Skäms inte för att själen är trasig

På arbetet måste vi kunna tala lika öppet om den psykiska ohälsan som att kroppen värker, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Vi behöver påminna oss om att de som hörs mest i sociala medier inte är flest”

Krönika, Alexandra Pascalidou. 

Avtal 2020

Avtalsrörelsen från a till ö

Ordlista Vad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Ackord – Lönesystem med rörlig ersättning som baseras på prestation, till exempel hur många enheter som tillverkats eller hur snabbt jobbet har utförts. Både individuella ackord och lagackord finns. Ren ackordslön är ovanligt, oftast utgör ackordet en del av lönen.

Ajournera – Att skjuta upp något, till exempel en förhandling, som återupptas senare.

Allmän visstidsanställning – En tidsbegränsad anställning. Om en person har haft allmän visstidsanställning hos samma arbetsgivare i totalt två års tid under en femårsperiod ska den övergå till en tillsvidareanställning (fast anställning).

Allmängiltigförklaring – Förekommer inte i Sverige, men till exempel i Norge. Betyder att staten upphöjer ett dominerande kollektivavtal till lag.

Arbetsmarknadens parter – Fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsledningsrätt – Arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet. Arbetsgivaren bestämmer allt om inte annat är reglerat i lag och kollektivavtal.

Arbetsfred – Så länge det finns gällande kollektivavtal får arbetsmarknadens parter inte ta till stridsåtgärder som strejk eller lock-out. Det juridiska ordet är fredsplikt.

Arbetskraftskostnad – Kostnad för lön plus arbetsgivaravgifterna (en viss procent av lönen) som arbetsgivaren betalar in till staten.

Arbetstidsförkortning – I många kollektivavtal har facken genom åren bytt en del av löneökningen mot sänkt arbetstid. Målet har varit att komma upp i 100 timmars arbetstidsförkortning per år, men inget avtal har nått dit än. De senaste avtalsrörelserna har facken förhandlat fram deltidspension/flexpension som ett sätt att korta ner livsarbetstiden.

Arbetstidskorridor – Arbetsgivarens utrymme att variera arbetstiden utan att behöva betala övertidsersättning. Finns i Teknikavtalet och gäller om fack och arbetsgivare inte har kommit överens om arbetstiderna lokalt. Uppgår till 40 minuter per arbetspass. Liknande lösningar med olika benämningar finns i flera kollektivavtal.

Avtalsdelegation – En grupp av representanter som utses för att sköta avtalsförhandlingarna.

Avtalsförsäkringar – LO och Svenskt Näringsliv har kommit överens om ett försäkringspaket som alla anställda på arbetsplatser med kollektivavtal omfattas av. De kan ge ersättning vid långtidssjukskrivning, arbetsskada, föräldraledighet och uppsägning på grund av arbetsbrist. Här finns också tjänstepensionen/avtalspensionen.

Avtalsrörelse – En återkommande period då många kollektivavtal snart går ut och fackförbund och arbetsgivarorganisationer förhandlar om villkoren i de nya avtalen.

Avtalsperiod – Tiden då ett kollektivavtal gäller.

Avtalslöst tillstånd – Tiden då ett avtal har löpt ut och inget nytt ännu har tecknats.

Avtalsplattform – Benämning på de krav som till exempel LO-förbunden enas om att driva.

Avtalssekreterare – Facklig förhandlingschef.

Blockad – Stridsåtgärd. Övertidsblockad och nyanställningsblockad slår mot den arbetsgivare konflikten gäller. Övriga blockader, sympatiåtgärder, slår mot andra arbetsgivare.

Central förhandling – Mellan fackförbund och arbetsgivarorganisation på nationell nivå. Jämför med lokal förhandling.

Central lönebildning – De centrala parterna kommer överens om löneökningar i kollektivavtalen på nationell nivå.

Deltidspension/Flexpension – Rätt att gå ner i arbetstid från 60 års ålder och möjlighet att använda en del av avtalspensionen för att täcka upp för inkomstförlusten. Finns sedan 2013 i flera kollektivavtal och innebär också att arbetsgivaren betalar in extra premier till avtalspensionen.

Disponibel inkomst – Vad du har kvar i plånboken efter skatt.

Dispositiva regler – Förhandlingsbara regler. Vissa lagar är dispositiva, vilket betyder att de kan ersättas av bestämmelser i kollektivavtal. Även vissa bestämmelser i kollektivavtal kan ersättas av lokala överenskommelser mellan fack och arbetsgivare.

