Avtalsrörelsen från a till ö

Ordlista Vad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Ackord – Lönesystem med rörlig ersättning som baseras på prestation, till exempel hur många enheter som tillverkats eller hur snabbt jobbet har utförts. Både individuella ackord och lagackord finns. Ren ackordslön är ovanligt, oftast utgör ackordet en del av lönen.

Ajournera – Att skjuta upp något, till exempel en förhandling, som återupptas senare.

Allmän visstidsanställning – En tidsbegränsad anställning. Om en person har haft allmän visstidsanställning hos samma arbetsgivare i totalt två års tid under en femårsperiod ska den övergå till en tillsvidareanställning (fast anställning).

Allmängiltigförklaring – Förekommer inte i Sverige, men till exempel i Norge. Betyder att staten upphöjer ett dominerande kollektivavtal till lag.

Arbetsmarknadens parter – Fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsledningsrätt – Arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet. Arbetsgivaren bestämmer allt om inte annat är reglerat i lag och kollektivavtal.

Arbetsfred – Så länge det finns gällande kollektivavtal får arbetsmarknadens parter inte ta till stridsåtgärder som strejk eller lock-out. Det juridiska ordet är fredsplikt.

Arbetskraftskostnad – Kostnad för lön plus arbetsgivaravgifterna (en viss procent av lönen) som arbetsgivaren betalar in till staten.

Arbetstidsförkortning – I många kollektivavtal har facken genom åren bytt en del av löneökningen mot sänkt arbetstid. Målet har varit att komma upp i 100 timmars arbetstidsförkortning per år, men inget avtal har nått dit än. De senaste avtalsrörelserna har facken förhandlat fram deltidspension/flexpension som ett sätt att korta ner livsarbetstiden.

Arbetstidskorridor – Arbetsgivarens utrymme att variera arbetstiden utan att behöva betala övertidsersättning. Finns i Teknikavtalet och gäller om fack och arbetsgivare inte har kommit överens om arbetstiderna lokalt. Uppgår till 40 minuter per arbetspass. Liknande lösningar med olika benämningar finns i flera kollektivavtal.

Avtalsdelegation – En grupp av representanter som utses för att sköta avtalsförhandlingarna.

Avtalsförsäkringar – LO och Svenskt Näringsliv har kommit överens om ett försäkringspaket som alla anställda på arbetsplatser med kollektivavtal omfattas av. De kan ge ersättning vid långtidssjukskrivning, arbetsskada, föräldraledighet och uppsägning på grund av arbetsbrist. Här finns också tjänstepensionen/avtalspensionen.

Avtalsråd – Ett rådgivande organ till ett fackförbunds förbundsstyrelse, i till exempel IF Metall (andra förbund kan ha andra konstruktioner). Det består av personer som valts av avdelningarna att representera medlemmarna. Avtalsrådet tar ställning i frågan som rör avtalen, som lönekrav, de färdiga avtalen och om avtal ska sägas upp.

Avtalsrörelse – En återkommande period då många kollektivavtal snart går ut och fackförbund och arbetsgivarorganisationer förhandlar om villkoren i de nya avtalen.

Avtalsperiod – Tiden då ett kollektivavtal gäller.

Avtalslöst tillstånd – Tiden då ett avtal har löpt ut och inget nytt ännu har tecknats.

Avtalsplattform – Benämning på de krav som till exempel LO-förbunden enas om att driva.

Avtalssekreterare – Facklig förhandlingschef.

Blockad – Stridsåtgärd. Övertidsblockad och nyanställningsblockad slår mot den arbetsgivare konflikten gäller. Övriga blockader, sympatiåtgärder, slår mot andra arbetsgivare.

Central förhandling – Mellan fackförbund och arbetsgivarorganisation på nationell nivå. Jämför med lokal förhandling.

Central lönebildning – De centrala parterna kommer överens om löneökningar i kollektivavtalen på nationell nivå.

