Höga löner hos de yngsta

Lönetoppen. Nästan 37 000 kronor i månaden. Så mycket tjänar Pappers medlemmar under 30 år i snitt.

– Jag är inte orolig för att vi inte ska få tag på folk som vill jobba, säger förbundsordförande Pontus Georgsson.

Pappers yngre medlemmar tjänar bra på sitt arbete.

– Absolut, så är det. Men man ska vara ärlig och säga att det är den totala inkomsten, inklusive ob och andra tillägg. Den senare delen brukar uppgå till ungefär en fjärdedel av lönen, säger Pontus Georgsson (bilden tv).

Samtidigt är det en normal inkomstmånad, november 2019, som Dagens Arbete hämtat sina siffror ifrån. En månad utan lönsamma storhelger, som ger ännu mer i plånboken.

Huruvida Pappers unga är löneledande i industrin kan Pontus Georgsson inte svara på, men han menar att branschen kännetecknas av att man kommer in på relativt hög lön, men sedan inte har så bra löneutveckling.

Det hindrar dock inte den som själv vill påverka månadsinkomsten utifrån hur mycket man kan och vill jobba extra. I november tjänade till exempel en kille i Munksund 85 161 kronor.

Ytterligare nio personer, åtta män och en kvinna, hade den månaden löner på över 66 000 kronor.

– Det måste handla om övertid, det är min personliga känsla. Rejält med övertid, säger Sandra Johansson, som jobbar på Billerud Korsnäs i Gävle där hon kör truck och tåg.

Där hade de bäst betalda i hennes åldersgrupp (under 30 år) runt 50 000 kronor i månadsinkomst. Själv tjänar hon runt 30 000 inklusive mångkunnighets- och erfarenhetstillägg.

– Det enda som kan lyfta min inkomst är en rejäl vinter med mycket övertid i form av snöskottning, plogning och annat, säger hon.

Även på Metsä Tissue i Mariestad låg de högsta lönerna för anställda under 30 år på cirka 50 000 kronor. Avdelningsordförande Gabriel Jöngren, som också tillhör anställda under 30 år, tror att det beror på en omorganisation som genomfördes under hösten.

– För att klara den var företaget tvunget att kalla in ledig personal. För många blev det mycket övertid. Därför är de höga lönerna inte särskilt förvånande, tycker Gabriel Jöngren.
– Men normalt sett ligger lönerna långt därifrån.

Det relativt höga löneläget och det faktum att man kan påverka sin lön gör att förbundsordförande Pontus Georgsson inte ser några större problem att hitta folk som vill jobba på bruken.

– Men det finns annat vid sidan om lönen som också är viktigt, säger han.

Han menar att industrin måste bli mer flexibel, framför allt i synen på ledigheter och möjligheterna att anpassa jobbet mer till den egna livssituationen.

Just lönen och skiftarbetet var det som en gång lockade honom själv till bruket i Skärblacka.

– Men skiftgången har också nackdelen att den sliter på kroppen. Det är därför vi både jobbar för att korta arbetstiden och hitta ”hälsosamma” skiftscheman.

– Jobbet kanske aldrig blir hälsosamt ur den här aspekten, men det kan bli bättre än i dag.

Med nya, unga medlemmar i ryggen, ser Pontus Georgsson framtiden an med stor tillförsikt.

– Men det gäller att arbetsgivarna kan möta de yngres behov och önskningar bättre än vad man hittills gjort.

Göran Widerberg