Coronakrisen Första stoppet kom i mars. En våg av skyddsombudsstopp drog fram över landet med anledning av coronaviruset under våren 2020. Men Arbetsmiljöverket hävde fler än hälften.
Redan i mars lades de första skyddsstoppen: polisen fick igenom ett förbud mot de nykterhetskontroller där bilister ska blåsa i en apparat. När det stod klart att smittan på allvar fått fäste på äldreboenden runt om i landet, lade fackförbundet Kommunal under en period i april nya skyddsstopp nästan dagligen med liknande krav på äldreboenden och vårdinrättningar runt om i landet.
Samtidigt började stoppen dugga tätt även inom transportnäringen och andra branscher.
Dagens Arbetsmiljös kartläggning visar att det under första halvåret lades fler skyddsstopp än under hela förra året. Till och med augusti hade Arbetsmiljöverket hanterat 85 skyddsstopp direkt relaterade till det nya coronaviruset.
I början av våren handlade de flesta stoppen om vilken personlig skyddsutrustning som personal inom vården behövde.
– Kunskapsläget förändrades från dag till dag. Att arbetsgivare och skyddsombud inte alltid visste vad som gällde var på så sätt fullt naturligt. Och det ledde till att många ärenden nådde oss, säger Ulrika Scholander, sektionschef på Arbetsmiljöverket.
Mer än hälften av skyddsombudsstoppen hävdes av Arbetsmiljöverket. Endast elva skyddsstopp ledde till förbud med vite, medan resterande 27 drogs tillbaka då arbetsgivare och skyddsombud kommit överens under handläggningen.
Betyder det att skyddsombuden inte vet när de ska stoppa arbetet?
– Nej, det tycker jag inte. Skyddsombuden har bra koll. Men när vi fick in som mest skyddsombudsstopp var det ett extremt läge i landet, säger Ulrika Scholander.
– Då förstår jag att man som skyddsombud agerar utifrån sina arbetskamraters oro, lägger ett stopp och begär åtgärder från arbetsgivaren.
Texten är tidigare publicerad i magasinet Dagens Arbetsmiljö.
Är ju bara att titta på UG, där visar man att Arbetsmiljöverket bara snackar skit.
Noll förtroende för Arbetsmiljöverket.