Industriarbetarnas tidning

Inkomsten kan bli lägre – men inte lönen

17 mars, 2020

Skrivet av

DA reder ut Kris i företaget men du får ändå behålla anställningen. Staten garanterar att du får över 90 procent av inkomsten, oavsett hur lite du arbetar. Så här fungerar den nya korttidspermitteringen.

Harald Gatu, reporter.

Varför införs korttidspermittering nu?

Därför att coronaviruset utlöst en plötslig och oförutsägbar kris i hela samhället. En tvärnit som inte är någon vanlig konjunkturnedgång. Det handlar om att få företag att övervintra och att företagen ska kunna behålla sin personal, inte minst viktigt när det börjar bli goda tider igen.

Hur mycket måste jag jobba?

Det ska din arbetsgivare och ditt lokala fack förhandla om. De måste komma överens. Dessutom måste det finnas ett avtal om korttidsarbete eller korttidspermittering mellan ditt fackförbund och arbetsgivarmotparten.

Men hur mycket kan min inkomst sänkas?

Under korttidspermitteringen får du alltid drygt 90 procent av din ordinarie lön. Oavsett hur lite du jobbar.

Ge exempel!

Sjunker din arbetstid med 20 procent, då sänks din inkomst med 4 procent: om du vanligtvis tjänar 30 000 kronor i månaden så blir inkomsten 28 800 kronor.

Men om arbetstiden sjunker ännu mer, ner till 40 procent av din ordinarie arbetstid, då sänks inkomsten med 6 procent. För dig som tjänar 30 000 kronor sjunker inkomsten till 28 200 kronor.

Om arbetstiden däremot minskas med hela 60 procent, då blir inkomsttappet 7,5 procent. Om du tjänar 30 000 kronor innebär det att inkomsten blir 27 750 kronor.

Vem betalar?

Du betalar ju en del genom att din inkomst sjunker. Arbetsgivaren betalar också en del. Men det är staten som tar den största kostnaden, tre fjärdedelar.

Vad är fördelen för mig?

Du har anställningen kvar trots att ditt företag hamnat i en djup kris. Dessutom får du en högre ersättning än vad a-kassan skulle ha gett.

Vad är fördelen för företaget?

Dels slipper företaget en del av lönekostnaderna i en tid när företaget inte drar in några pengar. Dels slipper man säga upp personal. I stället finns de anställda på plats den dag det vänder. Så var det inte efter finanskrisen 2009. Då fick företagen börja ringa runt till dem de hade sagt upp medan konkurrentländerna kunde köra igång direkt. Sverige var ganska ensamma i Europa med att inte ha någon form av subventionerat korttidsarbete.

Korttidsarbete införs i dag – staten tar hälften av lönekostnaden

Hur länge gäller den här nya korttidspermitteringen?

Året ut. Sedan gäller ett nytt, permanent system för korttidsarbete där ersättningsnivåerna är precis som här i korttidspermitteringen. Skillnaden är bara den att staten inte betalar lika mycket till det systemet.

Kan man säga att min lön sänks?

Nej. Men din inkomst sjunker, eftersom du går ner i arbetstid. Lönen däremot är ersättning för arbetad tid, alltså hur många kronor du får per timme. Med korttidspermittering sjunker arbetstiden, men din timförtjänst sänks inte. Snarare tvärtom. Det här är viktigt därför att kollektivavtalen inte medger en sänkning av lönen.

Från permittering till korttidsarbete

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

”Okej med korttidsarbete, bara lönetappet inte blir för stort”

”Okej med korttidsarbete, bara lönetappet inte blir för stort”

Många företag har infört korttidsarbete på grund av coronakrisen. DA frågade fyra industriarbetare: Är du beredd att gå ner i tid och inkomst för att säkra jobbet? 

Detta gäller vid korttidsarbete

Detta gäller vid korttidsarbete

Vad gäller vid utbildning, får man jobba mer än vad avtalet säger och hur snabbt kan korttidsarbetet blåsas av? DA har fått många frågor från er läsare – här är svaren.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

”Det blir svårt att få lönen  retroaktivt”

”Det blir svårt att få lönen retroaktivt”

De anställda på hustillverkaren Götenehus hoppas att företagets framgångar ska synas i lönekuverten, också i dem som redan har delats ut.

Anders Ferbe: Stora delar av industrin har kommit igång

Anders Ferbe: Stora delar av industrin har kommit igång

Många branscher har fortfarande gigantiska problem, enligt regeringens coronasamordnare Anders Ferbe. Däremot kan stora delar av industrin vara på väg att återhämta sig. I mars, två veckor efter att du hade utsetts till coronasamordnare, sa du att ”det känns som att jag har hållit på med det här i ett halvår”. Nu har du gjort […]

”Dags att planera för en omstart efter krisen”

”Dags att planera för en omstart efter krisen”

Akutstöden har varit nödvändiga, men vi måste vrida om så att insatserna framöver stöttar snabb återgång i arbete, skriver Klas Eklund, ordförande för omstartskommissionen.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

Trots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

”Hur var det med hedern och samvetet när krisstödet söktes”

”Hur var det med hedern och samvetet när krisstödet söktes”

Om du skickar in en ansökan om a-kassa måste du på heder och samvete intyga att du verkligen är arbetslös. Precis som företag som söker krisstöd intygar att de är i en djup ekonomisk kris, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

SKF-facket befarar varsel

SKF-facket befarar varsel

SKF delar hellre ut pengar till aktieägarna än att söka statligt stöd till permitteringar. Nu väntar varsel om uppsägningar, befarar facket.

Arbetsrätt Striden om las

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Blandade känslor för regeringens las-besked

Blandade känslor för regeringens las-besked

”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers ordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.