sommarjobbare inte tar ut några semesterdagar. Då ska du i stället få ut semestern i pengar. Semesterersättningen motsvarar 13 procent av din lön och ska betalas ut senast en månad efter att du slutat (om du inte har kollektivavtal är semesterersättningen minst 12 procent).

Om ni inte uttryckligen kommit överens om det så får inte semesterersättningen bakas in i lönen.

Ändringar på gång

Enligt ett EU-direktiv ska alla som arbetar ha rätt till fyra veckors betald semester. Så är det inte i Sverige – eftersom man arbetar in sin semester under semesteråret innan. Ledig har man rätt att vara, men om man till exempel är ny på jobbet får man inte betalt.

Facket och arbetsgivarna ska nu reda ut hur man ska leva upp till EU-kraven.

Anna Julius