Dumpning – Försämring av villkor.

Facken inom industrin – Ett samarbete mellan arbetar- och tjänstemannaförbund inom industrin: IF Metall, GS-facket, Livsmedelsarbetareförbundet, Unionen och Sveriges Ingenjörer. Har tillsammans med arbetsgivarorganisationerna inom industrin tecknat Industriavtalet. Se industriavtalet.

Fackförening – Sammanslutning av löntagare i syfte att bland annat kontrollera priset på arbete.

Fasta ersättningar – Ersättningar för exempelvis obekväm arbetstid, övertid och skiftform.

Flexibilitet – I avtalstider ofta synonymt med ett företags behov av att snabbt kunna anpassa verksamheten efter ändrade förutsättningar, t.ex. upp- och nedgång i orderstocken. Tillfälliga anställningar, inhyrda eller möjlighet att variera arbetstiden är verktyg som företagen kan använda. Se arbetstidskorridor.

Fredsplikt – Råder under avtalsperioden. Då får inte arbetsgivare och fackliga organisationer tillgripa stridsåtgärder. Fredsplikten upphör när avtalet löper ut.

Förbundsavtal – Rikstäckande kollektivavtal mellan ett fackförbund och arbetsgivarförbund, till exempel mellan Pappers och Skogsindustrierna.

Förhandling – Överläggning mellan två eller flera parter i syfte att nå bästa möjliga kompromiss.

Generalstrejk – En total strejk som omfattar hela eller stora delar av arbetsmarknaden. Synonymt med storstrejk.

Generellt påslag – Lika stort lönepåslag för alla.

Huvudorganisationer – LO, TCO och Saco samlar fackförbunden och Svenskt Näringsliv samlar arbetsgivarorganisationerna. Vid till exempel förhandlingar om avtalsförsäkringarna är det LO och Svenskt Näringsliv som förhandlar, inte varje förbund eller organisation för sig.

Hyvling – Sänkt arbetstid och lön för alla i stället för att några sägs upp på grund av arbetsbrist.

Hängavtal – Avtal med arbetsgivare som inte är med i någon arbetsgivarorganisation. Hängavtalet grundar sig på riksavtalet.

Individgaranti – Den garanterade lönehöjning som alla har rätt till.

Industriavtalet – Ett samarbetsavtal mellan facken och arbetsgivarna inom industrin. Tecknades 1997 mellan tolv arbetsgivarförbund och fem LO-förbund samt Unionen (dåvarande industritjänstemannaförbundet) och Civilingenjörerna. Avtalet reglerar bland annat hur avtalsförhandlingarna ska gå till och hur konflikter ska lösas. I dag är IF Metall, GS-facket och Livs samt Unionen och Sveriges Ingenjörer med. Bland arbetsgivarna finns bland annat Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna, Trä- och Möbelföretagen och Skogsindustrierna.

Inhyrning – Anlitande av bemanningsföretag i stället för att anställa själv.

Jämställdhetspott – Ett försök från LO-förbunden att höja lönen på avtalsområden med hög andel lågavlönade kvinnor framför avtalsområden med stor andel högre avlönade män. Se låglönesatsning.

Kollektivavtal – Ett juridiskt bindande avtal mellan fackförbund och arbetsgivarorganisation om löner och allmänna anställningsvillkor.

Krisavtal – Ett tillfälligt avtal som IF Metall tecknade med arbetsgivarna under den djupa krisen 2009. Avtalet innebar att företaget och det lokala facket kunde komma överens om att gå ner i arbetstid och att lönen minskar i proportion till den sänkta arbetstiden. Men det fanns en gräns. Sjunker arbetstiden under 80 procent utgår ändå minst 80 procent av lönen, inklusive tillägg.

Krontalspåslag
– Lönehöjning uttryckt i kronor och ören, till skillnad från procentpåslag.

Lagstadgade minimilöner – Bestäms av staten i lag, inte i förhandlingar mellan fackföreningar och arbetsgivare. Finns inte i Sverige, där parterna bestämmer lönenivåerna.

LO – Landsorganisationen. Samlar fjorton arbetareförbund, där Kommunal och IF Metall är de största.

Lockout – Konfliktvapen som arbetsgivarsidan kan ta till. Stänger folk ute från arbetsplatsen.

Lokal förhandling – Överläggning mellan parter på arbetsplatsnivå, oftast inom ramen för riksavtalet, medbestämmandelagen och lagen om anställningsskydd.

