Industriarbetarnas tidning

”Det blir svårt att få lönen retroaktivt”

1 oktober, 2020

Skrivet av

Avtal 2020 Trots att coronaviruset har slagit hårt mot industrin, går hustillverkaren Götenehus bättre än på länge. Nu hoppas de anställda att det ska synas i lönekuverten, också i dem som redan har delats ut.

Få drabbade av covid-19 på Götenehus

Götenehus tillverkar planelement- och volymhus i företagets fabrik i Götene på Skaraborgsslätten. Här har företaget funnits sedan 1931.

98 anställda arbetar i produktionen, varav tio är bemanningsanställda. 28 500 kronor tjänar de som är fullbetalda.

Företaget har klarat coronakrisen bättre än många andra industriföretag.
Endast ett fåtal anställda har blivit sjuka i covid-19 och produktionen är i gång
som vanligt.

Vid den här tiden på året skulle löneökningarna redan ha varit färdigförhandlade och utbetalda. Men på grund av coronaviruset valde fack och arbetsgivare att förlänga avtalen. De nya lönerna som skulle ha gällt från den 1 april uteblev. I år ställs alltså förhandlarna inför en ovanlig fråga: Vad ska vi göra med de förlorade månaderna?

– Det är klart att det svider. Vi får väl räkna med att det inte blir någon höjning i år, utan att de tar nya tag i vår. Jag brukar säga att vi tappar drygt 600 spänn. Men det är väl bättre än att bli arbetslös, säger Magnus Andersson, anställd på Götenehus, och konstaterar:
– Att hävda att vi ska ha lön retroaktivt, det kommer inte att inträffa.

Götenehus i västsvenska Götene har klarat krisen bättre än många andra industriföretag. I början av året räknade de med att krisen skulle drabba också dem. Så blev det aldrig, i stället har de anställda i produktionen haft fullt upp.

– Vi var i en fas innan krisen där vi höll på att takta upp produktionen. Det pausade vi för att se vart krisen skulle ta vägen. Men därefter har vi taktat upp produktionen igen för att möta den ökade efterfrågan, säger produktionschefen Nicklas Svensson.

Vi har sålt mer än någonsin. Så vi borde ha en ”coronahöjning”.

Mattias Pettersson, anställd på Götenehus.
”Götenehus har inte påverkats alls av coronakrisen”, säger Magnus Andersson. Foto: David Lundmark

Även om företaget går bra, finns en förståelse bland de anställda för att årets löneökningar har dröjt, säger ordföranden för den lokala GS-klubben, Stefan Thorstensson. De centrala löneförhandlingarna ska vara klara den 1 november, sedan tar de lokala vid.

– Oavsett vad det blir centralt, försöker vi alltid få lite mer lokalt. Ibland lyckas vi, ibland inte. Men jag tror personligen att det kan vara svårt att få lön retroaktivt i och med att man har förlängt avtalet, säger Stefan Thorstensson.

Inne i fabriken skiljer sig åsikterna åt, en del har förståelse för att löneökningarna kanske inte kommer att betalas ut retroaktivt, andra tycker att företaget har råd med det.

– Vi trodde att efterfrågan skulle störtdyka. Men det har snarare varit tvärtom, säger Håkan Beijer som har jobbat på Götenehus sedan 70-talet.

Han ogillar att löneökningarna har dröjt.

– Det tycker jag är skit, det hade de kunnat lösa ändå. Nu finns det en risk att vi tappar en årshöjning.

I en annan del av fabriken spikar Mattias Pettersson yttervägg.

– Vi har inte haft någon större påverkan av corona på det här företaget. Det har gått bättre än vanligt. Vi har sålt mer än någonsin. Så vi borde ha en ”coronahöjning”, säger han.


Per-Olof Sjöö:
”Vi har inte släppt den frågan”

Krav från 1 april. Många GS-medlemmar undrar hur det blir med de uteblivna löneökningarna. Kommer de att kompenseras för de förlorade månaderna?