Deltidspension/Flexpension – Rätt att gå ner i arbetstid från 60 års ålder och möjlighet att använda en del av avtalspensionen för att täcka upp för inkomstförlusten. Finns sedan 2013 i flera kollektivavtal och innebär också att arbetsgivaren betalar in extra premier till avtalspensionen.

Disponibel inkomst – Vad du har kvar i plånboken efter skatt.

Dispositiva regler – Förhandlingsbara regler. Vissa lagar är dispositiva, vilket betyder att de kan ersättas av bestämmelser i kollektivavtal. Även vissa bestämmelser i kollektivavtal kan ersättas av lokala överenskommelser mellan fack och arbetsgivare.

Dumpning – Försämring av villkor.

Facken inom industrin – Ett samarbete mellan arbetar- och tjänstemannaförbund inom industrin: IF Metall, GS-facket, Livsmedelsarbetareförbundet, Unionen och Sveriges Ingenjörer. Har tillsammans med arbetsgivarorganisationerna inom industrin tecknat Industriavtalet. Se industriavtalet.

Fackförening – Sammanslutning av löntagare i syfte att bland annat kontrollera priset på arbete.

Fasta ersättningar – Ersättningar för exempelvis obekväm arbetstid, övertid och skiftform.

Flexibilitet – I avtalstider ofta synonymt med ett företags behov av att snabbt kunna anpassa verksamheten efter ändrade förutsättningar, t.ex. upp- och nedgång i orderstocken. Tillfälliga anställningar, inhyrda eller möjlighet att variera arbetstiden är verktyg som företagen kan använda. Se arbetstidskorridor.

Fredsplikt – Råder under avtalsperioden. Då får inte arbetsgivare och fackliga organisationer tillgripa stridsåtgärder. Fredsplikten upphör när avtalet löper ut.

Förbundsavtal – Rikstäckande kollektivavtal mellan ett fackförbund och arbetsgivarförbund, till exempel mellan Pappers och Skogsindustrierna.

Förhandling – Överläggning mellan två eller flera parter i syfte att nå bästa möjliga kompromiss.

Generalstrejk – En total strejk som omfattar hela eller stora delar av arbetsmarknaden. Synonymt med storstrejk.

Generellt påslag – Lika stort lönepåslag för alla.

Huvudorganisationer – LO, TCO och Saco samlar fackförbunden och Svenskt Näringsliv samlar arbetsgivarorganisationerna. Vid till exempel förhandlingar om avtalsförsäkringarna är det LO och Svenskt Näringsliv som förhandlar, inte varje förbund eller organisation för sig.

Hyvling – Sänkt arbetstid och lön för alla i stället för att några sägs upp på grund av arbetsbrist.

Hängavtal – Avtal med arbetsgivare som inte är med i någon arbetsgivarorganisation. Hängavtalet grundar sig på riksavtalet.

Individgaranti – Den garanterade lönehöjning som alla har rätt till.

Industriavtalet – Ett samarbetsavtal mellan facken och arbetsgivarna inom industrin. Tecknades 1997 mellan tolv arbetsgivarförbund och fem LO-förbund samt Unionen (dåvarande industritjänstemannaförbundet) och Civilingenjörerna. Avtalet reglerar bland annat hur avtalsförhandlingarna ska gå till och hur konflikter ska lösas. I dag är IF Metall, GS-facket och Livs samt Unionen och Sveriges Ingenjörer med. Bland arbetsgivarna finns bland annat Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna, Trä- och Möbelföretagen och Skogsindustrierna.

Inhyrning – Anlitande av bemanningsföretag i stället för att anställa själv.

Jämställdhetspott – Ett försök från LO-förbunden att höja lönen på avtalsområden med hög andel lågavlönade kvinnor framför avtalsområden med stor andel högre avlönade män. Se låglönesatsning.

Kollektivavtal – Ett juridiskt bindande avtal mellan fackförbund och arbetsgivarorganisation om löner och allmänna anställningsvillkor.

