Industriarbetarnas tidning

”Det blir svårt att få lönen retroaktivt”

1 oktober, 2020

Skrivet av

Avtal 2020 Trots att coronaviruset har slagit hårt mot industrin, går hustillverkaren Götenehus bättre än på länge. Nu hoppas de anställda att det ska synas i lönekuverten, också i dem som redan har delats ut.

Få drabbade av covid-19 på Götenehus

Götenehus tillverkar planelement- och volymhus i företagets fabrik i Götene på Skaraborgsslätten. Här har företaget funnits sedan 1931.

98 anställda arbetar i produktionen, varav tio är bemanningsanställda. 28 500 kronor tjänar de som är fullbetalda.

Företaget har klarat coronakrisen bättre än många andra industriföretag.
Endast ett fåtal anställda har blivit sjuka i covid-19 och produktionen är i gång
som vanligt.

Vid den här tiden på året skulle löneökningarna redan ha varit färdigförhandlade och utbetalda. Men på grund av coronaviruset valde fack och arbetsgivare att förlänga avtalen. De nya lönerna som skulle ha gällt från den 1 april uteblev. I år ställs alltså förhandlarna inför en ovanlig fråga: Vad ska vi göra med de förlorade månaderna?

– Det är klart att det svider. Vi får väl räkna med att det inte blir någon höjning i år, utan att de tar nya tag i vår. Jag brukar säga att vi tappar drygt 600 spänn. Men det är väl bättre än att bli arbetslös, säger Magnus Andersson, anställd på Götenehus, och konstaterar:
– Att hävda att vi ska ha lön retroaktivt, det kommer inte att inträffa.

Götenehus i västsvenska Götene har klarat krisen bättre än många andra industriföretag. I början av året räknade de med att krisen skulle drabba också dem. Så blev det aldrig, i stället har de anställda i produktionen haft fullt upp.

– Vi var i en fas innan krisen där vi höll på att takta upp produktionen. Det pausade vi för att se vart krisen skulle ta vägen. Men därefter har vi taktat upp produktionen igen för att möta den ökade efterfrågan, säger produktionschefen Nicklas Svensson.

Vi har sålt mer än någonsin. Så vi borde ha en ”coronahöjning”.

Mattias Pettersson, anställd på Götenehus.
”Götenehus har inte påverkats alls av coronakrisen”, säger Magnus Andersson. Foto: David Lundmark

Även om företaget går bra, finns en förståelse bland de anställda för att årets löneökningar har dröjt, säger ordföranden för den lokala GS-klubben, Stefan Thorstensson. De centrala löneförhandlingarna ska vara klara den 1 november, sedan tar de lokala vid.

– Oavsett vad det blir centralt, försöker vi alltid få lite mer lokalt. Ibland lyckas vi, ibland inte. Men jag tror personligen att det kan vara svårt att få lön retroaktivt i och med att man har förlängt avtalet, säger Stefan Thorstensson.

Inne i fabriken skiljer sig åsikterna åt, en del har förståelse för att löneökningarna kanske inte kommer att betalas ut retroaktivt, andra tycker att företaget har råd med det.

– Vi trodde att efterfrågan skulle störtdyka. Men det har snarare varit tvärtom, säger Håkan Beijer som har jobbat på Götenehus sedan 70-talet.

Han ogillar att löneökningarna har dröjt.

– Det tycker jag är skit, det hade de kunnat lösa ändå. Nu finns det en risk att vi tappar en årshöjning.

I en annan del av fabriken spikar Mattias Pettersson yttervägg.

– Vi har inte haft någon större påverkan av corona på det här företaget. Det har gått bättre än vanligt. Vi har sålt mer än någonsin. Så vi borde ha en ”coronahöjning”, säger han.


Per-Olof Sjöö:
”Vi har inte släppt den frågan”

Krav från 1 april. Många GS-medlemmar undrar hur det blir med de uteblivna löneökningarna. Kommer de att kompenseras för de förlorade månaderna?

Per-Olof Sjöö, GS-fackets ordförande. Foto: David Lundmark

– Det blir en förhandlingsfråga, exakt hur det kommer att se ut vet jag inte. Vad vi är överens om är att vi går in med att våra krav gäller från den 1 april. Vi har inte släppt den frågan, säger GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Industriarbetsgivarna har tidigare sagt att de har svårt att se något utrymme för höjda löner i år, och Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl har sagt att han inte utesluter ett nollbud i årets avtalsrörelse. Där håller facken, som väntat, emot.

– Jag tycker att det är farligt om parterna inom industrin, som också ska hitta ett avtal som normerar hela arbetsmarknaden, tittar alltför mycket på läget just nu. Vi måste ta spjärn mot framtiden och se hur viktigt det är med en lönebildning som stabiliserar arbetsmarknaden, säger Per-Olof Sjöö.

