Industriarbetarnas tidning

”Alla vill inte vara med i facket”

16 juni, 2020

Skrivet av

Svenskt Näringsliv vill skrota dagens system med regionala skyddsombud och frikoppla lokala skyddsombud från facket. Enligt organisationens arbetsmiljöexpert Amelie Berg skulle det stärka det lokala skyddsarbetet.

Amelie Berg

Yrke: Jurist och arbetsmiljöexpert på Svenskt Näringsliv.

Från: Oxelösund.

Bor: Lidingö.

Aktuell: Arbetsmiljöexpert på Svenskt Näringsliv som föreslagit bättre möjligheter att frikoppla skyddsombud från facken och att ersätta RSO med ”oberoende arbetsmiljörådgivare”.

 

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Dagens Arbetsmiljö.

Ni är emot utökad tillträdesrätt för regionala skyddsombud. Varför då?

– Syftet med våra förslag är att stärka det lokala arbetsmiljöarbetet. Det saknas i dag lokala skyddsombud och det är svårt att få folk att ställa upp. Ett av problemen är att vi har ett arbetsmiljöarbete som baseras på att man måste vara medlem i facket. Vi tror inte på den modellen. Det är inte alla som vill vara med i facket i dag.

RSO arbetar dagligen med att försöka få fler lokala skyddsombud, är det inte det ni vill?

– Våra medlemsföretag berättar att det finns personer på arbetsplatser som vill bli skyddsombud trots att de inte är med i facket. Men att de fackliga organisationerna stoppar utnämningen eftersom de enligt lagen har företrädesrätt att utse lokala skyddsombud. Den företrädesrätten vill vi ta bort.

Enligt lagen är det redan i dag fullt möjligt för icke-fackliga att bli skyddsombud.

– Ja men det är skillnad på teori och praktik. Det vi hör är att fackliga organisationer säger att de här personerna inte har utsetts på ett korrekt sätt och då står den där arbetsplatsen där utan ett lokalt skyddsombud.

Behöver man skrota ett helt system om det finns enstaka exempel som ni är kritiska till?

– Jag är inte säker på att det finns en vilja att lösa det här problemet från den fackliga sidan. Det här händer väldigt ofta.

Har ni belägg för att det händer väldigt ofta?

– Det är det vi hör från våra medlemsföretag.

Forskare har undersökt systemet med RSO. I den forskningen visar inget att det här är ett problem som företagare upplever.

– Vi har 60 000 medlemsföretag och cirka 50 medlemsorganisationer där alla har ungefär en till två arbetsmiljöexperter som har fortlöpande kontakter med våra medlemsföretag. Det här är ett problem vi får höra om regelbundet.

I stället för RSO har ni föreslagit oberoende arbetsmiljörådgivare underställda Arbetsmiljöverket, varför?

– Det är en lösning som vi tycker att man borde utreda.

Hur ska inspektionsfrekvensen upprätthållas om staten ensamt tar över ansvaret?

– Inledningsvis borde man utreda om den statliga finansieringen använts kostnadseffektivt. Alla RSO arbetar inte heltid med arbetsmiljöarbete, de har en facklig förtroendeuppgift också. Men det är sådant som en utredning får titta på.

Hur ska ett lokalt skyddsombud utan facklig förankring våga ta konflikter utan en facklig organisation i ryggen?

– Huvudproblemet är att vi har ett system för arbetsmiljöarbete som baseras på att man måste vara medlem i facket. Vi behöver se över skyddet för personer som inte är med i facket, så att alla som vill bli skyddsombud kan känna trygghet.

5 kommentarer till “Alla vill inte vara med i facket

  • Oavsett vad hon säger, utestänger hon kunniga RSO att utföra de inspektioner som behövs i en bransch som inte är känd för ordning och reda. Vi har ett ökat antal dödsfall och hennes argument blir än mer obegripliga då det främst är utstationerade anställda i utländska företag som är oorganiserade och ofta med den sämsta arbetsmiljön och arbetsvillkor. Sv. Näringsliv vill inte ha insyn från facket hur illa det är ställt samtidigt som kriminalitet, ekonomisk brottslighet har högkonjunktur. Hennes argument är delsvis direkt usla för att nå den ordning och reda facket förespråkar och dessutom arrogant närmast hånfullt mot seriöst arbetande RSO.