Krisavtal – Ett tillfälligt avtal som IF Metall tecknade med arbetsgivarna under den djupa krisen 2009. Avtalet innebar att företaget och det lokala facket kunde komma överens om att gå ner i arbetstid och att lönen minskar i proportion till den sänkta arbetstiden. Men det fanns en gräns. Sjunker arbetstiden under 80 procent utgår ändå minst 80 procent av lönen, inklusive tillägg.

Krontalspåslag – Lönehöjning uttryckt i kronor och ören, till skillnad från procentpåslag.

Lagstadgade minimilöner – Bestäms av staten i lag, inte i förhandlingar mellan fackföreningar och arbetsgivare. Finns inte i Sverige, där parterna bestämmer lönenivåerna.

LO – Landsorganisationen. Samlar fjorton arbetareförbund, där Kommunal och IF Metall är de största.

Lockout – Konfliktvapen som arbetsgivarsidan kan ta till. Stänger folk ute från arbetsplatsen.

Lokal förhandling – Överläggning mellan parter på arbetsplatsnivå, oftast inom ramen för riksavtalet, medbestämmandelagen och lagen om anställningsskydd.

Lokal lönebildning – Förhandling om löner lokalt mellan fack och arbetsgivare på arbetsplatsen.

Lokal pott – Centralt avtalade pengar som fördelas lokalt i förhandlingar mellan företaget och det lokala facket.

Låglönesatsning – En modell som LO-förbunden provat för att höja lönerna för de med lägst löner. En ”insamlingsmodell” som innebär att de som tjänar under ett visst belopp (26 100 kronor enligt LO-kravet 20020) bidrar till lönepotten som om de tjänade 26 100 kronor. Hur de extra pengarna sedan fördelas så att de kommer de lågavlönade till del är upp till varje avtalsområde.

Lägstlöner – Avtalets minimilöner.

Lönebildning – Den process som bestämmer lönerna på arbetsmarknaden. Lönebildningen är både nationell (förhandlingar mellan nationella fackförbund och arbetsgivarorganisationer) och lokal (förhandlingar mellan lokala fackklubbar eller avdelningar och företag).

Löneglidning – Löneökningar utöver avtalet.

Löneskydd – En arbetsgivare kan inte sänka lön eller andra ersättningar.

Lönespridning – Skillnaden mellan högsta och lägsta lön på ett företag, en bransch eller i samhället.

Lönesystem – Ett system som bestämmer löneskillnaderna på en arbetsplats. Lönesystemet byggs upp av lönedelar, till exempel fasta och rörliga lönedelar, som i sin tur består av lönekomponenter.

Löneutrymme – Den nivå på löneökningar som samhällsekonomin klarar av. Bestäms av dels produktivitetsutvecklingen, dels prisökningarna i konkurrentländerna.

Löneväxling – Att byta löneökning mot till exempel kortare arbetstid eller högre pensionspremier.

Löneöversyn – Översyn av lönerna där de lokala parterna går igenom de anställdas löner och ser vad som ska rättas till. Kallas också lönerevision.

Medling – När parterna inte kommer överens kan medlare inkallas för att jämka ihop en kompromiss. I industriavtalet fungerar de opartiska ordförandena i praktiken som medlare.

Medlingsinstitutet – En statlig myndighet som utser medlare. Har också ansvar för lönestatistik.

Månadslön – Lönen är oberoende av antalet arbetade timmar. Vid frånvaro görs avdrag.

Märket – De avtal som sluts först i en avtalsrörelse sätter det så kallade lönemärket, som resten av arbetsmarknaden sedan följer. Sedan Industriavtalet slöts är det industrins parter som sätter lönenivån.

Nattmangling – Brukar det kallas när förhandlingarna mot slutet drar ut på tiden och sker på natten.

Nominell löneökning – Löneökning i kronor eller procent utan att hänsyn tas till inflationen. Se reallön.

Normering –  se märket

Omställningsavtal – Avtal mellan parterna om stöd till anställda som förlorar jobbet på grund av arbetsbrist.

OpO – Opartiska ordförande. Fungerar som medlare i de avtalsförhandlingar som täcks av industriavtalet.

Organisationsgrad – Andel av löntagarna som är fackligt organiserade.