Rasmus Lygner

Det här handlar årets avtalsrörelse om

På grund av coronakrisen sköts årets avtalsrörelse upp, men många av vårens frågor kvarstår. Före den första november måste fack och arbetsgivare vara överens. Det här är vad de bråkar om:

  1. Arbetstiden. Arbetsgivarna vill ha mer flexibilitet och större inflytande över hur mycket och när de anställda arbetar. Facken har olika krav, men förenas i motkravet att de vill öka medlemmarnas inflytande över arbetstiden.
  2. Arbetsmiljön. Facken kräver bättre arbetsanpassning och rehabilitering av sjukskrivna. I dag riskerar sjuka eller skadade medlemmar att sägas upp, enligt facken.
  3. Avtalspensionerna. Om du har kollektivavtal betalar arbetsgivaren in pengar till din tjänstepension, men bara om du har fyllt 25 år. LO vill ta bort eller sänka 25-årsgränsen. De vill också att premierna ska betalas in varje månad, och inte som nu en gång om året.
  4. Ingångslönerna. Arbetsgivarna vill se lägre ingångslöner, medan facken kräver att de höjs lika mycket som alla andra löner.
  5. Löneökningarna. Facken inom industrin står fast vid vårens krav på löneökningar på 3 procent, medan Pappers fortsatt kräver 4 procent. Industriarbetsgivarna är tveksamma och Svenskt näringslivs vice vd Mattias Dahl har sagt att han inte utesluter ett nollbud.
  6. ”De förlorade månaderna.” Årets avtalsrörelse sköts upp och nuvarande avtal förlängdes, alltså förlorade de anställda ett par månaders löneökningar. Nu är frågan hur de ska kompenseras. Ska löneökningarna betalas ut retroaktivt, som en engångssumma eller inte alls?

31 oktober

går de nuvarande kollektivavtalen ut. Egentligen gick många ut den sista mars, men eftersom coronakrisen gjorde det ekonomiska läget mycket svårbedömt i våras, valde fack och arbetsgivare att förlänga avtalen.

Förhandlingarna återupptogs den 1 oktober. Facken står kvar vid sitt lönekrav på 3 procent.

En kommentar till “Det blir svårt att få lönen retroaktivt

  • Att släppa den retroaktiva höjningen vore att försämra avtalet som gick ut i april. Jag anser att det vore ett svek att vika ned sej på den punkten. När facken var hyggliga och sköt på avtalets utgång, så svarar de med ett nollbud. Pengarna finns och en löneförhöjning ger lite framtidstro. Mera i plånboken ökar konsumtionen och gynnar företagen.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Irritation över Holmens extra utdelning

Irritation över Holmens extra utdelning

En halv miljard i extra utdelning ska kompensera aktieägarna för förra årets halverade utdelning. Samtidigt blir de anställda utan kompensation för uteblivna löneökningar 2020.

Enkät: Så tycker vi om industriavtalet

Enkät: Så tycker vi om industriavtalet

Avtalet landade ok utifrån omständigheterna. Det säger tre industriarbetare Dagens Arbete pratat med.

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

En magisk gräns spräcktes – men osäkerheten består

En magisk gräns spräcktes – men osäkerheten består

Vi kan komma överens – även när det blåser kallt. Kanske är det det viktigaste budskapet från både fack och arbetsgivare, skriver Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Inte missnöjd, men man hoppas ju alltid på mer”

”Inte missnöjd, men man hoppas ju alltid på mer”

Lite klent, faktiskt nöjd, ett år för långt. Det är några av reaktionerna på helgens avtal.

Mörk tid väntar trähusföretagen

Mörk tid väntar trähusföretagen

Inbromsningen i trähusbranschen fortsätter. Efter en tuff höst lades flera stora varsel i januari. Nu flaggar arbetsgivarna för ännu bistrare tider det kommande året.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

”Det var en strid värd att ta”

”Det var en strid värd att ta”

Lön varannan vecka eller en gång i månaden? På Älvsbyhus har det pågått hårda förhandlingar under flera år. För de anställda handlar det om principer – att det som står i avtalet ska gälla och att företaget inte kan göra hur det vill.

DA granskar sprängdåden

Dagens Arbete avslöjar hur kriminella lätt kan smuggla ut stora mängder sprängmedel från byggarbetsplatser. Kontroll och tillsyn brister. Och dömda kan fortsätta spränga.

Stulet: Halvt ton sprängmedel

Mer än ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser i Sverige. Det visar Dagens Arbetes granskning.

Dagens Arbete granskar sprängdåden

Dagen Arbete har tagit reda på var sprängmedlet som används vid sprängdåden kommer ifrån. Över ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Här sammanfattar vi granskningen.

Frågorna om sprängdåden som regeringen inte vill svara på

När Dagens Arbete vill ställa frågor om sprängdåden till justitieminister Gunnar Strömmer (M) bollas vi vidare och får mejlsvar utan möjlighet till följdfrågor. Här är alla frågor vi hade velat få svar på.

S: ”Kan finnas anledning att se över lagen”

Efter Dagens Arbetes granskning av sprängdåden öppnar Socialdemokraterna upp för en översyn av lagen om hantering av sprängmedel.

Larmet: Byggdynamit kan användas i terrordåd

”Sprängmedel är terroristernas favoritvapen. Därför är det angeläget att få stopp på stölderna av byggdynamit”, säger sprängmedelsexperten Bo Janzon. 

”Man undrar ju hur mycket sprängmedel som är i omlopp”

Det som förvånade journalisterna David Lundmark och Johanna Edström mest när de granskade hur mycket sprängmedel som är på drift, är att sprängmedel är så pass billigt – och politikerna inte gjort mer för att täppa till alla luckorna i lagen. 

Sprängkort dras inte in för dömda brottslingar

Personer som dömts för grova brott får inte sitt sprängkort indraget.
Dagens Arbetes granskning visar att de som ansvarar för sprängkorten inte får veta om någon döms för brott.

Företag spränger utan tillstånd

Trots indragna tillstånd kan företag fortsätta spränga. Dagens Arbetes granskning visar hur lätt det är för företag att strunta i myndighetens beslut.