  • det som jag tycker är mest fascinerande, är att mycket av argumenteringen går på, ”vi har hört”, istället för att presentera fakta. Delge faktabaserad information så kommer det nog komma fram att dem individer, som vill bli skyddsombud, men ej vill vara fackligt anslutna, går helt på arbetsgivarnas linje. Jag gillar inte tonen hos Amelie Berg här heller, när hon verkligen ger en ”vi och dem” stämpel genom hela texten! tragiskt att vi inte kommit längre!

  • Det är som att jag vill spela fotboll men inte vara medlem i klubben och gärna få alla klubbens rabatter och förmåner.

  • De enda de är ute efter är att försvaga skyddsombudens inflytande, för utan facket bakom ryggen kan de köra över skyddsombuden som det behagar. För vem som helst kan förstå att ensam mot ett företag är du inte stark,utan du hamnar i en väldigt utsatt position totalt i händerna på arbetsgivaren. Hon verkar inte någon verklighetsuppfattning om hur våra skyddsombud ute i verkligheten har det.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Saboterar ett bra system”

”Saboterar ett bra system”

LO-utredaren Sten Gellerstedt hävdar att Svenskt Näringslivs förslag om att skilja facket från skyddsombuden saboterar ett väl fungerande system, och reducerar skyddsombuden till ”ordningsmän för arbetsgivarna”.

Anklagelser om partiskhet upprör utredare

Anklagelser om partiskhet upprör utredare

Frågan om de regionala skyddsombuden har länge varit infekterad. Men när remissvaren på den senaste utredningen nu kommit in reagerar till och med utredarna på det hårda tonläget.

DA möter: Magnus Sverke om regionala skyddsombud

DA möter: Magnus Sverke om regionala skyddsombud

Systemet med regionala skyddsombud fungerar bra och bör utökas, har utredaren Magnus Sverke kommit fram till. Lyssna på intervjun och ett arbetsplatsbesök under en skyddsrond med ett regionalt skyddsombud i Västerås.

Tredje gången gillt för de regionala skydds­ombuden?

Regionala skyddsombud är en kostnadseffektiv verksamhet som ger stora vinster för samhället, säger utredaren Magnus Sverke som gästar podden DA möter.

”Skydds­ombudens framtid står på spel i valet”

”Skydds­ombudens framtid står på spel i valet”

Johan Danielsson (S): Både M och SD driver förslag som riskerar att vingklippa det lokala skyddsombudsarbetet.

Nära samarbete med regionala skyddsombud på takfabriken

Nära samarbete med regionala skyddsombud på takfabriken

På takfabriken i Västerås flyter samarbetet med fackets regionala skyddsombud. Maina Bejefalk önskar att hon även fick besöka arbetsplatser utan GS-medlemmar.

Var femte skyddsrond digital under pandemin

Var femte skyddsrond digital under pandemin

När många arbetsplatser inom industrin stängde för fysiska besök fick IF Metalls regionala skyddsombud ta till digitala verktyg. Var femte skyddsrond genomfördes digitalt förra året.

”Gå ut och se verkligheten, Svenskt Näringsliv”

”Gå ut och se verkligheten, Svenskt Näringsliv”

Förra året dog nästa 50 arbetare på våra arbetsplatser och 130 000 anmälningar om skador lämnades in. Att då komma med förslag som sätter oss arbetare i en ännu sämre sits är förödande, skriver det regionala skyddsombudet Claes Thim.

Ingen utökad tillträdesrätt för regionala skyddsombud

Ingen utökad tillträdesrätt för regionala skyddsombud

Regeringens förslag om att ge regionala skyddsombud rätt att komma in på arbetsplatser där facket inte har några medlemmar kommer att röstas ner. Flera partier går i dag samman för att stoppa förslaget.

Döds­olyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

Döds­olyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

Vad händer om arbetsmiljöombudet utsätts för trakasserier, eller inte kan begära skyddsstopp eller arbetsmiljöåtgärder? Det frågar Stefan Lindahl, regionalt skyddsombud på IF Metall, efter Svenskt Näringslivs förslag med arbetsmiljöombud istället för fackligt tillsatta regionala skyddsombud.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för facken för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.