Industriarbetarnas tidning

Höga löner hos de yngsta

12 mars, 2020

Skrivet av

Lönetoppen. Nästan 37 000 kronor i månaden. Så mycket tjänar Pappers medlemmar under 30 år i snitt.

– Jag är inte orolig för att vi inte ska få tag på folk som vill jobba, säger förbundsordförande Pontus Georgsson.

Här fick de under 30 år mest betalt

1. 85 161 Munksund (man)
2. 77 318 Väja (man)
3. 75 826 Skutskär (man)
4. 73 456 Munksund (man)
5. 73 416 Ortviken (man)
6. 72 911 Mönsterås (man)
7. 72 286 Munksund (kvinna)
8. 70 775 Obbola (man)
9. 69 459 Obbola (man)
10. 66 880 Frövi (man)

(siffrorna avser kronor)

Drygt 20 av Pappers unga medlemmar tjänade mellan 55 000 och 60 000 kronor.

Närmare 50 tjänade mellan 50 000 och 55 000 kronor.

Knappt 100 tjänade mellan 45 000 och 50 000 kronor.

Lönerna i listorna avser november 2019.
Källa: Pappers.

Två 18-åringar i Munkedal

Av Pappers medlemmar under 30 år är 1 265 män
och 271 kvinnor.

Pappers två yngsta medlemmar är 18 år och jobbar på Arctic Paper i Munkedal.

Tre bruk ligger i topp med över 60 anställda under 30 år: Billerud Korsnäs i Gruvön och i Gävle samt Smurfit Kappa i Piteå.

Pappers yngre medlemmar tjänar bra på sitt arbete.

Foto: David Lundmark

– Absolut, så är det. Men man ska vara ärlig och säga att det är den totala inkomsten, inklusive ob och andra tillägg. Den senare delen brukar uppgå till ungefär en fjärdedel av lönen, säger Pontus Georgsson (bilden tv).

Samtidigt är det en normal inkomstmånad, november 2019, som Dagens Arbete hämtat sina siffror ifrån. En månad utan lönsamma storhelger, som ger ännu mer i plånboken.

Huruvida Pappers unga är löneledande i industrin kan Pontus Georgsson inte svara på, men han menar att branschen kännetecknas av att man kommer in på relativt hög lön, men sedan inte har så bra löneutveckling.

Det hindrar dock inte den som själv vill påverka månadsinkomsten utifrån hur mycket man kan och vill jobba extra. I november tjänade till exempel en kille i Munksund 85 161 kronor.

Ytterligare nio personer, åtta män och en kvinna, hade den månaden löner på över 66 000 kronor.

– Det måste handla om övertid, det är min personliga känsla. Rejält med övertid, säger Sandra Johansson, som jobbar på Billerud Korsnäs i Gävle där hon kör truck och tåg.

Där hade de bäst betalda i hennes åldersgrupp (under 30 år) runt 50 000 kronor i månadsinkomst. Själv tjänar hon runt 30 000 inklusive mångkunnighets- och erfarenhetstillägg.

– Det enda som kan lyfta min inkomst är en rejäl vinter med mycket övertid i form av snöskottning, plogning och annat, säger hon.

Även på Metsä Tissue i Mariestad låg de högsta lönerna för anställda under 30 år på cirka 50 000 kronor. Avdelningsordförande Gabriel Jöngren, som också tillhör anställda under 30 år, tror att det beror på en omorganisation som genomfördes under hösten.

– För att klara den var företaget tvunget att kalla in ledig personal. För många blev det mycket övertid. Därför är de höga lönerna inte särskilt förvånande, tycker Gabriel Jöngren.
– Men normalt sett ligger lönerna långt därifrån.

Det relativt höga löneläget och det faktum att man kan påverka sin lön gör att förbundsordförande Pontus Georgsson inte ser några större problem att hitta folk som vill jobba på bruken.

– Men det finns annat vid sidan om lönen som också är viktigt, säger han.

Han menar att industrin måste bli mer flexibel, framför allt i synen på ledigheter och möjligheterna att anpassa jobbet mer till den egna livssituationen.

Just lönen och skiftarbetet var det som en gång lockade honom själv till bruket i Skärblacka.

– Men skiftgången har också nackdelen att den sliter på kroppen. Det är därför vi både jobbar för att korta arbetstiden och hitta ”hälsosamma” skiftscheman.

– Jobbet kanske aldrig blir hälsosamt ur den här aspekten, men det kan bli bättre än i dag.

Med nya, unga medlemmar i ryggen, ser Pontus Georgsson framtiden an med stor tillförsikt.

– Men det gäller att arbetsgivarna kan möta de yngres behov och önskningar bättre än vad man hittills gjort.

28 800 kronor

är snittlönen för en arbetare i tillverkningsindustrin.
Källa: LO:s Lönerapport 2019.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Tio bruk över drömgränsen

Tio bruk över drömgränsen

Massabruket i Mönsterås betalar återigen de högsta lönerna i landet. Det visar Dagens Arbetes lönekartläggning för 2018.

Swedpaper fortsatt i topp i löneligan

Swedpaper fortsatt i topp i löneligan

Swedpaper i Gävle har de högsta lönerna i Pappers, och gapet mellan toppen och botten har ökat. Det visar Dagens Arbetes unika lönekartläggning för 2020. Se hur ditt bruk ligger till i löneligan.

Pappers: Svårt att förhandla under pandemin

Pappers: Svårt att förhandla under pandemin

Att kommunicera digitalt har sina fördelar. Men i en förhandling vill man helst träffas face-to-face, inte via skärm, tycker Pappers förhandlare.

Så är dagsformen på bruken

Så är dagsformen på bruken

Hitta din arbetsplats i årets genomgång av Sveriges pappersbruk.

Löneligan för pappers- och massabruk

Löneligan för pappers- och massabruk

Har du högre eller lägre lön än dina kollegor på grannbruken? Nu kan du för första gången se hur lönen utvecklats de senaste åren. För alla skiftformer.

Ingen fara – toapapperet görs som vanligt

Ingen fara – toapapperet görs som vanligt

Låt dig inte stressas av pappersbristen i butikerna. Produktionen på bruken rullar på som vanligt.

Oförändrat i lönetoppen

Oförändrat i lönetoppen

Även 2017 tjänade pappersarbetarna i Mönsterås mest i branschen, enligt DA:s unika kartläggning. Ytterligare tre bruk har numera en snittlön på över 30 000 kronor.

Kvinnor som vill uppåt

Kvinnor som vill uppåt

Kvinnor har svårt att nå de bäst betalda jobben, visar lönestatistik från Pappers som DA har bearbetat. Vi har träffat två kvinnor på Billerud Korsnäs Gävle som inte tvekar att sträva uppåt.

”Dubbelskift ska undvikas”

”Dubbelskift ska undvikas”

Arbetstidernas förläggning får aldrig tumma på hälso- och säkerhetsaspekterna. Det menar Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.