Industriarbetarnas tidning

Vem äger ditt bruk?

12 april, 2021

Skrivet av

Kartläggning Över hälften av företagen på
Pappers område är numera utlandsägda, visar DA:s undersökning.
– Det borde vara större intresse för vem som äger vad i den svenska basindustrin, säger Conny Nilsson, utredare på Pappers.

Håller Sverige på att sälja ut sin pappers- och massaindustri? Av förbundets 11 522 yrkesverksamma medlemmar jobbar 5 434 numera i utlandsägda företag. 32 av 61 arbetsplatser har sina huvudkontor i andra länder.

Samtidigt jobbar 6 088 medlemmar i svenskägda företag. Än så länge. För när SCA Ortviken senare i år är klara med sin omstrukturering, har gapet antagligen krympt ytterligare.

Utvecklingen mot en större andel utlandsägande inom pappers- och massa­industrin är inget nytt fenomen. Den har pågått de senaste tjugo åren.

Den största affären var när Wallenberg-ägda Stora Kopparberg fusionerades med finska Enso 1999. Ägandet och makten delades mellan Wallenberg och finska staten, men huvudkontoret hamnade i Helsingfors.

När Sverige säljer ut inte bara skogen, utan även energi och gruvor kommer det att få oönskade effekte­r.

Conny Nilsson, utredare Pappers.

Plötsligt var prestigebruk som Skoghall, Kvarnsveden, Nymölla, Hyltebruk, Skutskär och Fors styrda från Finland.

Pappers utredare Conny Nilsson är klart förvånad över de siffror som Dagens Arbete ställt samman.

– Pappers- och massaindustrin är en del av den svenska basindustrin och en av hörnstenarna i det svenska välfärdsbygget. Mot den bakgrunden borde ägarfrågan stå mer i fokus, anser han.

Conny Nilsson menar också att det finns alla skäl att vara orolig över utvecklingen, särskilt då bolag som äger skog hamnar i utländska händer.

– Skogen och dess produkter får en alltmer betydande roll i omställningen till ett mer hållbart samhälle.

I hans framtidsscenario ska skogen ge både energi, ersätta plastförpackningar och ersätta stål och betong när fler hus byggs i trä.

Enligt Conny Nilsson kan den svenska skogen framöver bli lösningen för andra länders energiproblematik och deras väg mot det hållbara samhället.

– När Sverige säljer ut inte bara skogen, utan även energi och gruvor kommer det att få oönskade effekter, säger han.

SCA Munksund. Foto: David Lundmark

Den största arbetsgivaren sett till antalet anställda på Pappers område, är det för några år sedan sammanslagna Billerud Korsnäs. Nästan 2 100 anställda jobbar i den koncernen.

Näst största arbetsgivare är just Stora Enso med knappt 2 000 anställda.
Men de finska koncernerna som flockas i Sverige är än fler.

Här finns även Ahlstrom-Munksjö, Metsä-Board och Metsä-Tissue.

Lägger man ihop antalet anställda i dessa koncerner med de anställda i Stora

Enso, så visar det sig att nästan var tredje av Pappers medlemmar (3 357) har en finsk arbetsgivare.

Conny Nilsson ser dock inte att finska bolag behandlar de svenska bruken mer styvmoderligt än de finska.

– Investeringar och nedläggningsbeslut tas utifrån affärsmässiga och strategiska hänsyn – int­e med de nationella glasögonen på.

För den enskilde anställde skiljer sig inte anställningstryggheten mellan inhemska och utlandsägda företag.

Däremot drar facket en nitlott när företag säljs utomlands och huvudkontoren hamnar långt från den egna fabriken. Oftast i ett annat land.

Att inte kunna sitta med vid bordet när bolagsstyrelsen sammanträder leder till minskat fackligt inflytande. Men även att en utländsk ägare kanske mister lokalt kunnande kring en arbetsplats kapacitet och potential.

– I förlängningen kan det innebära att ett svenskt bruk kan missgynnas i konkurrensen om investeringar och vilka bruk det ska satsas på.

– Inom EU har vi möjlighet att sitta med i de europeiska företagsråden, EWC, men det är inte alls samma sak som att ha representation i en bolagsstyrelse.
Men det är inte bara Finland som visat intresse för den svenska pappers- och massaindustrin. För en tid sedan fick Nordic Paper, med bruken i Bäckhammar, Säffle och Åmotfors, en ny ägare.

