Industriarbetarnas tidning

Vem äger ditt bruk?

12 april, 2021 - 08:00

Skrivet av

Kartläggning Över hälften av företagen på
Pappers område är numera utlandsägda, visar DA:s undersökning.
– Det borde vara större intresse för vem som äger vad i den svenska basindustrin, säger Conny Nilsson, utredare på Pappers.

Håller Sverige på att sälja ut sin pappers- och massaindustri? Av förbundets 11 522 yrkesverksamma medlemmar jobbar 5 434 numera i utlandsägda företag. 32 av 61 arbetsplatser har sina huvudkontor i andra länder.

Samtidigt jobbar 6 088 medlemmar i svenskägda företag. Än så länge. För när SCA Ortviken senare i år är klara med sin omstrukturering, har gapet antagligen krympt ytterligare.

Utvecklingen mot en större andel utlandsägande inom pappers- och massa­industrin är inget nytt fenomen. Den har pågått de senaste tjugo åren.

Den största affären var när Wallenberg-ägda Stora Kopparberg fusionerades med finska Enso 1999. Ägandet och makten delades mellan Wallenberg och finska staten, men huvudkontoret hamnade i Helsingfors.

När Sverige säljer ut inte bara skogen, utan även energi och gruvor kommer det att få oönskade effekte­r.

Conny Nilsson, utredare Pappers.

Plötsligt var prestigebruk som Skoghall, Kvarnsveden, Nymölla, Hyltebruk, Skutskär och Fors styrda från Finland.

Pappers utredare Conny Nilsson är klart förvånad över de siffror som Dagens Arbete ställt samman.

– Pappers- och massaindustrin är en del av den svenska basindustrin och en av hörnstenarna i det svenska välfärdsbygget. Mot den bakgrunden borde ägarfrågan stå mer i fokus, anser han.

Conny Nilsson menar också att det finns alla skäl att vara orolig över utvecklingen, särskilt då bolag som äger skog hamnar i utländska händer.

– Skogen och dess produkter får en alltmer betydande roll i omställningen till ett mer hållbart samhälle.

I hans framtidsscenario ska skogen ge både energi, ersätta plastförpackningar och ersätta stål och betong när fler hus byggs i trä.

Enligt Conny Nilsson kan den svenska skogen framöver bli lösningen för andra länders energiproblematik och deras väg mot det hållbara samhället.

– När Sverige säljer ut inte bara skogen, utan även energi och gruvor kommer det att få oönskade effekter, säger han.

SCA Munksund. Foto: David Lundmark

Den största arbetsgivaren sett till antalet anställda på Pappers område, är det för några år sedan sammanslagna Billerud Korsnäs. Nästan 2 100 anställda jobbar i den koncernen.

Näst största arbetsgivare är just Stora Enso med knappt 2 000 anställda.
Men de finska koncernerna som flockas i Sverige är än fler.

Här finns även Ahlstrom-Munksjö, Metsä-Board och Metsä-Tissue.

Lägger man ihop antalet anställda i dessa koncerner med de anställda i Stora

Enso, så visar det sig att nästan var tredje av Pappers medlemmar (3 357) har en finsk arbetsgivare.

Conny Nilsson ser dock inte att finska bolag behandlar de svenska bruken mer styvmoderligt än de finska.

– Investeringar och nedläggningsbeslut tas utifrån affärsmässiga och strategiska hänsyn – int­e med de nationella glasögonen på.

För den enskilde anställde skiljer sig inte anställningstryggheten mellan inhemska och utlandsägda företag.

Däremot drar facket en nitlott när företag säljs utomlands och huvudkontoren hamnar långt från den egna fabriken. Oftast i ett annat land.

Att inte kunna sitta med vid bordet när bolagsstyrelsen sammanträder leder till minskat fackligt inflytande. Men även att en utländsk ägare kanske mister lokalt kunnande kring en arbetsplats kapacitet och potential.

– I förlängningen kan det innebära att ett svenskt bruk kan missgynnas i konkurrensen om investeringar och vilka bruk det ska satsas på.

– Inom EU har vi möjlighet att sitta med i de europeiska företagsråden, EWC, men det är inte alls samma sak som att ha representation i en bolagsstyrelse.
Men det är inte bara Finland som visat intresse för den svenska pappers- och massaindustrin. För en tid sedan fick Nordic Paper, med bruken i Bäckhammar, Säffle och Åmotfors, en ny ägare.

Kinesiska Anhui Shanying blev genom Sutriv Holding nya storägare med drygt 48 procent av aktieinnehavet. Näst största ägare är AMF med knappt 10 procent av aktierna.

Nordic Paper är med andra ord snubblande nära att vara ett Kina-ägt
företag i dag.

Essity Lilla Edet. Foto: David Lundmark

Är det början till en ny trend som vi ser?

– Svårt att bedöma, menar Conny Nilsson.

Han konstaterar dock att Kina bygger järnväg till Europa, köper upp landområden i Afrika för jordbruksändamål och så vidare.

– De går in på marknader och i projekt som stärker deras position. I och med att skogen blir en viktig del i omställningen till det ”hållbara samhället”, blir jag inte förvånad om vi får se ett ökat kinesiskt ägande inom svensk skogsnäring.

Utlandsägda bolag skattar i regel i det land huvudkontoret ligger.
Tappar inte landet Sverige skatteinkomster när utlandsägandet ökar?

– Numera är det relativt vanligt att utländska bolag även har ett svenskt aktiebolag och även skattar i Sverige. Men naturligtvis kan de välja i vilket land de vill skatta för vinsten. Det senare gör frågan lite större, menar Conny Nilsson.

– Det tangerar diskussionen om länders skattekonkurrens och resan nedåt i skattesatser – både mellan EU-länder och på global nivå.