Lokal lönebildning – Förhandling om löner lokalt mellan fack och arbetsgivare på arbetsplatsen.

Lokal pott – Centralt avtalade pengar som fördelas lokalt i förhandlingar mellan företaget och det lokala facket.

Låglönesatsning – En modell som LO-förbunden provat för att höja lönerna för de med lägst löner. En ”insamlingsmodell” som innebär att de som tjänar under ett visst belopp (26 100 kronor enligt LO-kravet 20020) bidrar till lönepotten som om de tjänade 26 100 kronor. Hur de extra pengarna sedan fördelas så att de kommer de lågavlönade till del är upp till varje avtalsområde.

Lägstlöner – Avtalets minimilöner.

Lönebildning – Den process som bestämmer lönerna på arbetsmarknaden. Lönebildningen är både nationell (förhandlingar mellan nationella fackförbund och arbetsgivarorganisationer) och lokal (förhandlingar mellan lokala fackklubbar eller avdelningar och företag).

Löneglidning – Löneökningar utöver avtalet.

Löneskydd – En arbetsgivare kan inte sänka lön eller andra ersättningar.

Lönespridning – Skillnaden mellan högsta och lägsta lön på ett företag, en bransch eller i samhället.

Lönesystem – Ett system som bestämmer löneskillnaderna på en arbetsplats. Lönesystemet byggs upp av lönedelar, till exempel fasta och rörliga lönedelar, som i sin tur består av lönekomponenter.

Löneutrymme – Den nivå på löneökningar som samhällsekonomin klarar av. Bestäms av dels produktivitetsutvecklingen, dels prisökningarna i konkurrentländerna.

Löneväxling – Att byta löneökning mot till exempel kortare arbetstid eller högre pensionspremier.

Löneöversyn – Översyn av lönerna där de lokala parterna går igenom de anställdas löner och ser vad som ska rättas till. Kallas också lönerevision.

Medling – När parterna inte kommer överens kan medlare inkallas för att jämka ihop en kompromiss. I industriavtalet fungerar de opartiska ordförandena i praktiken som medlare.

Medlingsinstitutet – En statlig myndighet som utser medlare. Har också ansvar för lönestatistik.

Månadslön – Lönen är oberoende av antalet arbetade timmar. Vid frånvaro görs avdrag.

Märket – De avtal som sluts först i en avtalsrörelse sätter det så kallade lönemärket, som resten av arbetsmarknaden sedan följer. Sedan Industriavtalet slöts är det industrins parter som sätter lönenivån.

Nattmangling – Brukar det kallas när förhandlingarna mot slutet drar ut på tiden och sker på natten.

Nominell löneökning – Löneökning i kronor eller procent utan att hänsyn tas till inflationen. Se reallön.

Normering –  se märket

Omställningsavtal – Avtal mellan parterna om stöd till anställda som förlorar jobbet på grund av arbetsbrist.

OpO – Opartiska ordförande. Fungerar som medlare i de avtalsförhandlingar som täcks av industriavtalet.

Organisationsgrad – Andel av löntagarna som är fackligt organiserade.

Prolongering – Förlängning av ett avtal, till exempel när det har gått ut och förhandlingar om ett nytt fortfarande pågår.

Reallöneökning – Vad som är kvar av löneökningen efter inflationen.

Relativlöner – Skillnaden i löneläge mellan olika grupper på arbetsmarknaden.

Riksavtal – Ett rikstäckande kollektivavtal inom en bransch.

Saco – Sveriges akademikers centralorganisation. Samlar 22 olika fackförbund för akademiker.

Saltsjöbadsavtalet – Huvudavtal mellan LO och Svenska arbetsgivareföreningen Saf som tecknades1938. Avtalet reglerade en förhandlingsordning och regler för samhällsfarliga strejker. Facken accepterar rationalisering och strukturomvandling, arbetsgivarna accepterar den solidariska lönepolitiken. Efter 1938 har huvudavtalet ändrats fem gånger.

Samordning – LO:s medlemsförbund enas ofta om avtalskrav som alla förbund ska driva. Även Facken inom industrin samlas kring några gemensamma krav.

Sifferlösa avtal – Avtal som inte anger löner och löneökningar, men som i gengäld innehåller procedurregler som ger den enskilde rätt och möjlighet att inför arbetsgivaren hävda sin betydelse för verksamheten. Finns hos vissa tjänstemannagrupper.

Strandning – Förhandlingarna avbryts i oenighet. Då kallas medlare in.