Kinesiska Anhui Shanying blev genom Sutriv Holding nya storägare med drygt 48 procent av aktieinnehavet. Näst största ägare är AMF med knappt 10 procent av aktierna.

Nordic Paper är med andra ord snubblande nära att vara ett Kina-ägt
företag i dag.

Essity Lilla Edet. Foto: David Lundmark

Är det början till en ny trend som vi ser?

– Svårt att bedöma, menar Conny Nilsson.

Han konstaterar dock att Kina bygger järnväg till Europa, köper upp landområden i Afrika för jordbruksändamål och så vidare.

– De går in på marknader och i projekt som stärker deras position. I och med att skogen blir en viktig del i omställningen till det ”hållbara samhället”, blir jag inte förvånad om vi får se ett ökat kinesiskt ägande inom svensk skogsnäring.

Utlandsägda bolag skattar i regel i det land huvudkontoret ligger.
Tappar inte landet Sverige skatteinkomster när utlandsägandet ökar?

– Numera är det relativt vanligt att utländska bolag även har ett svenskt aktiebolag och även skattar i Sverige. Men naturligtvis kan de välja i vilket land de vill skatta för vinsten. Det senare gör frågan lite större, menar Conny Nilsson.

– Det tangerar diskussionen om länders skattekonkurrens och resan nedåt i skattesatser – både mellan EU-länder och på global nivå.

Hur ser du på utvecklingen fram­över? Hur länge kommer vi att kunna prata om en ”svensk” pappers- och massaindustri?

– Under en ganska lång tid har det funnits en globaliseringstrend med allt större företag.

Conny Nilsson lyfter fram Essity, som bildades när SCA delades upp i två bolag.

– De har totalt 46 000 anställda runt om i världen varav ett par tusen här i Sverige. Men många av oss ser ändå på Essity som ett svenskt bolag. Det kan alltså vara svårt att både definiera och etikettera bolag och industrigrenar som ”svenska”.

– Både före och under den rådande pandemin har det dock funnits en trend att säkra produktionskedjor, vilket lett till att viss produktion förts över från framför allt Asien till Europa och Nordamerika.

Här jobbar pappers medlemmar

(Flagga= huvudkontorets placering)

Billerud Korsnäs

2 093 anställda i Sverige.
Frövi
Gruvön
Korsnäs
Karlsborg
Rockhammar
Skärblacka

Stora Enso

1 963 anställda i Sverige.
Fors
Hylte
Kvarnsveden
Nymölla
Skoghall
Skutskär

Holmen

1 037 anställda i Sverige.
Braviken
Hallstavik
Iggesund
Strömsbruk

SCA

1 122 anställda i Sverige.
Munksund
Obbola
Ortviken
Östrand

Metsä Group

850 anställda i Sverige.
Husum
Mariestad
Nyboholm
Pauliström

Södra

781 anställda i Sverige.
Mönsterås
Mörrum
Värö

Arctic Paper

670 anställda i Sverige.
Grycksbo
Munkedal
Rottneros
Vallvik

Ahlstrom-Munksjö 

539 anställda i Sverige.
Aspa
Billingsfors
Falun/Grycksbo
Jönköping
Ställdalen

Smurfit Kappa

395 anställda i Sverige.
Piteå
Timsfors

Nordic Paper

355 anställda i Sverige.
Bäckhammar
Säffle
Åmotfors

Essity

306 anställda i Sverige.
Lilla Edet
Mölnlycke

Mondi Group

265 anställda i Sverige.
Väja
Örebro

Aditya Birla

248 anställda i Sverige, Domsjö

Fiskeby

146 anställda i Sverige, Norrköping

Rexcell

140 anställda i Sverige, Skåpafors

Finess Hygiene

103 anställda i Sverige, Kisa

Fitesa

99 anställda i Sverige, Norrköping

Lessebo Bruk

81 anställda i Sverige.

Hitachi

59 anställda i Sverige, Figeholm

Swedish Tissue

57 anställda i Sverige, Kisa

SwedPaper AB

52 anställda i Sverige, Gävle

Klippans Bruk AB

42 anställda i Sverige.

Ata Timber

31 anställda i Sverige, Waggeryd Cell

Oppboga Bruk AB

29 anställda

Svanskogs Bruk AB

21 anställda

Absorbest

19 anställda, Kisa

Dals Långed – Coating

14 anställda

Tallriksfabriken AB

5 anställda, Strömsbruk

Källa: Pappers medlemsregister 2020.

