”Det blir svårt att få lönen retroaktivt”

Avtal 2020 Trots att coronaviruset har slagit hårt mot industrin, går hustillverkaren Götenehus bättre än på länge. Nu hoppas de anställda att det ska synas i lönekuverten, också i dem som redan har delats ut.

Få drabbade av covid-19 på Götenehus

Götenehus tillverkar planelement- och volymhus i företagets fabrik i Götene på Skaraborgsslätten. Här har företaget funnits sedan 1931.

98 anställda arbetar i produktionen, varav tio är bemanningsanställda. 28 500 kronor tjänar de som är fullbetalda.

Företaget har klarat coronakrisen bättre än många andra industriföretag.
Endast ett fåtal anställda har blivit sjuka i covid-19 och produktionen är i gång
som vanligt.

Vid den här tiden på året skulle löneökningarna redan ha varit färdigförhandlade och utbetalda. Men på grund av coronaviruset valde fack och arbetsgivare att förlänga avtalen. De nya lönerna som skulle ha gällt från den 1 april uteblev. I år ställs alltså förhandlarna inför en ovanlig fråga: Vad ska vi göra med de förlorade månaderna?

– Det är klart att det svider. Vi får väl räkna med att det inte blir någon höjning i år, utan att de tar nya tag i vår. Jag brukar säga att vi tappar drygt 600 spänn. Men det är väl bättre än att bli arbetslös, säger Magnus Andersson, anställd på Götenehus, och konstaterar:
– Att hävda att vi ska ha lön retroaktivt, det kommer inte att inträffa.

Götenehus i västsvenska Götene har klarat krisen bättre än många andra industriföretag. I början av året räknade de med att krisen skulle drabba också dem. Så blev det aldrig, i stället har de anställda i produktionen haft fullt upp.

– Vi var i en fas innan krisen där vi höll på att takta upp produktionen. Det pausade vi för att se vart krisen skulle ta vägen. Men därefter har vi taktat upp produktionen igen för att möta den ökade efterfrågan, säger produktionschefen Nicklas Svensson.

Vi har sålt mer än någonsin. Så vi borde ha en ”coronahöjning”.

Mattias Pettersson, anställd på Götenehus.

Även om företaget går bra, finns en förståelse bland de anställda för att årets löneökningar har dröjt, säger ordföranden för den lokala GS-klubben, Stefan Thorstensson. De centrala löneförhandlingarna ska vara klara den 1 november, sedan tar de lokala vid.

– Oavsett vad det blir centralt, försöker vi alltid få lite mer lokalt. Ibland lyckas vi, ibland inte. Men jag tror personligen att det kan vara svårt att få lön retroaktivt i och med att man har förlängt avtalet, säger Stefan Thorstensson.

Inne i fabriken skiljer sig åsikterna åt, en del har förståelse för att löneökningarna kanske inte kommer att betalas ut retroaktivt, andra tycker att företaget har råd med det.

– Vi trodde att efterfrågan skulle störtdyka. Men det har snarare varit tvärtom, säger Håkan Beijer som har jobbat på Götenehus sedan 70-talet.

Han ogillar att löneökningarna har dröjt.

– Det tycker jag är skit, det hade de kunnat lösa ändå. Nu finns det en risk att vi tappar en årshöjning.

I en annan del av fabriken spikar Mattias Pettersson yttervägg.

– Vi har inte haft någon större påverkan av corona på det här företaget. Det har gått bättre än vanligt. Vi har sålt mer än någonsin. Så vi borde ha en ”coronahöjning”, säger han.

Per-Olof Sjöö:
”Vi har inte släppt den frågan”

Krav från 1 april. Många GS-medlemmar undrar hur det blir med de uteblivna löneökningarna. Kommer de att kompenseras för de förlorade månaderna?

– Det blir en förhandlingsfråga, exakt hur det kommer att se ut vet jag inte. Vad vi är överens om är att vi går in med att våra krav gäller från den 1 april. Vi har inte släppt den frågan, säger GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Industriarbetsgivarna har tidigare sagt att de har svårt att se något utrymme för höjda löner i år, och Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl har sagt att han inte utesluter ett nollbud i årets avtalsrörelse. Där håller facken, som väntat, emot.

– Jag tycker att det är farligt om parterna inom industrin, som också ska hitta ett avtal som normerar hela arbetsmarknaden, tittar alltför mycket på läget just nu. Vi måste ta spjärn mot framtiden och se hur viktigt det är med en lönebildning som stabiliserar arbetsmarknaden, säger Per-Olof Sjöö.

Rasmus Lygner