Strejk – Ett fackligt konfliktvapen, som innebär att folk inte går till jobbet. De som är medlemmar i facket får ersättning ur förbundets strejkkassa.

Strejkkassa – Pengar som fackföreningarna samlat in och fonderat på olika konton. Kallas också konfliktfond.

Strejkvakt – Fackligt förtroendevalda som står på vakt utanför arbetsplatser som är uttagna i strejk så att ingen ska gå in och jobba och bryta strejken.

Stridsåtgärd – Parterna har rätt att vidta stridsåtgärder i ett avtalslöst tillstånd. Arbetsgivare kan stänga ute de anställda från jobbet (lock out). De anställda kan vägra jobba övertid (övertidsblockad), blockera nyanställningar (nyanställningsblockad), vägra att ta befattning med ett visst företag (blockad) eller strejka.

Stupstock – En regel i avtalet som är dispositiv, men som gäller om fack och arbetsgivare inte kommer överens.

Svenskt Näringsliv – Arbetsgivarorganisationernas huvudorganisation.

Sympatiåtgärder – Fackförbund kan välja att stödja andra fack som är i konflikt, till exempel genom övertidsblockad eller annan stridsåtgärd.

TCO – Tjänstemännens Centralorganisation. Samlar 14 olika tjänstemannaförbund, till exempel Unionen och Lärarförbundet.

Tidbank – I tidbanken tjänar den enskilde ihop ledighet, dels genom arbetstidsförkortning, dels genom övertidsarbete. I tidbanken lagras tid som tas ut i ledighet, eller i vissa fall som pengar eller premie till pensionsförsäkringen. Se arbetstidsförkortning.

Tidlön – Lön per tidsenhet (timlön, veckolön eller månadslön).

Tillsvidareanställning – Fast anställning som gäller tills personen blir uppsagd på grund av arbetsbrist eller av personliga skäl.

Timlön – Lön per timme.

Vild strejk – Strejk när fredsplikt råder.

Yrkande – Ett krav i avtalsförhandlingarna.

Öppningsklausuler – Tysk modell för lokala avvikelser från kollektivavtalet. Tyska avtal har inte samma dispositivitet som svenska. Det innebär att avtalet i sig inte tillåter lokala anpassningar. För att kunna göra lokala anpassningar, till exempel av arbetstider, måste tyska facket ge sitt medgivande. Svenska avtal ger möjlighet till lokala anpassningar, men den lokala fackklubben har med kraft av stupstocksreglerna i avtalet möjlighet att säga nej. I Tyskland har öppningsklausulerna lett till lokala lönesänkningar. Se dispositiva regler. Se stupstock.

Läs mer: Avtalsrörelsen


me@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Pontus Georgsson

Pappers: Slopa aktieutdelningarna

Företagen inom massa- och pappersindustrin bör avstå från aktieutdelningar. Det anser Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson som nu tecknat avtal om korttidsarbete med Industriarbetsgivarna.

Industrin skjuter upp avtalsrörelsen

Facken inom industrin och arbetsgivarna säger ja till att skjuta fram avtalsrörelsen. Även Pappers förlänger avtalet. ”Vi befinner oss mitt i en pandemi. Det är inte läge att bråka om löner och villkor”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

LO och Svenskt Näringsliv: Förläng alla avtal

LO och Svenskt Näringsliv är överens. Nu uppmanar de alla fackförbund och arbetsgivarorganisationer att skjuta upp årets avtalsrörelse till hösten.

Opo vill skjuta upp löneförhandlingarna

På grund av det osäkra läget i och med Coronakrisen har Opartiska ordföranden bett parterna att skjuta upp förhandlingarna om avtalen fram till den 1 oktober.

Avtalsrörelsen kan skjutas fram

Avtalsrörelsen kan komma att skjutas fram. Det pågår diskussioner bland fackförbunden. Men ännu har inget meddelats officiellt.

Avtal 2020: ”Inte så kul att ligga sist”

LönAvtalen går snart ut och mycket handlar förstås om lönen. Vi har besökt några industriarbetsplatser där siffran i lönekuvertet är central.

”Övertid är enda sättet att få upp lönen”

På Vida packaging logistics i Järna ligger lönerna från 21 450 kronor i månaden. Samtidigt som arbetsgivarnas bud i vårens avtalsrörelse ligger på 1,4 procent.

Avtal 2020: ”Lönebudet är pinsamt”

Industrifacken kräver 3,0 procent i årliga löneökningar. Nej, säger arbetsgivarna och erbjuder 1,4 procent. Reaktionerna lät inte vänta. På Brand Factory tycker fack och anställda att budet är för lågt.

