LO-projekt ska stärka facken och arbetsmiljöarbetet
Maktbalansen på arbetsplatserna har starkt förskjutits mot arbetsgivarsidan de senaste årtiondena, säger Carola Löfstrand. Hon håller i LO:s program ”Det goda arbetet i en ny tid”.
Industriarbetarnas tidning
20 oktober, 2020
Skrivet av Johanna Edström
I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.
Från början var aldrig tanken att någon skulle arbeta heltid med arbetsmiljömål. Men Lotten Loberg upptäckte snabbt att tid var vad som krävdes. Sällan tar ett ärende mindre än ett år utan kan spänna över ett till fem år.
– Vittnen hinner glömma, bevis är alltid färskvara, och utredningarna kan växa och bli svåröverskådliga.
Ålder: 65 år.
Bor: Lund.
Familj: Make och två vuxna barn.
Yrke: Arbetat i 23 år som kammaråklagare specialiserad på arbetsmiljömål vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål.
I våras gick hon i pension.
I ett arbetsmiljömål måste en hel kedja av orsakssamband hålla ihop för att man ska kunna bevisa brottet. Åklagaren måste hitta den person som har ett skyddsansvar, sedan slå fast att den brutit mot något i arbetsmiljölagstiftningen och att det är bristen i arbetsmiljön som orsakat skada. Arbetsmiljöbrottet är heller inte alltid begränsat i tid och rum, att inte ha riskbedömt kan ha pågått en lång tid och under ledning av flera chefer.
Hur viktiga är skyddsombuden i ditt arbete?
– Skyddsombuden kan vara avgörande i mitt arbete. Jag har alltid sett till att få höra skyddsombuden och se protokoll från skyddsombud, säger hon och nämner ett fall i Skåne där en man omkom på sin arbetsplats.
Då hade ett regionalt skyddsombud besökt arbetsplatsen redan ett par år innan olyckan och påtalat brister.
– Det hade stor betydelse för att det blev en fällande dom och att vi kunde visa på orsakssamband mellan brister i arbetsmiljön och den skada som olyckan medfört, säger Lotten Loberg.
Men när det gäller psykosocial arbetsmiljö är det svårt att få någon dömd för arbetsmiljöbrott. I dag finns inte en enda fällande dom.
– Det är komplicerat med bevisning i sådana ärenden. Jag har inte lyckats. De är fruktansvärt svåra att driva. Man måste bland annat kunna visa på en uttrycklig brist och att det faktiskt orsakat en sjukdom.
Genom åren har hennes ärenden handlat om allt från felmonterade verktyg till dödsolyckor. Och i yrket har hon tagit del av flera tragedier.
– Dödsolyckor är så klart fruktansvärt, när någon går till jobbet och inte kommer hem och det kanske hade kunnat undvikas. Men även mindre allvarliga fall stannar hos en, som till exempel när någon förlorar ett finger, då man vet att olyckan blir helt avgörande för personens liv.
– Det är nödvändigt att distansera sig för att orka fortsätta arbeta med nya olyckor.
I våras gick hon i pension. Nu arbetar ingen heltid med arbetsmiljöbrott. Trots det är hon inte orolig för att arbetsmiljöbrott inte kommer att prioriteras.
– Ingen åklagare kommer jobba enbart med arbetsmiljöbrotten utan nu arbetar åklagarna på enheten både med miljö- och arbetsmiljömål.
Samarbetet mellan Arbetsmiljöverket, polisen och åklagarna har också under åren blivit bättre och media intresserar sig mer för arbetsmiljöbrott, menar hon.
– Jag upplever att det nu väcks fler åtal som leder till fällande dom och jag tror att det kommer att fortsätta så.
Artikeln är tidigare publicerad i Dagens Arbetsmiljö.