Industriarbetarnas tidning

Inga extra pengar till Pappers

3 november, 2020 - 14:04

Skrivet av Anna Julius Pontus Ohlin Rasmus Lygner

Pappers var nära att gå ut i konflikt, men gav till slut upp kampen om högre löneökningar. I dag tecknade förbundet ett avtal som liknar övriga industrins.

– Det är ingen som är glad åt det här, säger ordförande Pontus Georgsson.

5,4 procent på 29 månader, så ser Pappers nya avtal ut. Förbundet gick ut hårt i början av avtalsrörelsen och krävde löneökningar på 4 procent på ett år, mot LO-samordningens 3 procent. Men i slutändan fick man ändå inte mer än övriga industrin, som satte det normerande märket i söndags med sitt löneavtal som är snarlikt Pappers.

Pontus Georgsson. Foto: David Lundmark.

– Till skillnad från de som har satt märket tycker vi att det är alldeles för dåligt.

Enligt Pappers ordförande Pontus Georgsson var förbundet på gränsen att varsla om konflikt. In i det sista stod det och vägde.

– Vi var väldigt nära. Vi hade planerat och förberett.

Det som avgjorde var det osäkra läget med covid i omvärlden.

– Att i det läget gå ut i konflikt tror inte vi är lämpligt. Det är därför vi var tvungna att acceptera avtalet.

Många medlemmar har hejat på Pappers i kampen för att få ut högre löneökningar. Pontus Georgsson förstår att besvikelsen bland dem nu är stor.

– De är besvikna, jag är besviken, alla är besvikna.

Är du rädd ett det ska bli en svekdebatt?

– Svekdebatt, jag vet inte om det är rätt ord. Att våra medlemmar är förbannade, det förväntar jag mig. Men det är inte vi som säger nej till löneökningar, det är arbetsgivarna.

Industriarbetsgivarna är inte heller helt nöjda med avtalet.

– Det är klart att vi är nöjda med att vi har ett avtal på plats även med Pappers. Men vi tycker att avtalet hamnar något högt utifrån den situation som många företag och branscher befinner sig i, säger förhandlingschef Per Widolf.

Att det blev ett längre avtal tycker han är positivt.

– Det ger företagen möjlighet att utveckla verksamheten, och det ger stabilitet och långsiktighet.

Avtalet innehåller avsättningar till delpension och ansluter sig till överenskommelsen om avtalspensioner som slöts i våras av LO och Svenskt Näringsliv.

Avtalspensionerna var anledningen till att Pappers gick med på att teckna ett avtal på 29 månader – vilket var ett krav för att få med den uppgörelsen.

– Annars hade vi hellre tecknat ett kort avtal.

Pontus Georgsson har svårt att komma på någon framgång över huvud taget i avtalet. Det är bra att stupstocken finns kvar som gör att 90 procent av potten läggs ut generellt om inte fack och arbetsgivare kommer överens lokalt. Och att det blir kronpåslag som gynnar de lägst betalda.

– Men det är egentligen svårt att prata om nåt positivt.

Pappers kommer också att omfattas av låglönesatsningen som finns med i industrifackens uppgörelse. Men eftersom löneläget är relativt högt är det inte värt mycket i pengar.

Pontus Georgsson tycker att det är ett stort problem hur märket sätts.

– Det är alldeles för få förbund som har inflytande på processen. Det är därför vi måste gå utanför ramarna. Om vi inte krävt 4 procent hade vi inte gjort allt för våra medlemmar.

Med facit i hand tycker han ändå att det var rätt att gå ut och kräva så mycket.

– Vi spände bågen och kämpade för våra medlemmar så gott vi kunde.

Jerry Sohlberg, avdelningsordförande på värmländska Rottneros bruk. Foto: Anna Björkegren.

Jerry Sohlberg, avdelningsordförande på värmländska Rottneros bruk har deltagit i alla digitala möten med förbundets avtalsdelegation de senaste dygnen, och säger att han är djupt besviken.