Per-Olof Sjöö, GS-fackets ordförande. Foto: David Lundmark

– Det blir en förhandlingsfråga, exakt hur det kommer att se ut vet jag inte. Vad vi är överens om är att vi går in med att våra krav gäller från den 1 april. Vi har inte släppt den frågan, säger GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Industriarbetsgivarna har tidigare sagt att de har svårt att se något utrymme för höjda löner i år, och Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl har sagt att han inte utesluter ett nollbud i årets avtalsrörelse. Där håller facken, som väntat, emot.

– Jag tycker att det är farligt om parterna inom industrin, som också ska hitta ett avtal som normerar hela arbetsmarknaden, tittar alltför mycket på läget just nu. Vi måste ta spjärn mot framtiden och se hur viktigt det är med en lönebildning som stabiliserar arbetsmarknaden, säger Per-Olof Sjöö.

Rasmus Lygner

Det här handlar årets avtalsrörelse om

På grund av coronakrisen sköts årets avtalsrörelse upp, men många av vårens frågor kvarstår. Före den första november måste fack och arbetsgivare vara överens. Det här är vad de bråkar om:

  1. Arbetstiden. Arbetsgivarna vill ha mer flexibilitet och större inflytande över hur mycket och när de anställda arbetar. Facken har olika krav, men förenas i motkravet att de vill öka medlemmarnas inflytande över arbetstiden.
  2. Arbetsmiljön. Facken kräver bättre arbetsanpassning och rehabilitering av sjukskrivna. I dag riskerar sjuka eller skadade medlemmar att sägas upp, enligt facken.
  3. Avtalspensionerna. Om du har kollektivavtal betalar arbetsgivaren in pengar till din tjänstepension, men bara om du har fyllt 25 år. LO vill ta bort eller sänka 25-årsgränsen. De vill också att premierna ska betalas in varje månad, och inte som nu en gång om året.
  4. Ingångslönerna. Arbetsgivarna vill se lägre ingångslöner, medan facken kräver att de höjs lika mycket som alla andra löner.
  5. Löneökningarna. Facken inom industrin står fast vid vårens krav på löneökningar på 3 procent, medan Pappers fortsatt kräver 4 procent. Industriarbetsgivarna är tveksamma och Svenskt näringslivs vice vd Mattias Dahl har sagt att han inte utesluter ett nollbud.
  6. ”De förlorade månaderna.” Årets avtalsrörelse sköts upp och nuvarande avtal förlängdes, alltså förlorade de anställda ett par månaders löneökningar. Nu är frågan hur de ska kompenseras. Ska löneökningarna betalas ut retroaktivt, som en engångssumma eller inte alls?

31 oktober

går de nuvarande kollektivavtalen ut. Egentligen gick många ut den sista mars, men eftersom coronakrisen gjorde det ekonomiska läget mycket svårbedömt i våras, valde fack och arbetsgivare att förlänga avtalen.

Förhandlingarna återupptogs den 1 oktober. Facken står kvar vid sitt lönekrav på 3 procent.

En kommentar till “Det blir svårt att få lönen retroaktivt

  • Att släppa den retroaktiva höjningen vore att försämra avtalet som gick ut i april. Jag anser att det vore ett svek att vika ned sej på den punkten. När facken var hyggliga och sköt på avtalets utgång, så svarar de med ett nollbud. Pengarna finns och en löneförhöjning ger lite framtidstro. Mera i plånboken ökar konsumtionen och gynnar företagen.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Irritation över Holmens extra utdelning

Irritation över Holmens extra utdelning

En halv miljard i extra utdelning ska kompensera aktieägarna för förra årets halverade utdelning. Samtidigt blir de anställda utan kompensation för uteblivna löneökningar 2020.

Enkät: Så tycker vi om industriavtalet

Enkät: Så tycker vi om industriavtalet

Avtalet landade ok utifrån omständigheterna. Det säger tre industriarbetare Dagens Arbete pratat med.

