Industriarbetarnas tidning

Arkivbilden: Full rulle i åttio år

1 juni, 2020

Skrivet av

71 PROCENT

Så mycket ökade försäljningen av toalettpapper i mars i år jämfört med samma månad förra året, visar siffror från Svensk dagligvaruhandel.

 

4,5 KILO

Så mycket toapapper per person och år förbrukar genomsnittssvensken, enligt en uträkning som Skogssverige har gjort. En normalstor gran eller tall täcker behovet för drygt 33 svenskar under ett år.

Kapat och klart. Är rullarna tillräckligt raka och fina? Det hade Ella Fredriksson (till höger i bild) och hennes finska kollega till uppgift att kontrollera vid konverteringsavdelningen på Lilla Edets pappersbruk under det ekonomiska glansåret 1963.

Ella arbetade tvåskift och hade en timlön på ungefär 4,70 kronor. Det var några tioöringar mindre än vad hennes manliga kollegor fick, eftersom man fortfarande tillämpade särskilda kvinnolöner på den tiden.

Lilla Edet var först i Sverige med att tillverka toalettpapper. Året var 1940 – samma år som Nazi-Tyskland invaderade Norge och Danmark – och initiativet togs av brukschefen Olle Haeger som under sina många resor till USA hade tagit intryck av det helt flis- och stickfria dasspapperet som nyligen hade börjat fabriceras där.

Strax efter lanseringen av toapapperet började det västgötska bruket även tillverka hushållspapper. På rulle – det också.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Varde juleljus

Varde juleljus

Liljeholmens stearinfabrik i Danvikstull på Södermalm i Stockholm, 1926. De största julljusen måste hängas upp då de ska poleras.

Paus på propellern

Paus på propellern

Vi bjuder på en arkivbild från 1946, som faktiskt kan fara med viss osanning.

En sommar i Småland

En sommar i Småland

Arkivbilden Torsten Ullmans verkstadsfabrik i småländska Moheda 1974. Det är den 22 juli 1974. En måndag.Inne på Torsten Ullmans verkstadsfabrik i småländska Moheda sitter studenten Inga-Lill Axelsson på en stol och arbetar framför en av fabrikens pelarborrmaskiner. Hon hade fått sommarjobb här. Det är oklart när Inga-Lill Axelsson ansökte om sommarjobbet, men troligtvis under vårkanten […]

Kost, logi – och jobb

Kost, logi – och jobb

Folkets hus i Skönsberg, Sundsvall 1951. Urhi Karlsson får sig en tallrik spenatsoppa serverad av Helga Rödén.

De fixade tändstickorna

De fixade tändstickorna

Tändstickor hade alla på den här tiden Och på Vänersborgs Tändsticksfabrik visste arbetarna hur stora stockar asp skulle göras om till små små stickor.

Skift med tangenter

Skift med tangenter

I den gamla ”Halda-fabriken”, strax intill Mörrums­ån, började man tillverka skrivmaskiner redan 1896. 1959 exporterade man till långt över hundra länder.

Telefonen som skulle hålla i 40 år

Telefonen som skulle hålla i 40 år

Det är sommaren 1978 och
knapptelefonen Diavox har precis börjat serietillverkas vid LM Ericssons gamla fabrik på Ölandsgatan i Karlskrona.

Världens lek

Världens lek

Barnens spontana och oförställda glädje när han bad dem visa upp sina favoritleksaker fångade fotografen Gabriele Galimberti. Men bilderna blir också till en dokumentation av skilda uppväxtvillkor.

Klart för dagen

Klart för dagen

Kockan är 15:47 på Nimoverken i Hova.

Ingen stress!

Ingen stress!

Ögonblicket Klockan är 13.43 på Karl Hedin i Laxå.

DA granskar skuggsamhället

Sverige har ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. De arbetar för löner långt under de som svenska arbetare skulle acceptera och är mycket utsatta.

Stats­ministerns städerska: Den som pratar förlorar jobbet

Städerskans arbetsliv innan hon kom till statsministerns villa kantas av skällsord, hot och oärliga chefer. Här är hennes version. Om hur det är att jobba som papperslös i Sverige.

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

Kvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

Här är delegationen som ska stoppa brott i arbetslivet

Ola Pettersson, chefsekonom på LO, blir ordförande för regeringens satsning mot arbetslivskriminalitet. I dag presenterade arbetsmarknadsministern delegationen.  

Arbetsgivaren som ville vara laglig

Anto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.