– Ja, självklart är jag det. 4 procent på ett år kanske jag inte trodde att vi skulle få igenom, men åtminstone 3 procent på ett år i alla fall. Men nu fick vi ju inte ens det.

Att förhandlingarna inte gick Pappers väg tror Jerry Sohlberg delvis beror på att märket redan hade satts.

– Då blir man ju på sätt och vis bakbunden, säger han.

– Dessutom har ju coronan bara försvårat förhandlingarna.

Nu i eftermiddag ska han berätta för sina kollegor på avdelningen om vad uppgörelsen innebär

– Det blir ingen alls glad nyhet. Men nu får vi kämpa på och försöka se till att vårt lokala avtal i stället blir så bra som möjligt, säger han.

Avtalet har antagits preliminärt och måste antas av Pappers förbundsmöte den 26 november. Det har dock aldrig hänt att förbundsmötet har sagt nej.

10 kommentarer till “Inga extra pengar till Pappers

  • Avtalet känns som en besvikele utifrån kraven som Pappers ställde.
    Våran bransch som historiskt sett har gått bra oavsett konjunktur.
    Arbetsgivarna är säkert väldigt nöjda med uppgörelsen.

  • Hoppades att facket skulle visa sig starkt denna gång, tongångarna på bruket går mer och mer mot – ’Vad är facket bra för?’.
    Trodde verkligen vi var på väg att visa styrkan och värdet av en arbetarrörelse, men nu fortsätter den negativa spiralen där det ser ut som att facket går i arbetsgivarnas koppel.

    Värdelöst, både avtal och signaler.

    • Håller med.Dags och lämna facket och slippa betala fackföreningsavgifter.Då får jag mer i plånboken 👌😎

    • Hur mycket tror du att man fått om inte facket funnits då? Gå gärna till Svenskt Näringsliv själv och fråga.

  • Pappers borde brytas upp i Massabruksarbetarnas, pappersbruksarbetarnas och kartongfabriksarbetarnas. Det är näst intill omöjligt att få till ett avtal för en bransch som ser så olika ut. Tidningspappersbruken är säkert jättenöjda med detta avtal, de kämpar ju för överlevnad, men de som jobbar på förpacknings- och kartongbruk ser ju ägarna skrattar hela vägen till banken. Ett helt omöjligt uppdrag att förhandla åt i princip olika branscher, lycka till om 17 månader.

  • Pappers ordförande Pontus Georgsson
    ger bäst intryck och förtroende av alla inom
    LO
    Anser en som varit med i GS sen 1974

  • Eftersom man gick med på avtalet så måste man ju ändå vara ganska nöjd med det eller?… Särskilt som man valde ett så långt avtal.

    Om nu Pappers har 0 inflytande över sina egna avtal kan man ju undra vilket existensberättigande förbundet har?Åtminstone kan man tycka att man borde ta fram en plan på hur man kan ändra situationen, de har ju varit samma bortförklaring i en mängd år nu.

    Lite fascinerande när man läser PM från de olika förbunden, generellt så låter de ju nöjda över en löneökningstakt på 1,8% per år (vilket är lägre än inflations målet) . Sen så har de börjat trixa med siffrorna för att få det att låta bättre än vad det egentligen är. Man undrar ju lite vilken sida facken står på egentligen.

    Verkar ju inte finnas nån självinsikt. Industrin har haft bland den högsta lönsamheten någonsin samtidigt som man lyckats förhandla fram bland de sämsta avtalen någonsin. Socialdemokraterna har varit vid makten, vilket ur ett historiskt perspektiv har varit fackens förlängda arm. Så man kan ju inte ta det politiska kortet och skylla på det.

    Man kan ju tycka att de facken borde gå samman och utreda hur det kan ha blivit så här och ta fram en plan på hur man kan bryta trenden, annars står vi där igen om 3 år och knyter handen i fickan och muttrar lite surt igen.