En kommentar till “Vem äger ditt bruk?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Svenska massabruken går för högvarv

Svenska massabruken går för högvarv

Svensk massa- och pappersindustri har flyt. Orderingången är god, massiva investeringar pågår och nerdragningar har ersatts med nyanställningar. Det visar DA:s unika sammanställning.

Ny panna ska rädda Frövi

Ny panna ska rädda Frövi

Ibland tycker processoperatören Pär Frankesson att det är extra skoj att kolla ­aktiekurserna.

24 sägs upp på Hylte bruk

24 sägs upp på Hylte bruk

”Man lider med dem som får gå hem”, säger Pappers avdelningsordförande Esa Huttu.

”Det måste finnas el även när det inte blåser”

”Det måste finnas el även när det inte blåser”

Utan en stabil kraftkälla, exempelvis kärnkraft, riskerar elbrist att bli ett nytt normaltillstånd, skriver Industriarbetsgivarna och Pappers i ett gemensamt debattinlägg.

Svanskogs bruk läggs ner

Svanskogs bruk läggs ner

Svanskogs bruk i Värmland – som tillverkar hälften av världens ölunderlägg – ska läggas ned. ”Det känns väldigt dystert”, säger Pappers avdelningsordförande Peter Wikström.

Över 200 pappers­arbetare sjuka i covid-19

Över 200 pappers­arbetare sjuka i covid-19

Nästan alla massa- och pappersbruk i Sverige har haft en eller flera anställda som insjuknat i covid-19.
”Det var inte helt oväntat”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson, som själv drabbats av sjukdomen.

Conny Nilsson: Tryckpapperet drabbas hårdast

Conny Nilsson: Tryckpapperet drabbas hårdast

Coronapandemin har slagit hårt mot bruken som producerar fin-, bok-, och tidningspapper.

Tuffa tider för tidningspapper

Tuffa tider för tidningspapper

På Ortviken och Hylte riskerar nu uppemot 800 pappersarbetare att mista sina jobb.

Första hundra åren i framtidens tjänst

Första hundra åren i framtidens tjänst

Vi har valt att visa människorna på bruken under de senaste decennierna, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

140 i Hylte kan förlora jobbet

140 i Hylte kan förlora jobbet

Stora Enso ska omorganisera och lägger då ner en tidningspappersmaskin i halländska Hylte.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.

Kultur & Fritid

”Vi hoppar av glädje när det går bra”

”Vi hoppar av glädje när det går bra”

För drygt 20 år sedan steg Ástrádur ”Asti” Grétarsson ur fiskebåten, lämnade Island och följde med kärleken till Borlänge – och blev en engagerad bågskytt.

”Jag gillar det naturliga”

”Jag gillar det naturliga”

Profilen. När hon var barn ritade Ebba Ohlsson alltid hästar. Som sjuåring började hon på ridskola. När hon köpte sin häst, Nicci, var det självklart för henne att följa sin egen filosofi. Här berättar hon om … Hur chefens hjälp gjorde susen Jag har alltid drömt om en egen häst. Innan hade jag ridit på […]

Jämlikheten som försvann

Jämlikheten som försvann

Bilden av Sverige som ett unikt jämlikt land lever kvar trots att vi i dag har lika djupa klassklyftor som på 1940-talet. Den nyutgivna antologin Klass i Sverige sticker hål på en föråldrad självbild.

Mattias Alkberg vägrar göra det förväntade

Mattias Alkberg vägrar göra det förväntade

Mattias Alkberg har gjort kompromisslös pop, skrivit dikter om att önska sina barn döda, kallat Moderaterna för skadedjur och bett grammisjuryn behålla sin skit. Inget var särskilt lönsamt.

Du sköna nya spelvärld

Du sköna nya spelvärld

Banbrytande ljussättning och nästan obefintliga laddningstider kan förändra hur tv-spel ser ut och fungerar. Förhoppningarna efter att Xbox Series X och Playstation 5 lanserades i november är stora.

Frihet på fyra hjul

Frihet på fyra hjul

Fotografen Benjamin Nørskov reser tusen mil för att fånga epa-kulturen.

”Älskade mamma kallar jag den”

”Älskade mamma kallar jag den”

Pappersarbetaren Rainer Paakkinen fortsätter teckna, ge ut böcker, och har tagit sitt livs första högskolepoäng.

Kampen för liv

Kampen för liv

Nora Lorek och Maria Loewen skildrar barnmorskornas arbete i Bangladesh.