”Låglönesatsningen ett villkor för avtal”

Ett längre avtal måste fyllas med bra innehåll, säger GS:s ordförande Per-Olof Sjöö, om att Facken inom industrin kan vara beredda att teckna ett treårigt avtal.

Är det verkligen så här arbetsgivaren ser på vår tid?

KRÖNIKAJag hoppas innerligt att arbetsgivarnas tokiga semesterkrav beror på otur i tänkandet, för vad blir annars nästa steg? Tvingad julledighet i mars eller påskledigt i december, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

2

Kampen om din arbetstid

Tiden står på spel i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill ha större makt över när och hur länge du arbetar. Facket säger nej.

De vill ha kvar taket på 150 övertidstimmar

ArbetstidArbetsgivarna på teknikavtalet vill utöka möjligheten att beordra övertid. Från dagens 150 timmar per år till 200. På IF Metalls avdelning i Sörmland avfärdas kravet.

1

Förhandlingar om försäkringar igång – kamp mot klockan

LO kräver tjänstepension till fler och mindre krångel vid arbetsskador. Förhandlingarna om avtalsförsäkringarna ska vara på plats innan de vanliga avtalsförhandlingarna är klara.

1

Pengarna både finns – och inte

GÄSTKRÖNIKAKlart det är trevligt att få utdelning på en aktie. Men hur var det nu med att det inte finns pengar, alltså till löneökningarna, frågar sig Marcus Raihle.

1

Arbetsgivarnas lönebud: 1,4 procent

Avtal 2020Arbetsgivarna inom industrin har lagt fram ett gemensamt bud för de årliga löneökningarna på 1,4 procent. Budet är långt under industrifackens krav.

4

Vem vinner matchen?

Avtal 2020Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

2

Striden om tiden har börjat – igen

LEDAREPrecis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Löneglappet mellan könen krymper långsamt. Inom GS är skillnaden allra störst på tidningsavtalet. Där tjänar kvinnor 5 200 kronor mindre i månaden än män.

Pappers krav: kortare arbetstid för skiftarbetare

Pappers ska nu driva kravet på kortare arbetstid för skiftarbetare i avtalsrörelsen. Därmed vann Avdelning 111 Grycksbo över förbundsstyrelsen efter viss debatt.

4
Från filmen om märket.

Striden om märket

VIDEO: MÄRKETIndustrins modell för lönesättning är under press. Dagens Arbete förklarar varför, och visar i en film vad märket är.

1

GS säger ja till samordning

GS-fackets förbundsmöte beslutade att anta både LO-samordning och Facken inom industrins avtalsplattform.

Teknikföretagen byter förhandlingschef

Strax innan avtalsrörelsen inleds på allvar meddelar Teknikföretagen att deras förhandlingschef Anders Weihe slutar.

1

IF Metall väljer samordning i avtalsrörelsen

IF Metalls avtalsråd har antagit både LO-samordningen och Facken inom industrins avtalsplattform.

Läs mer från Dagens Arbete:

Coronakrisen

Ferbe om uppdraget som coronasamordnare: Många är fortfarande i chock

DA MÖTERRegeringens coronasamordnare Anders Ferbe tog fram förslaget på korttidsarbete redan före krisen. Aldrig anade han att en pandemi skulle skynda på införandet.

Stor rädsla för corona i skuggsamhället

PerspektivArbetsmiljöverket har stoppat all tillsyn. ”Vi åker inte ens ut på olyckor längre”, berättar en inspektör. Samtidigt fortsätter svartarbetet. Och människor i skuggsamhället är rädda, skriver Elinor Torp.

”Okej med korttidsarbete, bara lönetappet inte blir för stort”

EnkätMånga företag har infört korttidsarbete på grund av coronakrisen. DA frågade fyra industriarbetare: Är du beredd att gå ner i tid och inkomst för att säkra jobbet? 

ABB-facken till attack mot Wallenberg och Gardell

Facken på ABB tycker att beslutet att dela ut 18 miljarder till aktieägarna är provocerande. De varnar styrelsen ”för att dra ner företagets varumärke i smutsen genom att agera oetiskt.”

2

Staten ger företag bidrag även vid uppsägningar

Företag som säger upp personal har rätt att få statligt stöd enligt reglerna om korttidspermittering. Något som upprör IF Metall. ”Själva poängen är att företagen inte ska behöva säga upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

1

Höjda utdelningar – trots krisen

PERSPEKTIVDA:s Harald Gatu minns den bistra krisvåren 2009 då aktieutdelningarna frös inne. I dag slirar börsföretagen på hur det blir.