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”Något litet extra borde man väl kunna få”

”Något litet extra borde man väl kunna få”

Förra året gav kollektivavtalen inga lönehöjningar alls. Nu förhandlar många fackklubbar för att få ut lite extra som kompensation för hög inflation och rusande bränslepriser.

Prispress driver fusk med löner i skogen

Prispress driver fusk med löner i skogen

Skogsbolagens prispress tvingar entreprenörerna att fiffla med lönerna. Adam från Polen har aldrig blivit så lurad som när han kom till Sverige för att plantera träd.

Avtalet i hamn – i ett svårt läge

Att det trots allt blev en reallöneökning ser jag som ett styrkebesked för svenska modellen, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Låglöne­satsningen kan bli stridsfråga

Låglöne­satsningen kan bli stridsfråga

Fack och arbetsgivare är inte överens om hur satsningen ska beräknas.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

DA granskar skuggsamhället

Åtal mot bolaget som städade hos statsministern

Åtal mot bolaget som städade hos stats­ministern

Företagaren som anlitat svart arbetskraft för att städa Magdalena Anderssons villa, åtalas för brott mot utlänningslagen. Städerskan Chilo kommenterar: ”Nyheten gör mig glad, äntligen skipas rättvisa.”

Facket: Bolaget som städade hos stats­ministern är ökänt

Facket: Bolaget som städade hos stats­ministern är ökänt

Statsministerns städerska fick svarta pengar direkt av ägaren till städbolaget. Hans tidigare firma är dömd för ekonomisk brottslighet och han själv är ökänd hos facket som en oseriös aktör.

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Bland underentreprenörerna i Projekt Rosenbad finns ett stort städbolag som bryter mot lag och avtal. Anställda vittnar om hemska arbetsförhållanden.

Vi städar Sverige – utanför lagen

Vi städar Sverige – utanför lagen

Dagens Arbete fortsätter granskningen av Sveriges laglösa arbetsliv där kriminella bolag mjölkar staten på miljarder.
Det är valår och vi lyfter människorna som städar vårt land, från verkstadsgolv till statsministerns villa.

LO-ordföranden: Facken larmar om fusk – men myndigheterna gör ingenting

LO-ordföranden: Facken larmar om fusk – men myndigheterna gör ingenting

Kan fackförbunden göra mer för att få bukt med skuggsamhället? Nu svarar LO-ordföranden Susanna Gideonsson på kritiken. ”När allt ser bra ut på papperet måste vi ha någon som slår larm”, säger hon.

Arbetslivs­kriminalitet: Kollektivavtal ingen garanti för schysta villkor

Arbetslivs­kriminalitet: Kollektivavtal ingen garanti för schysta villkor

Till Syndikalisterna söker sig människor i hopp om att få ut löner som deras arbetsgivare struntat i att betala. Flera har försökt få hjälp av de LO-förbund som finns på arbetsplatsen, men utan resultat.

Så ska Sverige få kontroll över fusket i arbetslivet

Så ska Sverige få kontroll över fusket i arbetslivet

Genom regionala ”Akrim-center”, liknande dem i Norge, vill regeringen städa upp på svensk arbetsmarknad.

”Hela branscher korrumperas”

”Hela branscher korrumperas”

Grov brottslighet, människohandel och modernt slaveri – kriminaliteten är omfattande på svensk arbetsmarknad. Nu krävs förändringar på en rad områden, säger Ola Pettersson, ordförande i Delegationen mot arbetslivskriminalitet. 

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

”När vi följer pengarna så ser vi att ersättning betalas ut, men sen går tillbaka igen. Arbetarna har alltså inte fått behålla pengarna”, säger Skatteverkets samordnare Nina Blomkvist.

De jobbade med syra utan skyddskläder

De jobbade med syra utan skyddskläder

Städarnas berättelser: Monika, Milan och Boris städar livsmedelsindustrin och vittnar om en vardag fylld av rädsla i arbetet hos kriminella bolag.

Så har skugg­samhället vuxit fram

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.