    Tyvär så skulle den antagligen peka ut brister så ledningen för facken är knappast intresserad på att få lite negativ kritik. Istället verkar de flesta ha inriktat sig på att driva en PR kampanj inriktat mot sina medlemmar för att försöka framstå i bättre dager. Tragiskt.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Att årets avtalsrörelse är speciell är fack och arbetsgivare överens om. Och att det är inte lönerörelsens uppgift att se till att du får mer pengar kvar i plånboken när inflationen drar iväg. Men sen går synen isär, inte minst på hur det går för svensk industri.

Pappers går med i huvudavtalet

Pappers går med i huvudavtalet

Pappers har beslutat att gå med i det nya huvudavtalet. Dessutom ska förbundet förhandla på egen hand framöver – utan tjänstemännen.

Pappers förhandlar fortfarande

Pappers förhandlar fortfarande

Är det klart vilka nya löner som gäller nu inom industrin? Nej, Pappers förhandlar fortfarande. Avtalsrörelsen är ännu inte över. Ett dygn efter att det normerande Industriavtalet skrevs under saknas det fortfarande ett avtal för massa- och pappersindustrin. Igår förhandlade Pappers avtalsdelegation med Industriarbetsgivarna till långt in på kvällen, dock utan resultat. Förhandlingarna ajournerades och […]

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Klart: Här är Pappers nya avtal

Klart: Här är Pappers nya avtal

Efter intensiva förhandlingar har nu även Pappers och Industriarbetsgivarna enats om ett avtal. ”Vi är mycket nöjda”, säger Pappers förhandlingschef Robert Sjunnebo.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

Här gav protesterna en extra slant

Här gav protesterna en extra slant

De centrala löneförhandlingarna gav inte vad Pappers hade krävt. Men på Katrinefors bruk blev det lite extra. Avdelningsordföranden Gabriel Jöngren delar med sig av sina bästa förhandlingsknep.

Stor besvikelse i Pappers avdelningar

Stor besvikelse i Pappers avdelningar

”Jag vill ge en saftig känga till dem som satte märket”, säger Claes Nöid på Fiskeby Board.

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

DA granskar sprängdåden

Dagens Arbete avslöjar hur kriminella lätt kan smuggla ut stora mängder sprängmedel från byggarbetsplatser. Kontroll och tillsyn brister. Och dömda kan fortsätta spränga.

Dagens Arbete granskar sprängdåden

Dagen Arbete har tagit reda på var sprängmedlet som används vid sprängdåden kommer ifrån. Över ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Här sammanfattar vi granskningen.

Stulet: Halvt ton sprängmedel

Mer än ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser i Sverige. Det visar Dagens Arbetes granskning.

Larmet: Byggdynamit kan användas i terrordåd

”Sprängmedel är terroristernas favoritvapen. Därför är det angeläget att få stopp på stölderna av byggdynamit”, säger sprängmedelsexperten Bo Janzon. 

Så vill justitie­ministern stoppa sprängdåden

Efter Dagens Arbetes granskning: Regeringen vill ändra lagen för att stoppa stölderna av byggdynamit som används i sprängdåden. 

S: ”Kan finnas anledning att se över lagen”

Efter Dagens Arbetes granskning av sprängdåden öppnar Socialdemokraterna upp för en översyn av lagen om hantering av sprängmedel.

Sprängkort dras inte in för dömda brottslingar

Personer som dömts för grova brott får inte sitt sprängkort indraget.
Dagens Arbetes granskning visar att de som ansvarar för sprängkorten inte får veta om någon döms för brott.

”Man undrar ju hur mycket sprängmedel som är i omlopp”

Det som förvånade journalisterna David Lundmark och Johanna Edström mest när de granskade hur mycket sprängmedel som är på drift, är att sprängmedel är så pass billigt – och politikerna inte gjort mer för att täppa till alla luckorna i lagen. 

Richard ville hjälpa till – blev misstänkt för brott

Bergsprängaren Richard Bredin hjälpte en vän att frakta bort dynamit.
Han tyckte att han gjorde samhället säkrare. Men Polisen trodde han var kriminell.