Här finns huvudkontoren. Karta: Josef Molin.

Vem äger ditt bruk?

Publicerad 2021-04-12, 08:00

~~Kartläggning~~ Över hälften av företagen på
Pappers område är numera utlandsägda, visar DA:s undersökning.
– Det borde vara större intresse för vem som äger vad i den svenska basindustrin, säger Conny Nilsson, utredare på Pappers.

Håller Sverige på att sälja ut sin pappers- och massaindustri? Av förbundets 11 522 yrkesverksamma medlemmar jobbar 5 434 numera i utlandsägda företag. 32 av 61 arbetsplatser har sina huvudkontor i andra länder.

Samtidigt jobbar 6 088 medlemmar i svenskägda företag. Än så länge. För när SCA Ortviken senare i år är klara med sin omstrukturering, har gapet antagligen krympt ytterligare.

Utvecklingen mot en större andel utlandsägande inom pappers- och massaindustrin är inget nytt fenomen. Den har pågått de senaste tjugo åren.

Den största affären var när Wallenberg-ägda Stora Kopparberg fusionerades med finska Enso 1999. Ägandet och makten delades mellan Wallenberg och finska staten, men huvudkontoret hamnade i Helsingfors.

När Sverige säljer ut inte bara skogen, utan även energi och gruvor kommer det att få oönskade effekter.
Conny Nilsson, utredare Pappers.

Plötsligt var prestigebruk som Skoghall, Kvarnsveden, Nymölla, Hyltebruk, Skutskär och Fors styrda från Finland.

Pappers utredare Conny Nilsson är klart förvånad över de siffror som Dagens Arbete ställt samman.

– Pappers- och massaindustrin är en del av den svenska basindustrin och en av hörnstenarna i det svenska välfärdsbygget. Mot den bakgrunden borde ägarfrågan stå mer i fokus, anser han.

Conny Nilsson menar också att det finns alla skäl att vara orolig över utvecklingen, särskilt då bolag som äger skog hamnar i utländska händer.

– Skogen och dess produkter får en alltmer betydande roll i omställningen till ett mer hållbart samhälle.

I hans framtidsscenario ska skogen ge både energi, ersätta plastförpackningar och ersätta stål och betong när fler hus byggs i trä.

Enligt Conny Nilsson kan den svenska skogen framöver bli lösningen för andra länders energiproblematik och deras väg mot det hållbara samhället.

– När Sverige säljer ut inte bara skogen, utan även energi och gruvor kommer det att få oönskade effekter, säger han.

Den största arbetsgivaren sett till antalet anställda på Pappers område, är det för några år sedan sammanslagna Billerud Korsnäs. Nästan 2 100 anställda jobbar i den koncernen.

Näst största arbetsgivare är just Stora Enso med knappt 2 000 anställda.
Men de finska koncernerna som flockas i Sverige är än fler.

Här finns även Ahlstrom-Munksjö, Metsä-Board och Metsä-Tissue.

Lägger man ihop antalet anställda i dessa koncerner med de anställda i Stora

Enso, så visar det sig att nästan var tredje av Pappers medlemmar (3 357) har en finsk arbetsgivare.

Conny Nilsson ser dock inte att finska bolag behandlar de svenska bruken mer styvmoderligt än de finska.

– Investeringar och nedläggningsbeslut tas utifrån affärsmässiga och strategiska hänsyn – inte med de nationella glasögonen på.

För den enskilde anställde skiljer sig inte anställningstryggheten mellan inhemska och utlandsägda företag.

Däremot drar facket en nitlott när företag säljs utomlands och huvudkontoren hamnar långt från den egna fabriken. Oftast i ett annat land.

Att inte kunna sitta med vid bordet när bolagsstyrelsen sammanträder leder till minskat fackligt inflytande. Men även att en utländsk ägare kanske mister lokalt kunnande kring en arbetsplats kapacitet och potential.

– I förlängningen kan det innebära att ett svenskt bruk kan missgynnas i konkurrensen om investeringar och vilka bruk det ska satsas på.

– Inom EU har vi möjlighet att sitta med i de europeiska företagsråden, EWC, men det är inte alls samma sak som att ha representation i en bolagsstyrelse.
Men det är inte bara Finland som visat intresse för den svenska pappers- och massaindustrin. För en tid sedan fick Nordic Paper, med bruken i Bäckhammar, Säffle och Åmotfors, en ny ägare.

Kinesiska Anhui Shanying blev genom Sutriv Holding nya storägare med drygt 48 procent av aktieinnehavet. Näst största ägare är AMF med knappt 10 procent av aktierna.

Nordic Paper är med andra ord snubblande nära att vara ett Kina-ägt
företag i dag.

Är det början till en ny trend som vi ser?

– Svårt att bedöma, menar Conny Nilsson.

Han konstaterar dock att Kina bygger järnväg till Europa, köper upp landområden i Afrika för jordbruksändamål och så vidare.

– De går in på marknader och i projekt som stärker deras position. I och med att skogen blir en viktig del i omställningen till det ”hållbara samhället”, blir jag inte förvånad om vi får se ett ökat kinesiskt ägande inom svensk skogsnäring.

Utlandsägda bolag skattar i regel i det land huvudkontoret ligger.
Tappar inte landet Sverige skatteinkomster när utlandsägandet ökar?

– Numera är det relativt vanligt att utländska bolag även har ett svenskt aktiebolag och även skattar i Sverige. Men naturligtvis kan de välja i vilket land de vill skatta för vinsten. Det senare gör frågan lite större, menar Conny Nilsson.

– Det tangerar diskussionen om länders skattekonkurrens och resan nedåt i skattesatser – både mellan EU-länder och på global nivå.

Hur ser du på utvecklingen framöver? Hur länge kommer vi att kunna prata om en ”svensk” pappers- och massaindustri?

– Under en ganska lång tid har det funnits en globaliseringstrend med allt större företag.

Conny Nilsson lyfter fram Essity, som bildades när SCA delades upp i två bolag.

– De har totalt 46 000 anställda runt om i världen varav ett par tusen här i Sverige. Men många av oss ser ändå på Essity som ett svenskt bolag. Det kan alltså vara svårt att både definiera och etikettera bolag och industrigrenar som ”svenska”.

– Både före och under den rådande pandemin har det dock funnits en trend att säkra produktionskedjor, vilket lett till att viss produktion förts över från framför allt Asien till Europa och Nordamerika.