Livet tillsammans i varieténs tjänst

Vi gör vår fokuserade ritual och det blir lite roligare att leva, skriver Carl-Einar Häckner.

Varietén har kommit till Gnosjö i den största kultursatsningen på tio år. Arrangör är Gnosjö scenkonst. Spelplatsen är Hylténs industrimuseum.

Känns som vi är med i en stumfilm från förra seklet när vi gör entré till gnissel och rök, när tåget kommer till den lilla ”staden”.

Jag vill sätta ihop kärleken i föreställningen. Lindansösen Silea är mitt hjärta i den här varietén.

Hon är i delar. Ligger i en väska. Bitar av en docka. Trollkarlen kommer med tåg med sin styckade kärlek och väcker henne till liv med åska och blixtar.

Min karaktär i entrén är en svart kontur av en trollkarl som finns inom mig. Det händer något nytt för mig i varietén och mer än någonsin tar jag till mig Mikael Wiehes visa om trollkarlen, när Silea trollas fram ur en gammal sammetsblå illusion.

Vi har följt varandra sida vid sida i mer än tjugo år hon och jag. Ibland hand i hand bredvid och ibland mitt emot varandra.

Vi är i detta livet tillsammans. Det är vår resa. Jag blandar alltid ihop livet med min konst. Vet inte hur man särar på det. Inspirationen gnistrar till under repetitionerna. Varietén återuppstår för första gången sedan 2016.

Vi har en tillfällig loge inne på museet och innan den andra föreställningen är det en speciell stämning som infinner sig.

Vi ska göra om det igen och då är det början på en rutin.

Det är på riktigt. Det ska hända alldeles strax. Två timmar toppklass.

Basfarbror Michael Krönlein är som ett stort lejon och tätt bakom kommer Blåsfarbror Stefan Sandberg mjukt svävande fram, Trumpappan Per håller ihop oss och Maestro Bernt är som klippt ur tiden med sitt dragspel.

Vi gör våra lilla fokuserande ritual.

Just precis då är det väldigt roligt att leva.

Den lilla publiken väntar på oss i regnet. Silea är redan backstage på scenen och värmer upp.

Vi har lite otur med vädret men publiken är grym. Dom har längtat och vi med. Det är en röd värme när Silea utmanar tyngdlagen och lekande dansar på sin lina till Varietéorkesterns dynamiska sound.

När Richardo balanserar sina glas på en fiolstråke vågar jag inte titta.

Varieté gör världen bättre. De eländiga som finns försvinner. Vi glömmer regnet.

När jag hör skratten är jag hemma.