Hur ser du på utvecklingen fram­över? Hur länge kommer vi att kunna prata om en ”svensk” pappers- och massaindustri?

– Under en ganska lång tid har det funnits en globaliseringstrend med allt större företag.

Conny Nilsson lyfter fram Essity, som bildades när SCA delades upp i två bolag.

– De har totalt 46 000 anställda runt om i världen varav ett par tusen här i Sverige. Men många av oss ser ändå på Essity som ett svenskt bolag. Det kan alltså vara svårt att både definiera och etikettera bolag och industrigrenar som ”svenska”.

– Både före och under den rådande pandemin har det dock funnits en trend att säkra produktionskedjor, vilket lett till att viss produktion förts över från framför allt Asien till Europa och Nordamerika.

Här jobbar pappers medlemmar

(Flagga= huvudkontorets placering)

Billerud Korsnäs

2 093 anställda i Sverige.
Frövi
Gruvön
Korsnäs
Karlsborg
Rockhammar
Skärblacka

Stora Enso

1 963 anställda i Sverige.
Fors
Hylte
Kvarnsveden
Nymölla
Skoghall
Skutskär

Holmen

1 037 anställda i Sverige.
Braviken
Hallstavik
Iggesund
Strömsbruk

SCA

1 122 anställda i Sverige.
Munksund
Obbola
Ortviken
Östrand

Metsä Group

850 anställda i Sverige.
Husum
Mariestad
Nyboholm
Pauliström

Södra

781 anställda i Sverige.
Mönsterås
Mörrum
Värö

Arctic Paper

670 anställda i Sverige.
Grycksbo
Munkedal
Rottneros
Vallvik

Ahlstrom-Munksjö 

539 anställda i Sverige.
Aspa
Billingsfors
Falun/Grycksbo
Jönköping
Ställdalen

Smurfit Kappa

395 anställda i Sverige.
Piteå
Timsfors

Nordic Paper

355 anställda i Sverige.
Bäckhammar
Säffle
Åmotfors

Essity

306 anställda i Sverige.
Lilla Edet
Mölnlycke

Mondi Group

265 anställda i Sverige.
Väja
Örebro

Aditya Birla

248 anställda i Sverige, Domsjö

Fiskeby

146 anställda i Sverige, Norrköping

Rexcell

140 anställda i Sverige, Skåpafors

Finess Hygiene

103 anställda i Sverige, Kisa

Fitesa

99 anställda i Sverige, Norrköping

Lessebo Bruk

81 anställda i Sverige.

Hitachi

59 anställda i Sverige, Figeholm

Swedish Tissue

57 anställda i Sverige, Kisa

SwedPaper AB

52 anställda i Sverige, Gävle

Klippans Bruk AB

42 anställda i Sverige.

Ata Timber

31 anställda i Sverige, Waggeryd Cell

Oppboga Bruk AB

29 anställda

Svanskogs Bruk AB

21 anställda

Absorbest

19 anställda, Kisa

Dals Långed – Coating

14 anställda

Tallriksfabriken AB

5 anställda, Strömsbruk

Källa: Pappers medlemsregister 2020.

En kommentar till “Vem äger ditt bruk?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Så mycket el slukar bruken

Så mycket el slukar bruken

Pappers- och massaindustrin är gigantiskt stora elkonsumenter. Så vad händer när energipriserna rakar i höjden? Dagens Arbete har gått igenom samtliga svenska bruk och deras behov av el.

Så är dagsformen för ditt bruk

Så är dagsformen för ditt bruk

Svenska pappersbruk och massabruk 2021. De som tillverkar finpapper är i farozonen. På kartong- och massabruken är det däremot goda tider. Dagens Arbete har kartlagt samtliga bruk efter deras ekonomiska förutsättningar. 

Framtidens produkter från skogen

Framtidens produkter från skogen

Plasten är på väg ut, medan skogen trampar nya stigar. Mycket händer inom forskningen när dagens träråvara omvandlas till morgondagens produkter.

Svenska massabruken går för högvarv

Svenska massabruken går för högvarv

Svensk massa- och pappersindustri har flyt. Orderingången är god, massiva investeringar pågår och nerdragningar har ersatts med nyanställningar. Det visar DA:s unika sammanställning.

Papperskrisen drabbar DA:s läsare

Papperskrisen drabbar DA:s läsare

Holmen kan inte lämna papper till tryckerierna i tid. Det innebär att Dagens Arbetes läsare inte får någon papperstidning förrän först om ett par veckor.

Framtidstro i Lessebo

Framtidstro i Lessebo

Pappersbruket i Lessebo har länge haft det kämpigt. Men nu ökar orderingången samtidigt som man börjat spana efter nya och lite lyxigare marknader.

Industri med framtid – och utmaningar

Industri med framtid – och utmaningar

Klimatfrågan är ibland obekväm att diskutera men läget är akut. Nu måste vi alla hjälpas åt, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Klart att Stora Enso stänger Kvarnsveden

Klart att Stora Enso stänger Kvarnsveden

Nu är det klart att Kvarnsveden läggs ner senast sista september. Men facket ger inte upp.
”Vi tror fortfarande att det finns andra som kan vara intresserade.”

Välkommen till jobbet, alla nya!

Att ta emot sommarjobbare är viktigt, för arbetsplatsen, för samhället och för oss som människor, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Swedpaper fortsatt i topp i löneligan

Swedpaper fortsatt i topp i löneligan

Swedpaper i Gävle har de högsta lönerna i Pappers, och gapet mellan toppen och botten har ökat. Det visar Dagens Arbetes unika lönekartläggning för 2020. Se hur ditt bruk ligger till i löneligan.