Prolongering – Förlängning av ett avtal, till exempel när det har gått ut och förhandlingar om ett nytt fortfarande pågår.

Reallöneökning – Vad som är kvar av löneökningen efter inflationen.

Relativlöner – Skillnaden i löneläge mellan olika grupper på arbetsmarknaden.

Riksavtal – Ett rikstäckande kollektivavtal inom en bransch.

Saco – Sveriges akademikers centralorganisation. Samlar 22 olika fackförbund för akademiker.

Saltsjöbadsavtalet – Huvudavtal mellan LO och Svenska arbetsgivareföreningen Saf som tecknades1938. Avtalet reglerade en förhandlingsordning och regler för samhällsfarliga strejker. Facken accepterar rationalisering och strukturomvandling, arbetsgivarna accepterar den solidariska lönepolitiken. Efter 1938 har huvudavtalet ändrats fem gånger.

Samordning – LO:s medlemsförbund enas ofta om avtalskrav som alla förbund ska driva. Även Facken inom industrin samlas kring några gemensamma krav.

Sifferlösa avtal – Avtal som inte anger löner och löneökningar, men som i gengäld innehåller procedurregler som ger den enskilde rätt och möjlighet att inför arbetsgivaren hävda sin betydelse för verksamheten. Finns hos vissa tjänstemannagrupper.

Strandning – Förhandlingarna avbryts i oenighet. Då kallas medlare in.

Strejk – Ett fackligt konfliktvapen, som innebär att folk inte går till jobbet. De som är medlemmar i facket får ersättning ur förbundets strejkkassa.

Strejkkassa – Pengar som fackföreningarna samlat in och fonderat på olika konton. Kallas också konfliktfond.

Strejkvakt – Fackligt förtroendevalda som står på vakt utanför arbetsplatser som är uttagna i strejk så att ingen ska gå in och jobba och bryta strejken.

Stridsåtgärd – Parterna har rätt att vidta stridsåtgärder i ett avtalslöst tillstånd. Arbetsgivare kan stänga ute de anställda från jobbet (lock out). De anställda kan vägra jobba övertid (övertidsblockad), blockera nyanställningar (nyanställningsblockad), vägra att ta befattning med ett visst företag (blockad) eller strejka.

Stupstock – En regel i avtalet som är dispositiv, men som gäller om fack och arbetsgivare inte kommer överens.

Svenskt Näringsliv – Arbetsgivarorganisationernas huvudorganisation.

Sympatiåtgärder – Fackförbund kan välja att stödja andra fack som är i konflikt, till exempel genom övertidsblockad eller annan stridsåtgärd.

TCO – Tjänstemännens Centralorganisation. Samlar 14 olika tjänstemannaförbund, till exempel Unionen och Lärarförbundet.

Tidbank – I tidbanken tjänar den enskilde ihop ledighet, dels genom arbetstidsförkortning, dels genom övertidsarbete. I tidbanken lagras tid som tas ut i ledighet, eller i vissa fall som pengar eller premie till pensionsförsäkringen. Se arbetstidsförkortning.

Tidlön – Lön per tidsenhet (timlön, veckolön eller månadslön).

Tillsvidareanställning – Fast anställning som gäller tills personen blir uppsagd på grund av arbetsbrist eller av personliga skäl.

Timlön – Lön per timme.

Vild strejk – Strejk när fredsplikt råder.

Yrkande – Ett krav i avtalsförhandlingarna.

Öppningsklausuler – Tysk modell för lokala avvikelser från kollektivavtalet. Tyska avtal har inte samma dispositivitet som svenska. Det innebär att avtalet i sig inte tillåter lokala anpassningar. För att kunna göra lokala anpassningar, till exempel av arbetstider, måste tyska facket ge sitt medgivande. Svenska avtal ger möjlighet till lokala anpassningar, men den lokala fackklubben har med kraft av stupstocksreglerna i avtalet möjlighet att säga nej. I Tyskland har öppningsklausulerna lett till lokala lönesänkningar. Se dispositiva regler. Se stupstock.