2

Facket på Scania vill ha korttidsavtal på plats innan helgen

Ingen lösning om korttidsarbete på plats ännu, när Scania meddelar att de stänger ner i Sverige. ”Allt händer så fort och vi har inte alla svar”, säger IF Metall-klubbens ordförande i Södertälje, Michael Lyngsie.

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktie­utdelningar”

DEBATTDet är oerhört provocerande att företag tar del av ett krispaket finansierat av våra medlemmars skattepengar ena stunden för att sedan dela ut vinster till aktieägarna i nästa, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

1

Nu stänger stora delar av industri-Sverige

När fordonsjättar som Volvo Cars, Scania och AB Volvo stoppar produktionen berörs uppåt hundra tusen anställda runtom i landet. 

Korttidsavtal klart på Scania

IF Metalls medlemmar skickas hem från jobbet mellan 25 mars och 13 april, samtidigt som lönerna minskas med 7,5 procent.

GS sluter avtal om korttidsarbete

På onsdagen slöt GS ett central avtal om korttidsarbete med motparterna inom industrin. ”Vi betraktar det här som en tillfällig åtgärd”, säger GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin jobbar för att få fram material till vården

”Vi jobbar dygnet runt”, säger Kristina Bengtsson på ACE Protection, som gör andningsskydd.

Inför coronan är vi alla lika – men industriarbetare kan inte jobba hemifrån

PerspektivDA:s arbetsmiljöreporter Elinor Torp reflekterar över coronasmittan, och listar tre viktiga punkter om din arbetsmiljö i dessa tider.

IF Metall tecknar flera avtal om korttidsarbete

IF Metall har anpassat flera avtal för att regeringens nya förslag om korttidsarbete ska kunna tecknas. Och fler branscher ges nu möjlighet till korttidsarbete.

AB Volvo stänger fabriken i Tuve

Volvo Lastvagnar stänger fabriken i Tuve i Göteborg på måndag och 15 dagar framåt.

Corona – vilka regler gäller vid arbete och sjukdom?

DA reder utEn rad nya regler ska minska smittspridningen och göra det enklare att stanna hemma vid misstänkt sjukdom. Här har vi samlat de viktigaste förändringarna.

Hur har du det? Ge oss en bild!

EfterlysningNu i coronatider får vi på DA hitta andra arbetssätt, och vi behöver DIN hjälp! Berätta hur ni har det på ditt jobb − och skicka gärna ett foto.

Så får du lättast fyr på brasan

DA testar: TändstålEn specialslipad knivrygg är bäst när elden tänds med tändstål. Metallbrickorna som följer med håller inte måttet, enligt de sjöscouter som testat.

Ångesten tog över Tommys liv

LEVA MED DIAGNOSMänniskor är olika, och det är bra, har Volvoarbetaren Tommy Jeansson alltid tyckt. Ändå tvekade han att berätta varför han hela livet känt sig annorlunda.

1

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

Elever på Lernia: oroliga att vi skadas

VUXENUTBILDNINGSlipdamm, thinnerångor, dålig skyddsutrustning och nästan ingen teori alls. Så beskriver Alicia och andra elever sina skoldagar på Lernias fordonsutbildning i Växjö. Nu befarar Alicia att hon har fått skador för livet.

Lernia: Vi ser över detta och åtgärdar bristen

Lernias rektor i Växjö hänvisar DA till kommunikationschefen Katarina Devell i Stockholm. Här är hennes svar på frågorna om brister på Lernias vuxenutbildning i Växjö.

Foto: David Lundmark

Ett småskaligt hantverk

ÖgonblicketKlockan är 09.47 på Karlskrona lampfabrik.

EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen. Foto: Ludovic Marin, AP

EU:s minimilön – ett hot mot svenska löner

DA reder utEU:s planer på att införa en lag om minimilön kan, i värsta fall, leda till kraftiga lönesänkningar i Sverige.

IF Metalls kongress skjuts fram

IF Metall skjuter upp sin kongress till sent i höst, beslutade förbundsstyrelsen på onsdagen.

”Tre öre mer i timmen. Annars strejkar vi”

Kollektivavtalets dagGideon Hazard kunde knappast förutse vilken historisk betydelse han skulle spela när han krävde tre öre mer i timmen.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.